Mord i islams namn måste tystas ner, för de är farliga för politikerna

Morden på norska Maren Ueland, 28, och danska Louisa Vesterager Jespersen, 24, visar än en gång islams brutalitet. De avslöjar också med all önskvärd tydlighet den politiska maktens beröringsskräck och desperata försök att mörklägga våldsbudskapet i den ideologi de kallar ”fredens och kärlekens religion”. 

 

Eftersom morden avslöjar oönskade sanningar om islam och mångkultur har de utlöst alla tillgängliga nödbromsmekanismer och varningsflaggor bland politiker och journalister. En hel vecka försökte svenska media tiga ihjäl dubbelmordet. På julafton sprack bubblan.

Morden på de skandinaviska kvinnorna är farliga för makten, för de visar det påtvingade mångkulturella samhällsexperimentets totala haveri. Hur många mord på oskyldiga människor måste begås innan politikerna erkänner sitt gigantiska misstag och stoppar experimentet?

De båda kvinnorna var studiekamrater vid universitetet i Bø i Telemark i sydöstra Norge, en liten stad med 6 000 invånare. Den kurs de deltog i heter ”Kultur- og naturveiledning”, en typiskt norsk utbildning, skräddarsydd för personer som vill arbeta utomhus och leda guidade vandringsturer i naturen. Ett exempel på det Norge vi alla känner igen, där gå på tur är en folkrörelse under devisen “Ut på tur, aldri sur”.

Louisa Jespersen var danska, men enligt norska Dagbladet var hon ”en äventyrlig flicka som i tre somrar i rad arbetade för ett företag som erbjuder semestrar med äventyrligt innehåll, till exempel forsränning”.

De var vana friluftsmänniskor, vana vid vandringar i skogen och i bergig terräng, och de planerade att vandra i de marockanska Atlasbergen på jullovet. Som om det gällde att vandra i bergen i Telemark. Men jullovsvandringen gick inte som de hade tänkt sig.

På måndagsmorgonen den 17 december hittades de avrättade vid sitt tält i en otillgänglig trakt i Atlasbergen, nära den lilla byn Imlil, längs vägen till Toubkal, norra Afrikas högsta bergstopp och ett populärt mål för vandringsturister.

Ett franskt turistpar hittade de båda mördade kvinnorna, den ena i tältet, den andra utanför. Både Maren Ueland och Louisa Jespersen var brutalt våldtagna. En av dem var halshuggen. Uppgifterna går isär ifall även den andra kvinnan fått sitt huvud avhugget. Morden har beskrivits som ren slakt, med terrorgruppen IS’ klara kännetecken. Enligt den marockanska tidningen Assabah halshöggs båda kvinnorna ”på Daesh-vis”. Daesh är ett annat namn på IS, Islamiska Staten.

Den 25-årige gatuförsäljaren Abdessamad Ejjoud från Marrakesh har arresterats och pekas ut av marockansk polis som ledare för den terrorcell som misstänks ligga bakom morden på de båda kvinnorna. Förövarna har kallats ”ensamma vargar” enligt det mönster som har präglat många av de senaste årens islamistiska terrordåd.

Men efter ytterligare gripanden är hittills totalt 18 personer frihetsberövade och misstänkta för inblandning i dubbelmordet. Arton ”ensamma vargar”. De gripna antas utgöra en terrorcell som har svurit trohet till IS. Tre av dem har tidigare dömts för inblandning i terrorbrott. Målet för planerade terrordåd var utländska turister – ett effektivt sätt att slå mot turistnäringen i Marocko.

Jag har inte sett den videofilm av dubbelmordet som cirkulerar i sociala medier, och jag tänker inte se den. Jag vet tillräckligt om de fasansfulla brott människor är kapabla att begå i islams namn, och jag har skrivit hundratals artiklar i ämnet.

Därför kan jag lugnt påstå att de båda unga skandinaviska kvinnorna föll offer inte bara för en, utan för två politiska ideologier och villoläror.

De är självklart offer för islam. Det finns mängder av korancitat som stöder att muslimer ska avrätta ”de otrogna” (alla icke-muslimer), och metoden halshuggning rekommenderas.

Att bedriva jihad mot ”de otrogna” är varje muslims plikt. I videon som visar hur Maren och Louisa mördas säger männen att kvinnorna var ”Allahs fiender”.

Men Maren Ueland och Louisa Jespersen föll också offer för mångkulturell propaganda, grundad i den villolära som dagligen tvingar sina budskap på människor i Västvärlden.

Mångkulturalismen försöker få oss att tro att våra länder ska förvandlas till lyckoriken om vi ger upp våra nationsgränser, vår kultur och de värden som våra länder bygger på sedan århundraden, och om vi låter oss utplånas som folk genom att bytas ut mot invandrare från tredje världens mest våldsamma och dysfunktionella länder.

