En dag i slutet av april i år stiger Nikita Sierra Ademi, 37, över tröskeln till Furulunds trygghetsboende i Partille och börjar arbeta som timvikarie. Till sommaren behövs semestervikarier. Hon får ett månadsvikariat.
Ganska snart börjar det komma in anmälningar från äldre kvinnor på boendet om att värdefulla smycken har försvunnit.
I det nya Sverige får mördare, tjuvar, bedragare och våldtäktsmän jobb i hemtjänsten, ofta i statssubventionerade så kallade introduktionsjobb och nystartsjobb. Hemtjänsten har blivit en soptipp för människor som ingen frivilligt skulle släppa över sin egen tröskel. Gamla, sköra människor offras för politiska och ekonomiska mål.
Och ingen ropar:
”VAD UTSÄTTER VI VÅRA GAMLA FÖR?”
Vad ledningen för Furulunds trygghetsboende inte vet är att kvinnan som de har anställt är genom DNA kopplad till ett omtalat mord i en tygbutik i Göteborg den 13 oktober 2005, det så kallade Stuvkällarmordet.
Arbetsgivaren på äldreboendet har som rutin att begära och kontrollera utdrag ur belastningsregistret i samband med anställning. Men eftersom mordet var preskriberat när DNA-matchningen gjordes 2022 har det inte satt några spår i Nikita Sierra Ademis CV.
Under våren och sommaren i år förvandlas Furulunds trygghetsboende till sin motsats, ett otrygghetscentrum, för de kvinnor i 80-98-årsåldern som bor där. En efter en anmäler fem kvinnor och deras anhöriga att värdefulla smycken har försvunnit. Värdet på de stulna smyckena har av Göteborgs tingsrätt bedömts vara uppåt en halv miljon kronor.
Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.
OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
Varmt tack för ditt stöd!
Brotten mot de allra svagaste
Det nya Sverige slår mot de allra svagaste. Allt oftare drabbas sköra, försvarslösa kvinnor i 80-98-årsåldern som behöver hjälp och omvårdnad. I en rad tidigare artiklar har jag på min blogg skildrat det ökande antalet våldtäkter och andra sexuella övergrepp mot gamla kvinnor med hemtjänst eller annan äldreomsorg.
Den grova kriminaliteten mot den här utsatta gruppen tar sig många uttryck, som rån, bedrägeri och grov stöld.
Nu döms 37-åriga Nikita Sierra Ademi av Göteborgs tingsrätt till två års och sex månaders fängelse för stölderna, som har inneburit allvarlig kränkning av de bestulna kvinnorna. (Målnummer B 13769-25).
Smyckena var gåvor från barn och äkta makar, familjesmycken och arvegods. De utgjorde de gamla kvinnornas sista ägodelar i livet, sedan de gjort sig av med och flyttat från sina hem till trygghetsboendet. För de utsatta kvinnorna hade smyckena ett omätbart känslomässigt värde.
Stölderna anses av Göteborgs tingsrätt vara särskilt hänsynslösa, eftersom kvinnorna har befunnit sig i en mycket utsatt situation och blivit bestulna i sina hem där de har rätt att känna sig trygga. En av de drabbade kvinnorna är 90 år och blind.
”Det är ju inte klokt, det måste bli mer kontroller på vilka de anställer. Det är personer som går in helt ensamma till äldre människor, det är fruktansvärt” säger hon i en tidigare intervju.
Den här historien börjar för 20 år sedan. Torsdagen den 13 oktober 2005 håller Marie Johansson, 36, anställd i Stuvkällaren i centrala Göteborg, på att stänga och räkna dagskassan vid 18-tiden när en höggravid ung kvinna kommer in i butiken. Kvinnan, som vid den här tiden kallar sig Jeva Ademi, kommer från Kosovo och ingår i en stor, höggradigt kriminell släkt som har bosatt sig i Göteborgstrakten.
När hon invandrade till Sverige framgår inte av rättens handlingar. Vid tidpunkten för mordet är hon 17 år och gravid i nionde månaden.
Cirkeln sluts – dottern som Nikita Ademi var gravid med vid mordet 2005 döms nu för häleri av mammans tjuvgods
En månad senare, den 16 november 2005, föder Nikita Ademi det första av sju barn med olika fäder: en nu 20-årig dotter som vid polisens husrannsakan påträffas med stulna smycken från de bestulna gamla kvinnorna på Furulunds trygghetsboende på sig och förvarade i bostaden. Hon kommer att dömas för häleri. Flera av Nikita Ademis barn har omhändertagits enligt LVU (Lag om vård av unga).
Marie Johanssons döda och svårt sargade kropp hittas av Stuvkällarens ägare när han kommer till butiken morgonen därpå. Polisens utredning visar att hon sannolikt hade huggits till döds med en stor tygsax och gjort kraftiga försök att försvara sig. Blodspår fanns i hela butiken.
Brottsmotivet antogs vara ett rån som spårat ur när Marie Johansson gjorde motstånd. Ur kassan var 7 000 kronor borta. Även mynten hade plockats bort.
