Att se vårt land förstöras sliter sönder vår trygghet och identitet

Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.

OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86

Bankgiro 111-9072

Varför gör det så ont när vi ser det land där vi har fötts och vuxit upp invaderas av främlingar, tas över och förstöras?

Jag ställde frågan nyligen i krönikan ”Det handlar om identitet: om ett invaderat folks djupaste sorg”, med exempel från min födelsestad Bollnäs, och försökte själv besvara den:

”Det handlar om identitet. Vi har införlivat staden eller bygden i oss själva. När omgivningen förstörs är det en bit av oss som går sönder.

Detta är ett invaderat folks djupaste sorg.”

*En liten inmutad bit av Sverige, med svenska flaggan. Vad betyder vårt fosterland för oss? Vilka faktorer präglar vår anknytning på nationell nivå?*

Fortsätt läsa ”Att se vårt land förstöras sliter sönder vår trygghet och identitet”

Väntrumsblues

Väntrummens folk är vi som tillbringar en ansenlig tid av våra liv i väntan på att bli uppropade med namn. Vi väntar på ett möte som vi investerar vårt hopp i, vare sig det gäller bilbesiktning eller vårdbesök.

Väntrum är en ficka i tiden. Ett utrymme mellan en tid och en annan. Mellan tiden och intet.

*Ett vanligt väntrum på en vanlig vårdcentral. Foto: Julia Caesar*

Vi sveps in i väntrumsblues. Vi iakttar hänsynsfull svensk tystnad. Förstulna blickar. En påslagen, malande tv-apparat. Dörrar som öppnas och stängs, namn som ropas upp. Utlästa, sönderbläddrade tidningar. Broschyrer om hjärtinfarkt och diabetes.

Fortsätt läsa ”Väntrumsblues”

Det handlar om identitet: om ett invaderat folks djupaste sorg

Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.

OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86

Bankgiro 111-9072

Det gör särskilt ont när vi ser en stad eller bygd där vi fötts och vuxit upp invaderas, förändras och förstöras.

Det handlar om identitet. Vi har införlivat staden eller bygden i oss själva. När omgivningen förstörs är det en bit av oss som går sönder.

Detta är ett invaderat folks djupaste sorg.

*Gärdet i Bollnäs är ett av landets mest segregerade bostadsområden.*

Jag minns.

Jag minns det som igår.

Bollnäs läsåret 1964-65. Jag gick sista ring i gymnasiet och skulle ta studenten till våren. Eftersom det inte fanns något gymnasium i Sveg, där min familj bodde, hyrde jag ett rum hos tant Frida på Gärdet.

*Gärdet i Bollnäs. Trevåningslängor från 1950-talet.*

Tant Frida var en snäll och trevlig hyresvärdinna för flickan från Sveg. Turligt nog hade jag min älsklingsmoster och -morbror i stan och kunde äta middag hos dem varje kväll.

Fortsätt läsa ”Det handlar om identitet: om ett invaderat folks djupaste sorg”

Kvinnoväldet leder till samhällskollaps

Om du uppskattar min journalistik och mina poddar kan du donera ett frivilligt belopp.

NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072

Från utlandet: IBAN-nummer SE 19 6000 0000 0004 8212 9581

Swift-BIC-kod HANDSESS

Varmt tack för din gåva!

Petra Lundh, ny rikspolischef från 1 december 2023.

Med anledning av regeringens utnämning av Petra Lundh, 59, till ny rikspolischef efter Anders Thornberg återpublicerar jag min krönika ”Kvinnoväldet leder till samhällskollaps”, publicerad i Nya Tider den 12 oktober och i delvis annan version här på bloggen den 25 september.

I rapporteringen i flertalet media fredagen den 17 november framhålls det som en extra fördel att Petra Lundh är kvinna. I SVT Aktuellt presenteras nyheten av den spädröstade reportern Hedda Berglund, och redan i en av de första meningarna är kännandet i full gång. Petra Lundh uttrycker att hon känner att ”det här känns helt rätt”.

Fortsätt läsa ”Kvinnoväldet leder till samhällskollaps”

Med- och motmänniskor. Diktdebut vid 79 års ålder

Kan man begå sin poesidebut vid 79 års ålder? Ja, varför inte? Med ett långt livs erfarenheter i bagaget har man onekligen ämnen att skriva om.

Om du tycker om att lyssna på mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.

SWISHNUMMER: 123 519 92 86

Bankgiro 111-9072

Från utlandet: IBAN-nummer SE 19 6000 0000 0004 8212 9581

Swift-BIC-kod HANDSESS

Varmt tack för din gåva!

”Tala inte med mig om me too.

Jag har aldrig varit förtryckt

av patriarkatet,

aldrig varit vit mans slav.”

Så börjar min dikt ”Not me”. En dikt som är en protest mot den gängse samtidsskildringen med fokus på kvinnor som offer, i synnerhet me too-kampanjen. Jag började skriva dikter när jag gick på Journalisthögskolan i Göteborg 1966-1967. Jag var 21 år och bodde i ett hyresrum i Västra Frölunda, i vad som långt senare skulle bli ett så kallat ”utsatt område”.

Fortsätt läsa ”Med- och motmänniskor. Diktdebut vid 79 års ålder”

Dagens dikt: Not me

Vem har inte skrivit dikter i sin ungdom? Starka känslor, världsgåtor, olycklig kärlek och andra upplevelser krävde att få komma till uttryck.

Sedan kommer livet emellan, och det finns inte tid för poesi.

Vem skriver dikter om att bli gammal? Inte många, såvitt jag vet. Jag har fattat pennan för att häva denna brist. Just nu arbetar jag med en podd med musik och egna dikter som mina läsare och lyssnare förhoppningsvis snart kommer att få ta del av.

Tills vidare kommer här mitt bidrag till den i mitt tycke förryckta me too-debatten. Jag vill gärna tro att jag ger röst åt många kvinnor som aldrig har varit förtryckta av patriarkatet.

Fortsätt läsa ”Dagens dikt: Not me”