I likhet med många andra unga kvinnor i dag var de positivt inställda till invandring och den mångkulturella omvandlingen av våra samhällen. De var förbluffande naiva och godtrogna, verkade på allvar tro att alla människor är goda och att inga faror hotade dem. Om den naiviteten vittnar bland annat en video som Maren Ueland lade ut på sitt Facebookkonto 2015 (cirka en minut in i den här videon).

I videon avfärdas rädsla för islam som ogrundad islamofobi och småsint misstänksamhet. Faran är, får vi lära oss, inte den svartskäggige mannen utan en ung vit man. Det är unga vita män i snygga gångkläder som är onda.

Självklart påverkades Maren Ueland av sådan propaganda, och det bidrog till att hon mötte döden på detta fruktansvärda sätt. Men varför verkar hon och Louisa Jespersen ha varit helt omedvetna om riskerna med att vandra i Marockos bergstrakter ensamma, utan ens en guide? Varför insåg de inte att vandring i Atlasbergen är förknippad med helt andra risker än att gå på tur i Telemark?

”De var unga, men de hade upplevt både 9/11 och alla de jihadistiska terrordåd som begåtts i Västeuropa därefter. De hade säkert hört talas om ISIS. De visste säkert att Marocko är ett muslimskt land, låt vara att det anses vara ett ”moderat” sådant.

Och ändå bestämde de sig för att det var en god idé att tillbringa jullovet med att vandra – oeskorterade – i Atlasbergen och övernatta – obeväpnade – i ett tält långt ute i vildmarken” skriver den norsk-amerikanske författaren Bruce Bawer i Frontpage Magazin.

Han menar att det måste vara möjligt att säga att de båda kvinnorna var okunniga och desinformerade, utan att de utpekas som medskyldiga till sin död. Skulden ligger hos dem som indoktrinerade kvinnorna att okritiskt omfatta en falsk bild av islam och den muslimska världen.

Båda hade vuxit upp i länder där journalister och politiker undviker, mörklägger eller förnekar att islamistiska terrordåd har något som helst samband med islam. De matades ständigt i media med lovprisande skildringar av allt fantastiskt som den muslimska invandringen har betytt för deras samhällen. Genom medias propaganda hjärntvättades de in i falsk trygghet.

Om man ska stå emot propaganda som sprids och nöts in varenda dag, år ut och år in under en människas mest formbara år, måste man ha en själsstyrka och ett kritiskt tänkande av stål. Och det hade inte Maren Ueland och Louisa Jespersen. Det blev deras död.

Ingen av dem växte upp i en storstad där de annars skulle ha haft möjlighet att se följderna av muslimsk invandring. Maren Ueland kom från Bryne (11 000 invånare) på Norges svårtillgängliga västkust, Louisa Jespersen kom från Ikast (15 000 invånare) på lantliga Jylland. Om deras mediekonsumtion begränsade sig till gammelmedia var de i likhet med folkmajoriteten ohjälpligt hjärntvättade och naiva vad gäller islam.

Bruce Bawer påminner om att de båda kvinnorna ingalunda är de första att falla offer för sin egen naivitet vad gäller islam. Så sent som den 29 juli i år mördades ett ungt amerikanskt par, Jay Austin och Lauren Geoghegan, av IS-medlemmar i Tadjikistan. De hade under ett helt år cyklat runt i stora delar av världen; Afrika, Europa och södra Asien.

Det som gjorde dem speciella var att de hela tiden bloggade om sin resa, komplett med bilder och filosofiska reflexioner. Gång på gång förnekade de ondskans existens och gav uttryck åt åsikten att människor är goda. Efter morden hyllades de i läsarkommentarer i New York Times som ”hjältar”, ”autentiska”, ”idealistiska” och ”inspirerande”. I själva verket var de ofattbart naiva.

Ett annat skräckexempel rapporterar danska Berlingske Tidene om.  Två danska lärarstuderande, Tine Evers och Iben Bindslev Madsen, har valt att tillbringa jullovet i Marocko – observera EFTER dubbelmordet i Atlasbergen.

De är väl medvetna om vad som hänt Louisa Vesterager Jespersen och Maren Ueland. Men Tine Evers och Iben Bindslev Madsen oroar sig inte för sin egen säkerhet. För de vill inte vara rädda, säger de till BT:s utsända. De säger sig ha tänkt noga över sina resplaner efter dubbelmordet – och kom fram till att de skulle resa trots allt.

”Det är faktiskt en av orsakerna till att vi är här nu. Även om det har skett något som är så förfärligt ska det inte få lov att ändra vår människosyn” säger 43-åriga Tine Evers.

”Man ska inte vara rädd. Vi utgår ifrån att säkerheten fungerar här nu. Det gör oss trygga.”

Bestialiska islamistiska mord, som morden på Jay Austin och Lauren Geoghegan och på Maren Ueland och Louisa Jespersen, väcker enorm ångest hos Europas makthavare. Inte för att oskyldiga människor kallblodigt och samvetslöst har mördats. Nej, inte alls.

