Brå manipulerade statistik för att dölja invandrares brottslighet

I 15 år har den statliga myndigheten Brå (Brottsförebyggande rådet) genom manipulerad statistik lyckats vilseleda allmänheten om vissa invandrargruppers överrepresentation i kriminalitet. Därmed har Brå undergrävt förutsättningarna för och förlamat debatt och politiska beslut i det som av allmänheten anses vara en av de absolut viktigaste samhällsfrågorna.

Gängkriminaliteten ökar. Till och med 30 september i år har det inträffat 270 skjutningar.

Avslöjandet av Brås fifflande med brottsstatistiken kommer du aldrig att få läsa om i mainstream-media. Det har grävts fram av Affes statistikblogg

Fortsätt läsa ”Brå manipulerade statistik för att dölja invandrares brottslighet”

En fri alternativ bokmässa med bredd och tyngd

Rätten att fritt kunna yttra sig i tal och skrift sitter trångt i Sverige. I vanliga bokförlag, politiskt korrekta media och på ordinarie arenor råder inte yttrandefrihet. Därför hölls en alternativ bok- och mediemässa samtidigt som den ordinarie bok- och biblioteksmässan hölls i Göteborg den 24-27 september.

En mässa med röster som åsiktsetablissemanget har gjort och fortfarande gör fruktlösa försök att tysta. Det går inte. Åsiktskorridoren har djupa sprickor och kommer att rämna. Inget land har i längden lyckats tysta oppositionella.

”Sanningen går inte att stoppa” sa författaren Katerina Janouch i sitt inledningstal.

Här är Swebb-tv:s inspelning, sex timmar intervjuer, föredrag och paneldiskussioner med alternativa röster. På YouTube finns en klickbar lista med de olika programinslagen.

00:00:00 – Intro

00:03:58 – Tal 1. Katerina Janouch

00:07:46 – Panel 1. Kända journalister i alternativmedia

00:37:52 – Tal 2. Peter Springare

00:43:33 – Panel 2. Modiga författare mot strömmen

01:15:15 – Tal 3. Mikael Willgert

01:25:42 – Intervju 1. Staffan Mörner om sin bok: Borde man oroa sig för klimatet? (förinspelad)

01:29:45 – Intervju 2. Åke Blomdahl om sin konst

01:34:03 – Tal 4. Lars Bern (förinspelat)

01:41:37 – Panel 3. Företagare för yttrandefrihet

02:07:20 – Tal 5. Runar Søgaard talar om sin bok: Om allt går åt helvete, så följ inte efter!

02:19:21 – Panel 4. Kända influencers och poddare i alternativmedia

02:46:29 – Intervju 3. Magnus Stenlund om sin bok: Den eldrökta (förinspelad)

02:51:13 – Intervju Vavra Suk, Nya tider

02:54:08 – Intervju 5. David Bergqvist om Nationella arvsfonden

02:57:38 – Intervju 6 Katerina Janouch om sin bok: Flykten från folkhemmet

02:58:18 – Tal 6. Arga Blatten (förinspelat)

03:05:23 – Tal 7. Jonas Nilsson, Palaestra media

03:11:07 – Panel 5. Före detta etablissemangskändisar som bytt sida

03:34:45 – Intervju 7. Lennart Matikainen om sin bok: Anstiftarens löfte

03:37:09 – Intervju 8. Håkan Johansson om sina böcker

03:40:53 – Intervju 9. Arne Weinz om sina böcker: Landet som ingen ägde, Perfekt storm (förinspelad)

03:45:59 – Intervju 10. Markus Andersson om sin konst

03:49:05 – Tal 8. Karl Hedin om rättsövergreppet och sin bok

04:06:24 – Panel 6. Tunga profiler i alternativmedia

04:37:35 – Intervju 11. Jonas Nilsson om Logik förlag

04:39:28 – Intervju 12. Mats Dagerlind om Samhällsnytt

04:46:35 – Intervju 13. Jan Sjunnesson om sina böcker

04:48:44 – Intervju 14. Peter Springare om sin bok

04:53:08 – Intervju 15 Runar Søgaard om sin bok

04:59:02 – Panel 7. Röster som tänjer på gränserna

05:26:34 – Panel 8. Yttrandefrihet från alla håll

05:53:01 – Tal 9. Erik Almqvist, Exakt 24

05:59:36 – Avslutning

06:01:45 – Intervju 16. Eva Donell om välgörenhetsorganisationen Blågula korset.

