”Två svenska modeller konkurrerar med varandra. En byggd på tanken om medborgarskap och folkhem, den andra på mänskliga rättigheter och internationell solidaritet. Socialdemokraterna borde återgå till den första.”
Det skriver Lars Trägårdh, professor i historia, i en artikel i Sydsvenska Dagbladet, som jag citerar delar av.
Vällingby 1950-tal. Det moderna samhället, folkhemmet, växer fram.
”Socialdemokratiska ledare har velat göra Sverige till en moralisk stormakt men försummat medborgarskapstanken” skriver Trägårdh.
Missa inte den här texten! Den är lång, men den är en riktig pärla. Den formulerar tankar och frågor som jag tror finns i mångas huvuden men som inte vill eller förmår ta steget från tysta tankar till reella ord och uttryck. Den formulerar dessutom tankar och sanningar som du garanterat aldrig någonsin får läsa om på de stora tidningarnas kultursidor.
Med författaren Karl-Olov Arnstbergs benägna tillstånd publicerar jag den här angelägna krönikan från hans blogg Invandring och mörkläggning om vad intelligens egentligen är och vad som kännetecknar olika gruppers sätt att tänka och handla.
Albert Einstein (1879-1955) var ett geni. Allmänt känd representant för hög intelligens.
Nästan alla bland oss känner igen intelligens när vi möter mycket klyftiga personer. De har krävande jobb, de är analytiska, och de kan förklara komplicerade samband. Vissa har en språklig förmåga att nyansera och precisera sina tolkningar, andra (eller samma personer) kan systematiskt och logiskt steg för steg förklara hur de kommit fram till sina slutsatser, vare sig det nu sker med hjälp av språket, matte, diagram eller något annat.
En muslimsk lynchmobb på 200-300 personer förvandlade Sveaparken i Örebro till en krigszon. I rättegångarna vittnar poliser om att de fruktade för sina liv. Stora stenar, bangers och takpannor haglade över dem.
Bara i Örebro skadades mer än 70 poliser vid korankravallerna. I hela landet mer än 300. Polishundarna fick föras i säkerhet sedan tre av dem skadats av stenar och sparkar. Polisbilar värda miljontals kronor eldades upp i flera städer.
Nyheten försvann snabbt från mainstream-medias sajter och intressesfär. Nu kommer domarna. Jag återger de attackerade polismännens berättelser.
Dina skattepengar i brand. Polisbilar för miljontals kronor eldades upp vid korankravallerna i april. Bilden är från Örebro.
De krigsliknande scener som utspelade sig vid korankravallerna i flera städer under påsken markerar ett tydligt skifte i svensk historia: före. Och efter. Kravallerna visar med all önskvärd tydlighet att den svenska statens våldsmonopol har havererat. Polisen klarar inte att stå emot den här typen av organiserade, våldsamma massaktioner från en lynchmobb av religiösa/ideologiska fanatiker.
Vad är mod? Vad är en modig människa? Var går gränsen mellan mod och dumdristighet? Varför vågar så få människor vara modiga?
Zoia Zakariasdotter ställer de här frågorna och många andra i sin serie ”Modiga människor”. I det här avsnittet försöker jag svara. Svårt, för jag anser inte alls att jag är en modig människa.
Programmet handlar bland annat om Dagens Nyheters utveckling från respekterad nyhetstidning med en rad skickliga skribenter – till det oanständiga propagandaorgan tidningen är idag.
Det mod som många vill tillskriva mig handlar istället om att det för mig alltid har varit självklart att uttrycka mina åsikter. Det är inte en fråga om mod. Jag är uppvuxen i en familj och släkt där det var naturligt att säga vad man tycker.
Det finns inga enkla sätt att stoppa den gängrelaterade grova våldsbrottslighet som härjar i Sverige och är en av de största frågorna i valet.
Så gott som dagligen skjuts människor ihjäl i kallblodiga avrättningar. Adekvata och nödvändiga åtgärder för att minska gängvåldet förutsätter mycket långtgående politiska beslut som inga sittande politiker hittills visar några tecken på att ens överväga. Generellt verkar de inte ens ha förstått problemets allvar.
Oavsett vilka kortsiktiga åtgärder politikerna tar till är vi instängda i vårt land med en kraftigt ökande våldskriminalitet. Orsaken är det folkutbyte som genomförs sedan decennier och som har accelererat i raketfart de senaste 20 åren.
Den kan inte klassas som något annat än Hötorgskonst. Marknadsvärdet torde ligga på en 50-lapp eller högst en hundring på loppis. Men när tavlan den sista dagen i augusti 2022 kan spikas upp på min vägg är det slutet på en 22-årig resa. Efter en lång färd i flera etapper har tavlan äntligen kommit hem. Dit där den ska vara.
Tavlan har äntligen kommit hem. Signeringen är omöjlig att läsa, men tavlan målades 1933.
Varför gav jag inte bara upp? För att jag är ovanligt envis. Och för att tavlan på något sätt bad om att få komma hem.
Hur kan en närmast värdelös tavla betyda så mycket? Jag förstår om det är svårt för andra att förstå.
Julia Caesar 