Ät D-vitamin – och håll dig frisk!

En somalisk kvinna beklagar sig i SVT. Hon känner sig sjuk och trött hela tiden.

”Man känner sig orkeslös och har inte lust att gå ut” säger Sahra Cabdirahman Barkhadle.

Sahra Cabdirahman Barkhadle är född i Somalia. Hon bor i Borlänge sedan 15 år, arbetar som undersköterska och har tre barn. 

Det är svårt att förstå hennes klagan, för hon vittnar själv om att hon har fått en diagnos och råd om behandling:

”Den enda diagnos man får är: ”Du har D-vitaminbrist, du ska ta vitaminer.”

Hon har alltså fått besked om vad felet är. Det är bara att verkställa behandlingen och ta D-vitamin, som är receptfritt och billigt.

Sahra Cabdirahman Barkhadle ingår i den nyaste riskgruppen för D-vitaminbrist, den importerade grupp som utgörs av mörkhyade invandrare – i synnerhet beslöjade, mörkhyade kvinnor. Men inte bara invandrare är i riskzonen.

En till antalet ännu större riskgrupp är äldre, infödda svenskar som inte får det D-vitamintillskott de behöver i vårt solfattiga klimat och därför drabbas av benskörhet, ofta med smärtsamma och vårdkrävande brytskador som följd.

Ytterligare riskgrupper är veganer, vegetarianer och personer i alla åldrar som tillbringar merparten av sin vakna tid framför bildskärmar inomhus och inte får tillräckligt med solljus. Under den mörka årstiden behöver alla nordbor äta D-vitaminer för att undvika bristsjukdomar, och det är klokt att äta det året runt.

D-vitamin bildas i huden när solen skiner på oss och har enorm betydelse för vår psykiska och fysiska hälsa och för en normal fosterutveckling. På våra nordliga breddgrader är det bara mitt på dagen under sommaren som solen står tillräckligt högt för att vi ska kunna bilda D-vitamin. Då kan det räcka med en halvtimme mitt på dagen för att man ska få en tillräcklig dos. Mellan oktober och april står solen för lågt för att alls ha någon effekt.

Ett annat sätt att få i oss D-vitamin är att äta ungefär 300-400 gram fisk, som sill, abborre, gös, lax och makrill, per dag för att ge ett D-vitamintillskott som har en chans att upprätthålla sommarnivåerna – men hur många gör det?

Under miljoner år har människor anpassats till klimatet i den del av världen där vi föds. Tack vare evolutionen har människor som lever i solstekta länder nära ekvatorn utvecklat mörk, pigmentrik hud som skydd mot den starka solen och skadlig ultraviolett strålning.

Lika länge har evolutionen gjort oss som bor på extremt nordliga breddgrader, nära Nordpolen och Sibirien, ljushyade för att vår hud ska kunna släppa igenom och ta tillvara solskenet de få soltimmar som vårt klimat vanligtvis bjuder på.

Vad händer när stora mörkhyade folkgrupper från Afrika och Asien bosätter sig på helt andra latituder än de är biologiskt och genetiskt anpassade för? I nordliga länder blir de en riskgrupp, för att byte av klimat från en klimatextrem till en annan går på kollisionskurs med de evolutionära förutsättningarna.

Genom att öppna gränserna för stora grupper mörkhyade invandrare i de nordiska länderna har politikerna – givetvis utan någon som helst konsekvensanalys –  bäddat för en medicinsk katastrof. Bara i Sverige handlar det om ett par miljoner invandrare sedan början av 1970-talet. Självklart sätts evolutionära livsförutsättningar ur spel när människor migrerar från en del av jorden till en annan.

• Om man har mörk hy är det funktionellt att bo vid ekvatorn. Eller tvärtom: Om man bor vid ekvatorn är det funktionellt att ha mörk hy.
• Om man har ljus hy är det funktionellt att bo nära Nordpolen. Eller tvärtom: Om man bor nära Nordpolen är det funktionellt att ha ljus hy.