Mördaren har lämnat rikliga DNA-spår efter sig på mordplatsen, och utifrån dem kan Polisen se att det är en kvinna som har mördat Marie Johansson. Men hennes identitet går inte att hitta, helt enkelt för att hon inte har topsats vid något av de mindre brott hon har begått före och efter mordet. Hon finns alltså inte i Polisens register.
Polisen går ut med en fantombild på mördaren, topsar cirka 650 kvinnor och söker med ljus och lykta efter vittnen som har sett kvinnan vid tidpunkten för mordet.
Och visst hade ett fåtal vittnen lagt märke till kvinnan när hon lämnade Stuvkällaren på Kyrkogatan. De kunde beskriva att hon hade rosa byxor och vit t-shirt. Men ingen tycks ha sett att hon var gravid i nionde månaden. Där hade Polisen kanske kunnat lösa mordet genom att kontrollera alla födslar i Göteborgstrakten under månaden närmast efter mordet.
Ett av de mest uppmärksammade mordfallen ska förbli olöst i nästan 18 år
Ett av de mest uppmärksammade mordfallen i modern brottshistoria ska förbli olöst i nästan 18 år. Polisen har 2018 missat en möjlighet att lösa mordet innan det preskriberades. Då greps Nikita Ademi för misshandel – men topsades inte, trots att det enligt reglerna var obligatoriskt vid ett så allvarligt våldsbrott. Åklagaren hade nämligen inte beordrat topsning. Hon har senare flera gånger vägrat svara på frågor från media om varför hon inte gav order om topsning och säger att hon inte minns.
Topsas i kassakön på Ikea på Hisingen
Det ska dröja till julhandeln 2022 innan Polisen får napp. I slutet av det året befinner sig Nikita Ademi i kassakön till en snabbkassa på Ikea på Hisingen i Göteborg tillsammans med man och barn. Hon åker fast i en rutinkontroll när det visar sig att hon inte har betalat garderobsdelar för tvåtusen kronor.
Den här gången topsas hon, och i februari 2023 skingras plötsligt dimmorna kring Stuvkällarmordet 18 år tidigare. Topsningen ger DNA-träff på Marie Johanssons mördare. Genom DNA-prov kan Nikita Sierra Ademi bindas till mordet.
Men nu väntar en ny motgång. Eftersom Nikita Ademi bara var 17 år vid tidpunkten för mordet kan hon inte åtalas och ställas inför rätta. En lag om preskription gäller, ännu en av de lagar där lagstiftarna inte har räknat med den utveckling av tidigare otänkbar brottslighet som vi har sett de senaste decennierna.
En frontalkollision mellan ett högtillitssamhälle och ofattbart grov brottslighet
Hur har Nikita Ademi kunnat leva i 20 år med insikten om att hon tagit en oskyldig människas liv? Det framgår inte av några offentliga handlingar som jag har tillgång till. Men två omständigheter spelar roll här och utgör en frontalkollision av det slag som numera inträffar dagligen i det nya Sverige som politikerna har skapat med massinvandringen från främst utomeuropeiska u-länder som medel.
Det handlar om tillit och en kollision mellan tilliten och en ofattbart grov brottslighet som vi inte har kunnat föreställa oss. Sverige klassas sedan länge som ett högtillitssamhälle där vi litar på varandra. Tilliten är en av de viktiga byggstenar som vi har byggt vårt samhälle på. Men denna tillit utsätts numera dagligen för ofattbart brutala attacker från en grov brottslighet som har kommit med massinvandringen och till för bara några decennier sedan var okänd eller mycket ovanlig i Sverige.
Invandrad från Kosovo
Nikita Ademi och hennes släktingar har släppts in i Sverige från krigets Kosovo, utifrån godhetsambitioner och svensk medkänsla med krigsdrabbade människor.
Vad beslutsfattarna inte räknade med var att människor från krigsdrabbade delar av världen kommer med ett bagage. Och att det bagaget inte alls liknar det bagage som infödda svenskar i allmänhet bär med sig.
I vårt sätt att vara berättar vi vår historia
I vårt sätt att vara berättar vi vår historia. Det gäller alla människor över hela jorden. Det jag kan utläsa av Nikita Ademis historia är psykiskt och fysiskt våld, sociala problem, uppbrott, hot och brister i omhändertagandet. Det ursäktar på intet sätt hennes brott. Absolut inte.
Men vad vi behöver förstå är att hon och många andra som lever i kriminella miljöer saknar en utvecklad samvetsfunktion. Inom psykologin och psykiatrin klassas människor med denna utvecklingsbrist ofta som psykopater, en allvarligare variant av antisocial personlighetsstörning där just brist på samvete är ett tydligt kännetecken.
Nikita Ademi begår vad hon kallar impulshandlingar för att hon saknar den inre broms som ett samvete normalt ska vara. Där samvetet skulle ha funnits är det tomt. Den bromsfunktionen har hon aldrig utvecklat.
Uppger ånger – men har ingen empati med de drabbade kvinnorna
Hon beskriver ånger över stölderna och uppger att det rörde sig om något spontant och oplanerat.