Fortsätt läsa ”En fri alternativ bokmässa med bredd och tyngd”

Ett övergivet ödehus som ropar på räddning

Runtom i Sverige står övergivna hus och gårdar som ingen älskar och ingen tar hand om. Hus som förfaller och till slut upphör att existera. Precis som djur och människor behöver hus kärlek och omsorg. 

Visst finns det hus som är bortom all räddning, men betydligt vanligare är hus som förtjänar att rustas upp, bli bebodda, fyllda med liv igen. Här är ett av dem.

Huset ber om att bli omhändertaget, att få sin värdighet återupprättad. Foto samtliga bilder: Julia Caesar.

Det här huset ropar på hjälp. I många år har jag sett det från vägen när jag kört förbi, sett det förfalla mer och mer. Det står tomt och övergivet sedan mer än ett halvsekel, plundrat på allt av värde och överlämnat till förstörelse.

Fortsätt läsa ”Ett övergivet ödehus som ropar på räddning”

Övergivna byggnaders skönhet. En epok vittrar bort

Mitt framför våra ögon vittrar en månghundraårig epok bort: jordbrukarsamhället och dess övergivna byggnader, som ladugårdar och fodermagasin. Väder och vind äter dem, buskslyet klättrar in. I förfallet finns både vemod och skönhet. Snart rasar de övergivna byggnaderna ihop för alltid. En epok i Sveriges historia går mot sitt slut. 

Hur länge till håller sig den gamla ladan upprätt? Foto samtliga bilder: Julia Caesar.

Ödehus och förfallna byggnader har blivit en del av turistindustrin. Men de flesta övergivna hus vittrar bort i tysthet, tömda på innehåll och funktion, saknade av ingen. Många lägger inte ens märke till dem där de ligger på igenvuxna marker vid sidan av allfarvägarna.

Fortsätt läsa ”Övergivna byggnaders skönhet. En epok vittrar bort”

Chris Forsne: ”Stoppa förljugenheten, lägg ner public service!”

Vi börjar bli ganska många journalister som har lång erfarenhet av att arbeta i mainstream media men har tagit steget över till ”andra sidan”. Vi utgör naturligtvis ett högst irriterande skoskav för alla dem som fortfarande stretar på i förljugenhetens och statens tjänst.

Chris Forsne är en erfaren journalist, nu pensionerad, som anser att hennes förra arbetsgivare SVT ska avvecklas. Mikael Willgert intervjuar henne i Swebb-tv.

Chris Forsne har lång erfarenhet som journalist och utrikeskorrespondent på Göteborgsposten, SVT m.m. Hon anser att medierna och framförallt public service bär ett stort ansvar för att vi har den svåra situation som Sverige nu befinner sig i. Journalisterna är okunniga, dåligt utbildade och likriktade i sitt tänkande. Det gör att de inte klarar att hantera förändringarna.

Fortsätt läsa ”Chris Forsne: ”Stoppa förljugenheten, lägg ner public service!””

Vitt privilegium, del 7. Flickan och tuberkulosen

Det här är den sjunde artikeln i en serie som är mitt svar på wokerörelsens floskler om ”vitt privilegium”. I tidigare artiklar har jag berättat om några av våra förfäder, de som byggde Sverige. Deras liv var inget ”vitt privilegium”, det var fattigdom och hårt arbete. De fick ingenting gratis.

Tuberkulos var de fattigas sjukdom. Den tros ha kommit till Sverige på 1100-talet. Under 1950-talet är tuberkulos den vanligaste dödsorsaken i Sverige, näst efter åldersdödligheten. Sanatorier finns över hela landet.

Det här är berättelsen om en liten flicka som insjuknar 1952. (Bilden nedan är en arkivbild).

I början av 1900-talet orsakade lungtuberkulos vart sjätte dödsfall i svenska städer – och hälften av alla dödsfall i åldrarna 15 till 40 år. Till det kom alla som drabbades av tuberkulos i andra kroppsdelar än lungorna.