Pigmenteringen av huden utifrån geografiska och klimatmässiga förutsättningar är en viktig och tydlig, för alla fullt synlig del av den mänskliga evolutionen. Processen har pågått i miljontals år. När våra förfäder i människans tidiga utveckling i östra Afrika förlorade sin skyddande päls fick de istället mörk hud som skydd mot solens starka UV-strålning.

För ungefär 100 000 år sedan vandrade stora grupper av mörkhyade människor ut ur Afrika, först mot Mellanöstern och för cirka 40 000 år sedan vidare mot obebodda solfattiga trakter långt uppe i norr. Folkvandringarna gjorde en eller flera genetiska förändringar nödvändiga.

Hudpigmenteringen minskade. Människorna fick ljus hy för att de lättare skulle kunna ta upp det nödvändiga solljuset och bilda D-vitamin. De vars gener inte anpassades tillräckligt snabbt gick under genom evolutionens naturliga urval. Bara de mest anpassade individerna överlevde.

Dagens situation med storskalig migration av mörkhyade människor från Afrika och Asien till extremt solfattiga latituder i Norden är historiskt unik – och upphäver i ett slag den naturliga biologiska klimatanpassningen. Sedan migrantströmmarna närmast exploderat under senare delen av 1900-talet och början av 2000-talet utsätter sig i dag miljoner migranter för helt nya hälsorisker när de radikalt förändrar sin livsmiljö och flyttar till andra sidan jordklotet.

Mörkhyade personer behöver 5-10 gånger mer solljus per dag för att bilda motsvarande mängd D-vitamin i huden som ljushyade. En rad vetenskapliga studier visar mycket låga nivåer av D-vitamin hos personer med invandrarbakgrund.

Muslimska kvinnors heltäckande slöjor är ytterligare ett hinder för kroppens egen produktion av D-vitamin. Resultatet hos stora invandrargrupper blir D-vitaminbrist, precis som för Sahra Cabdirahman Barkhadle från Somalia. Ett tillstånd som i forskning kopplas till risk för allvarliga följdsjukdomar som diabetes, cancer, benskörhet och hjärt-kärl-sjukdomar, det vill säga i princip de stora folksjukdomarna.

Urkalkning av skelettet, benskörhet och försvagade muskler är sedan länge välkända följder av D-vitaminbrist. Nyare forskning visar att brist på vitamin D dessutom kan vara en väsentlig riskfaktor för olika infektioner, nedsatt immunförsvar, olika cancerformer, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, schizofreni, depressioner, autism och demens samt autoimmuna sjukdomar som diabetes typ 1, MS (multipel skleros) och reumatoid artrit. Flera studier har visat att kvinnor med högre halt av D-vitamin i blodet löper mindre risk att avlida i bröstcancer.

Även om man begränsar sig till att se utomeuropeisk migration till Norden ur ett medicinskt perspektiv är alltså omflyttning av stora populationer från ett klimat till ett annat ett gigantiskt experiment med människors hälsa.

Konsekvenserna kan bli särskilt allvarliga för gravida kvinnor och deras barn. En studie på gravida somaliska kvinnor i Sverige, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica 2011, visade att samtliga hade svår D-vitaminbrist med mycket lägre nivåer än gravida svenska kvinnor.

Det finns ökande belägg för att vitamin D3 är involverat i tillväxt och utveckling av fostrets hjärna. När mamman har haft brist på D-vitamin har man kunnat se skador på fosterhjärnan. Autism är tre till fyra gånger vanligare bland somaliska barn födda i Sverige än bland svenska barn.

Mörkhyade invandrarbarn riskerar att drabbas av en i Sverige sedan länge utrotad sjukdom som orsakas av D-vitaminbrist, “engelska sjukan” eller rakit, som angriper skelettet och tandutvecklingen men också kan påverka musklerna och nervsystemet. Omkring tio fall per år upptäcks i Stockholm. Engelska sjukan har varit känd i Sverige sedan 1700-talet och fick sitt namn efter de engelska läkarna Francis Glisson och Daniel Whistler, som var för sig beskrev sjukdomen omkring 1650.