I Polisens förhör säger hon:
”Jag tar verkligen mitt straff. Detta har varit en stor väckarklocka att man gör bara inte så. Det skulle aldrig falla mig in att göra mer dumt i denna världen igen. Jag vill bara leva som en medborgare som alla andra.”
Samtidigt har hon med all önskvärd tydlighet visat att hon inte klarar att ”leva som en medborgare som alla andra”.
När förhörsledaren frågar henne om de kvinnor som hon har stulit från ”minns” hon inte och ”vet inte”. Deras namn säger henne ingenting, trots att hon har arbetat hos dem i flera månader och givetvis vet vilka smycken hon har stulit. För henne är brottsoffren ointressanta, och hon har ingen empati med dem.
På nätforumet Flashback skriver en kollega till Nikita Ademi:
”Vi i personalen ska låtsas som att det aldrig har hänt”
”Hon gick bredvid mig som timvikarie (man skulle lära upp henne). Hon berättade att hon hade minst 5 barn, barnbarn och jobbat/utbildat sig till någon hälsocoach online. Nygift med en svensk kille och sa även att hon hade en liten 3-åring hemma.
ALLA kollegor tyckte det var något som inte stämde med henne, men cheferna lyssnade inte.
Det var anmälningar av stöld varje/varannan vecka på smycken och pengar, men det hände inget förrän vi i personalen reagerade på allvar så det blev en riktig utredning.
Den chefen som anställde henne lyssnade inte på oss i personalen att något var fel… när det blev en utredning och det kom fram ännu mer så sjukskrev hon sig och fick bli chef någon annanstans i Göteborg (de vägrar berätta var).
Vi fick heller inte prata om detta som har hänt och ska låtsas som att det aldrig har hänt.”
”Det här ska vara ett trygghetsboende, men det är det inte”
De drabbade kvinnorna är förtvivlade, upprörda och chockade över stölderna. En av dem säger i polisförhören:
”Det känns fruktansvärt, och jag är jätteledsen. Jag känner mig sviken av dem som hjälper mig. Jag mår väldigt dåligt av att någon gått och rotat i mina saker i mitt hem. Mitt hem som ska vara min borg.”
En annan kvinna säger:
”Det här ska vara den tryggaste platsen, det heter Trygghetsboende, men jag känner mig inte trygg. Det är ju minnena och alltihop som är borta. Det är presenter jag fått, alltihop, allt är borta.”
”Det är minnen som de har tagit.”
Har sålt smycken till en firma som smälter ner guld och betalar kontant
Tillträde till de boendes lägenheter sker med en app i personalens mobiltelefoner. I systemet syns det att Nikita Ademi har berett sig otillbörligt tillträde till bostäder där hon inte var inplanerad, som hon inte ansvarar för och på tider då de boende inte har varit hemma.
Tjuvgodset har hon förvarat i fickorna på sina arbetskläder, tagit hem och förvarat på olika ställen i bostaden. Hon har också sålt stora delar av de stulna smyckena till en guldfirma som smälter ner guld.
Ur Polisens förhör med Nikita Ademi om stölderna, citat ur förundersökningsprotokollet:
Förhörsledaren:
”Det du tog från Anna är bland annat arvegods, alltså väldigt gamla smycken. Hon vill ha tillbaka det, hur får vi tillbaka det?”
Nikita Ademi:
”Det var inte gammalt. Det finns ju tusentals sådant.”
”Hon vill i alla fall ha tillbaka sina smycken, finns det något sätt att få tillbaka det?”
”Finns det något sätt jag kan betala? Jag vet inte vart det är, guldsmeder smälter det. Jag vet inte. Jag kan inte smälta tillbaka det. Jag kan inte trolla tillbaka den. Jag mår jättedåligt av detta. Jag får stå för det jag gjort, jag står för de handlingarna.”
”Berätta om misstanken mot Kristina.”
”Det är la samma sak där, jag gick la hem hos henne. Jag gick la in hos henne när hon inte var hemma.”
”Vad hände sedan?”
”Jag gick in och ropade hallå, så var det ingen som var där och med en dum tanke så gick jag in och kollade. Ja.”
”Vad gjorde du sedan?”
”Jag vet inte vem det är ens. Hon Kristina.”
”Hon är 88 år, säger det dig något?”
”Nej.”
Den 3 juli avstängs Nikita Ademi från arbetet på Furulunds trygghetsboende. Då har det kommit fem anmälningar om grova stölder. Polisen inleder sitt utredningsarbete.
Nästa station för Nikita Ademi blir Hinsebergs kvinnofängelse.
Hur djupa är skadorna som hon och andra som inte ska vara i Sverige förorsakar?
Går de någonsin att reparera?
Går det att återställa en söndertrasad tillit?
Jag bloggar och gör podcasts ideéllt.
Alla kan läsa och lyssna gratis på min blogg och YouTubekanal.
Gåvor ses som just gåvor och är benefika och helt frivilliga. De utgör inte ersättning för utfört arbete.
OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
Från utlandet: IBAN-nummer SE 19 6000 0000 0004 8212 9581
Swift-BIC-kod HANDSESS.
Varmt tack för din gåva!
Julia Caesar 