Den verkliga orsaken till oro hos politiker och journalister är att terrordåden ska bli grus i maskineriet i den massinvandring och islamisering av våra länder som är överordnad alla andra mål på deras politiska agenda.

Därför måste morden mörkläggas i alla sina vedervärdiga detaljer. Framför allt måste deras samband med islam till varje pris döljas och förnekas. Eftersom en majoritet av Europas regeringar och definitivt större delen av europeiska media bekänner sig till vänsterns världsbild blir varje våldsdåd som spräcker glansbilden av islam också ett hot mot vänsterns herravälde och den egna makten.

”Maren Ueland och Louisa Jespersen är inte bara offer för IS. De är också offer för vänsterns fantasivärld” skriver den kände islamkritikern Robert Spencer på sajten Jihad Watch.

”Påverkade av propaganda var de säkert övertygade om att alla som ansåg att unga skandinaviska kvinnor tog en risk när de campade på egen hand i Marocko var ”rasister”.

I Maren Uelands hemstad Bryne gick människor i fackeltåg i protest mot morden.

Om offren varit svenska hade det säkert också ordnats fackeltåg. Men inte i protest mot islamistiska mord, utan mot främlingsfrihet och rasism. Så illa är det ställt i Sverige.

Svenska medias täckning av dubbelmordet är – som vanligt – skandalös. En hel vecka tog det för gammelmedias redaktioner att grubbla på hur de skulle bära sig åt för att effektivt mörklägga de ohyggliga morden. Pressade – som vanligt – av sociala medier bestämde de sig så småningom, under svåra kval får man förmoda, för att nämna morden.

I SVT kallades halshuggningarna ”knivskador på halsen”. Lägg de orden på minnet! Förmågan att relativisera och mörklägga islamistiska våldsdåd är, ska vi säga – välutvecklad – hos public service, men här slår man tveklöst alla sina tidigare rekord.

På själva julafton ansåg sig SVT tvingad att ta upp dubbelmorden i Rapport. Det sved intill det outhärdligas gräns. Programmet kan ses på SVT Play till och med 31 december.

Linda Nilarve – vem annars? – och den från Expressen inköpte skandalreportern Diamant Salihu väljer i inslaget att fokusera – inte på det bestialiska dubbelmordet, utan på att att de som sprider mördarnas egen video av morden kan göra sig skyldiga till brott med ett straffvärde på upp till fyra års fängelse.

SVT och andra media kommer att få äta upp sina ”knivskador”, mer än de kan föreställa sig. Jag hoppas att det sker i rejäl omfattning. Journalistkåren, och i synnerhet public service, är bokstavligen beredd att gå över lik för att vilseleda om islam, dölja ideologins våldsagenda och falskeligen framställa den som ”fredens religion”.

Därmed bär just dessa inpiskade lögnhalsar ett stort ansvar för att alldeles för många människor fortfarande lever i naiv aningslöshet om islam och blir lättplockade offer för islamister.

Snuddar de aldrig vid tanken att de själva eller deras egna barn kan bli nästa offer?

 

Varnade för islam – jagades i landsflykt

Den norske bloggaren Peder ”Fjordman” Jensen var en av de första som varnade för islam. För det utsågs han av norska media utan grund till syndabock för Anders Behring Breiviks terrordåd och jagades i landsflykt för många år framåt. Jag har berättat om norska medias värsta klappjakt på en enskild privatperson genom tiderna i krönikan ”Syndabocken”. 
Peder Jensen har själv skrivit om hetsjakten på honom i boken ”Vitne til vanvidd” (Vittne till vanvett”).

Efter morden på de skandinaviska kvinnorna skriver Peder Jensen i en kommentar på document.no – och när han talar bör vi lyssna.

”I stort sett allt våra myndigheter och massmedia säger om islam, muslimska länder och muslimsk invandring bygger på falska premisser. När den så kallade ”arabiska våren” började 2011 var jag bland dem som varnade för falska förhoppningar om vad detta skulle leda till av positiva förändringar.

Det visade sig senare vara helt korrekt. Ändå får detta ingen konsekvenser. Samma grupper som bevisligen har haft fel i många år vill inte lyssna till varningar från grupper och personer som bevisligen har haft rätt i många år. Våra media och myndigheter vill inte lära sig något. De är blinda fanatiker.

Den arabiska våren skapade ett hopp om demokrati och yttrandefrihet. Men de undertryckande regimerna har bara blivit värre.”

---

Tillförde den här artikeln dig någonting? Gav den dig kunskaper, tankar och insikter som du inte hade tidigare? Jag arbetar med professionell journalistik och skriver och gör podcasts om ämnen som gammelmedia inte tar upp.

Jag är tacksam om du vill stödja mitt arbete genom en donation, stor eller liten. Du kan donera på olika sätt:

Swish 073 594 52 69

Bankgiro 111-9072

Från utlandet: IBAN-nummer SE 89 9020 0000 0902 4239 4290

Swift-BIC- kod ELLFFESS

Varmt tack för din gåva!