Men det skulle dröja ända till 1920-talet innan en tysk kemist, Adolf Windaus (1876-1969), kunde identifiera D-vitamin. Han belönades med Nobelpriset i kemi 1928.

Kunskapen om sambandet mellan D-vitaminbrist och engelska sjukan ledde till att man började ge barn fiskleverolja, senare ersatt av D-vitamindroppar, som är gratis i Sverige under barnets två första år, i Finland upp till 18 års ålder.

Det livsviktiga D-vitaminet är egentligen inte ett vitamin utan förstadiet till ett steroidhormon som påverkar våra gener, de flesta av kroppens celler och därmed kroppens organ. Till skillnad från andra hormoner tar sig steroidhormoner in i cellkärnans DNA och agerar där.

Brist på D-vitamin är ett tyst och förrädiskt tillstånd som inte gör något väsen av sig. Riskerna för följdsjukdomar är desto allvarligare. För ovanlighetens skull har vi här ett stort problem som kan avhjälpas med en enkel och billig lösning som är åtkomlig för alla: tillskott av D-vitamin.

Bristtillstånd skulle inte behöva uppstå om befolkningen var välinformerad. Så vad är problemet?

En till stor del ointresserad läkarkår har ett stort ansvar för att kunskap och forskning om D-vitamin är eftersatt i Sverige. Motsvarande orsak står att finna hos ansvariga myndigheter: Socialstyrelsen, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten.

Livsmedelsverket har i år äntligen vaknat till och kommit med en ny rapport och anvisningar om D-vitamin. Men de rekommenderade doserna är fortfarande alldeles för snålt och försiktigt hållna för att skydda mot sjukdomar: 10 mikrogram per dag, respektive 20 mikrogram för personer över 75 år och de med liten solexponering.

Det finns anledning att lita mer på den läkare som har forskat mest på D-vitamin och har skrivit otaliga vetenskapliga artiklar i ämnet, docent Mats Humble, psykiater och medicine doktor vid Örebro universitet. Han rekommenderar en normaldos på 50 mikrogram eller 2000 IE (Internationella Enheter) per dag. Själv tar han 3000 IE.

I artiklar i Läkartidningen har Mats Humble skrivit bland annat:

“Det finns idag omfattande epidemiologiskt stöd för att D-vitamin motverkar uppkomsten av flera vanliga cancerformer (i bröst, tjocktarm, ändtarm, livmoder, äggstockar och prostata samt lymfom).”

Och:

“Att i klinisk rutin upptäcka och behandla D-vitaminbrist skulle kunna ha oanade folkhälsoeffekter.” 

Att Livsmedelsverket nu har gått ut med riktlinjer – även om de är överförsiktigt formulerade – är resultatet av att Mats Humble och ytterligare några läkare i många år oförtröttligt har försökt väcka opinion i frågan om D-vitamin hos ointresserade kolleger och motvilliga myndigheter.

Sahra Cabdirahman Barkhadle och vi som är rädda om vår hälsa och vill förebygga svåra sjukdomar så mycket vi kan behöver inte tveka. Marsch iväg till en hälsokostbutik och köp en burk D-vitamin! Du blir inte ruinerad – men alldeles säkert piggare och friskare.

 

---

Tillförde den här artikeln dig någonting? Gav den dig kunskaper, tankar och insikter som du inte hade tidigare? Jag arbetar med professionell journalistik och skriver och gör podcasts om ämnen som gammelmedia inte tar upp.

Jag är tacksam om du vill stödja mitt arbete genom en donation, stor eller liten. Du kan donera på olika sätt:

Swish 073 594 52 69

Bankgiro 111-9072

Från utlandet: IBAN-nummer SE 89 9020 0000 0902 4239 4290

Swift-BIC- kod ELLFFESS

Varmt tack för din gåva!