2017 var året då någon hällde olja i min brunn

Hur hamnade oljan i min brunn? Jag kan naturligtvis inte påstå att någon med vett och vilja har velat tillfoga mig allvarlig skada. Då vore jag med samtida språkbruk en ”paranoid konspirationsteoretiker”.

Men 2017 var året då någon ändå gjorde det. Någon hällde olja i min brunn. Mitt vatten är obrukbart, och mitt hus har från ett värde på ett par miljoner (och lån på lika mycket) förvandlats till osäljbart.

Fortsätt läsa ”2017 var året då någon hällde olja i min brunn”

68-vänstern 50 år efteråt: från empati till klassförakt

Vänsterdemonstration mot tennismatch mellan Sverige och Rhodesia i Båstad den 3 maj 1968.  Trots stora polisinsatser lyckades demonstranterna stoppa matchen.

1968 ses av många som frigörelsens och revolternas år. Men i ett 50-årigt perspektiv blir det tydligt att 68-vänstern kommer att gå till historien som ansvarslösa extremister som har tillfogat Sverige irreparabla skador.

Med hänsynslös egoism och förblindade av totalitära ideologier har de under falsk flagg av ”solidaritet” tillgodosett sina egna behov på bekostnad av andras. De bär ett mycket stort ansvar för förstörelsen av de kvaliteter som för 50 år sedan gjorde Sverige till ett tryggt och bra land att leva i.

Fortsätt läsa ”68-vänstern 50 år efteråt: från empati till klassförakt”

Musikaliska anteckningar 15. Helgdagskväll i timmerkojan. Dan Andersson/Thorstein Bergman.

Musik: Helgdagskväll i timmerkojan. Ur Kolvaktarens visor (1915).
Kompositör: Sven Scholander. 1926.
Text: Dan Andersson (1888-1920).
Artist: Thorstein Bergman.

 

”Bort, längtande vekhet ur sotiga bröst,

vik, bekymmer ur snöhöljda bo!

Vi ha eld, vi ha kött, vi ha brännvin till tröst.

här är helg, djupt i skogarnas ro!

 

”Sjung, Björnbergs-Jon ur din fullaste hals

om kärlek och rosor och vår!

Stäm fiolen, Brogren, och spela en vals

för spökblåa, månlysta snår!”

Fortsätt läsa ”Musikaliska anteckningar 15. Helgdagskväll i timmerkojan. Dan Andersson/Thorstein Bergman.”

Thomas Mattsson och renhållningen

Thomas Mattsson – i åsiktsrenhållningens tjänst

Efter mina två krönikor ”Thomas Mattsson och skadeglädjen” och ”Thomas Mattsson och stoltheten” har Expressens chefredaktör Thomas Mattsson känt sig manad att kasta sig in i olika trådar på Twitter. Han gör det med en frenesi som vittnar om att debatten om uthängningar av och drev mot vanliga privatpersoner i Expressen är oerhört viktig för honom.

Fortsätt läsa ”Thomas Mattsson och renhållningen”

Thomas Mattsson och stoltheten

Thomas Mattsson, chefredaktör för hattidningen Expressen

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson är stolt över att ha hängt ut och skandaliserat enskilda privatpersoner i tidningen, röjt deras identitet och förstört deras liv.

Han är stolt över att ha smutskastat människor så att de i vissa fall har tagit sina egna liv, i andra fall kollapsat och fått tas in för akut vård på grund av överhängande självmordsrisk. I åter andra fall sparkats från sina jobb, uteslutits ur sina fackförbund och frusits ut av familj och vänner.

Fortsätt läsa ”Thomas Mattsson och stoltheten”

Musikaliska anteckningar 14. Icones du Seicento. L’Arpeggiata.

Musik: Icones du Seicento, italiensk renässansmusik.
Kompositörer: Claudio Monteverdi med flera.
Artister: L’Arpeggiata under ledning av Christina Pluhar. Philippe Jaroussky, countertenor.

Att ta ett renande och vederkvickande bad i ett flöde av toner.
Så känns det att lyssna till tidig musik, från förkristen tid via medeltid till renässans och barock.

Fortsätt läsa ”Musikaliska anteckningar 14. Icones du Seicento. L’Arpeggiata.”

Thomas Mattsson och skadeglädjen

Expressens chefredaktör Thomas Matsson frustar av skadeglädje. Än en gång har han lyckats trampa ner en privatperson utan makt och resurser i skiten. Det är nämligen vad Thomas Mattsson visar att media, i synnerhet Expressen, är till för: att trampa nedåt. Ju svagare och mer utsatt den utvalda personen är, desto bättre.

Thomas Mattsson, chefredaktör Expressen

Att tvåla till och trycka ner vanliga medborgare med andra åsikter än Mattssons egna så grundligt att de helst aldrig reser sig igen – då mår Thomas Mattsson bra. Då får han fart på endorfinerna och njuter av sin makt och de miljoner som Expressens ägare, familjen Bonnier, ständigt fyller hans plånbok med.

Fortsätt läsa ”Thomas Mattsson och skadeglädjen”

Musikaliska anteckningar 13. Musik mot julstress.

Är skinkan inte griljerad än, julkorven inte stoppad och lutfisken inte lutad? Massor av julklappar kvar att slå in i fina paket? Slut på tejp och julklappsetiketter? Ser köket och i synnerhet diskbänken ut som efter ett bombnedslag?

Bävar du inför en ensam jul eller en jul tillsammans med släktingar som du inte gillar?

Fortsätt läsa ”Musikaliska anteckningar 13. Musik mot julstress.”

Priset för sanningen

Priset, en antologi med berättelser om vad det kostar att stå upp för sanningen och för Sverige.

Trodde du att vi har yttrandefrihet i Sverige? Den är ju fastställd i grundlagen!

Har du tänkt att allt prat om åsiktskorridoren bara är överdrivet och saknar grund? Att de som kritiserar invandringspolitiken verkligen är rasister, nazister och fascister som förtjänar att stigmatiseras, förföljas, skandaliseras och sparkas från sina jobb?

Karl-Olov Arnstberg, redaktör för ”Priset”.

Då är den nyutgivna boken ”Priset” en bok för dig. ”Priset” handlar om vad det kostar att stå utanför den åsiktskorridor som är smalare i Sverige än i något annat västligt land. Boken är en antologi med Karl-Olov Arnstberg som redaktör. Här berättar tolv välkända invandringskritiker om det pris vi betalar för att stå upp för sanningen och för Sverige.

Det är nämligen inte gratis. Priset kan vara mycket högt. Yttrandefriheten är selektiv. Den gäller inte alla och inte heller alla ämnen. Sverige är ett konsensusland där man får ha vilka åsikter man vill, bara man tycker lika som alla andra.

Fortsätt läsa ”Priset för sanningen”