Flickan i den här berättelsen har en osannolik tur. Hennes liv räddas av mediciner som uppfanns ungefär samtidigt som hon föddes, i mitten av 1940-talet.

Fortsätt läsa ”Vitt privilegium, del 7. Flickan och tuberkulosen”

Vitt privilegium, del 6. Min morfars mor födde tolv barn – bara tre överlevde

Har ljushyade människor särskilda privilegier på grund av sin hudfärg? Vilka är de i så fall? I några artiklar på temat ”white privilege” (vitt privilegium) vill jag ge ett motgift till den vänsterextrema identitetspolitiska woke-rörelsen med rötter i marxismen.

Jag söker exempel i min egen släkthistoria. Vilka ”vita privilegier” hade Karin Olsdotter, min morfars mor? Hon födde tolv barn. Bara tre överlevde till vuxen ålder. Kvinnor i hennes generation och långt in på 1900-talet var slavar under sin fruktsamhet.
Fortsätt läsa ”Vitt privilegium, del 6. Min morfars mor födde tolv barn – bara tre överlevde”

Vitt privilegium, del 5. Svenska slavar byggde Göta kanal

Sverige har haft slavar. Men i motsats till vad många tycks tro var slavarna vita pursvenskar. Några kallades trälar. Andra var soldater. Vi är inte skyldiga några svarta slavar en ursäkt, för de har aldrig existerat i Sverige. Däremot bör vi känna till de svenska slavarna och ägna dem en tanke eller två.

Det tydligaste exemplet på sentida slaveri är de 58 000 vita svenska män från sexton olika regementen som på 1800-talet tvångskommenderas att gräva för hand i det största byggnads- och slaveriprojektet i Sveriges historia, den 19,5 mil långa Göta kanal. Projektet tog 22 år att genomföra och kostade tusentals liv. Vilka var de ”vita privilegierna” för de här vita slavarna?

En av de 58 000 soldaterna var min fars farmors morfars far. Han hette Olof Klinga och föddes 1780 i Vendels socken i Uppland.

Det fanns inga kameror på Olof Klingas tid. Bilden föreställer en annan soldat i min släkt.

Fortsätt läsa ”Vitt privilegium, del 5. Svenska slavar byggde Göta kanal”

Vitt privilegium, del 4. Utan Gud i Östersund. Bitar av en barndom

Många tror att fattigdom är samma sak som att inte ha den senaste i-Phonemodellen eller de senaste modeplaggen. För bara 70 år sedan fanns verklig fattigdom i Sverige. Jag har upplevt den. Det här är min berättelse. Det är mitt svar på wokerörelsens och den övriga vänsterns floskler om ”vitt privilegium”.

Woke är den extrema, totalitära form av vänsterpolitisk korrekthet som förklarar alla problem med kön, ras, etnicitet, hudfärg och sexuell läggning och påstår att alla ljushyade människor har särskilda privilegier – ”White privilege”. Det är lögn.

I en serie artiklar berättar jag om verkligheten bakom flosklerna. En verklighet som jag och många andra svenskar har upplevt: fattigdom, svält och undernäring.

Vi ska ta tolkningsföreträdet tillbaka från den ljugande identitetsvänstern. Artiklarna om ”vitt privilegium” är mitt bidrag.

Statsminister Per Albin Hansson (S) går i förstamajtåg på 1940-talet.

Fortsätt läsa ”Vitt privilegium, del 4. Utan Gud i Östersund. Bitar av en barndom”

Vitt privilegium, del 3. Sökandet efter ett bortadopterat barn

Två decennier in på 2000-talet ses rätten till fri abort som en självklarhet. Trots tillgång till säkra och billiga preventivmedel gör varje år mellan 35 000 och 40 000 kvinnor abort i Sverige. 

När någonting ses som självklart, tas för givet och ibland missbrukas, är nästa steg att glömma de villkor som har präglat kvinnors liv – men även mäns – i generationerna före oss. Ända fram till mitten av 1960-talet, när de första p-pillren kom, var kvinnor slavar under sin fruktsamhet. Illegala köksbordsaborter och änglamakerskor är en del av vår historia.

Fortsätt läsa ”Vitt privilegium, del 3. Sökandet efter ett bortadopterat barn”