För ”allas vårt bästa”

Hur långt är du beredd att inskränka dina fri- och rättigheter för att uppnå – ja, vad?

Hur långt tänker du låta dig styras av myndigheter och politiker och vad de säger är ”allas vårt bästa”?

Nu har vi två år av begränsningar bakom oss. Enligt Folkhälsomyndighetens statistik har 81,7 procent av Sveriges befolkning låtit injicera sig med en substans vars innehåll och verkningar de inte vet någonting om. För ”allas vårt bästa”.

Kvinnan som har gjort den här videon kallar sig Conservative Momma och gör korta satiriska videos i en egen YouTube-kanal. Att göra satir i dag är svårt, eftersom verkligheten är en enda stor satir. Men Conservative Momma lyckas. Hon tillför den där lilla udden som gör vansinnet tydligt.

Fortsätt läsa ”För ”allas vårt bästa””

Stefan Torssell: Käre flykting! Vi måste stänga dörrarna för objudna gäster

Käre flykting och era anhöriga och övriga medlemmar i storfamiljen!
Vi vet inte om ni är välkomna till vårt land, för vi fick aldrig reda på att ni skulle flytta hit.
Det blev en överraskning för oss.

Men nu är ni här.

Det skriver författaren Stefan Torssell i ett öppet brev på Facebook.

Ingen av oss önskar er något ont, men vi funderar på om det var en så bra idé att ni kom till Sverige.

Fortsätt läsa ”Stefan Torssell: Käre flykting! Vi måste stänga dörrarna för objudna gäster”

Jul, jul, signade jul

Jul, jul, signade jul! Den länge emotsedda och efterlängtade. Julen då allting ska fungera enligt planerna, då alla förberedelser ska falla ut till allas glädje och förnöjelse. Trivsel och gemenskap ska blomma i familjens sköte.

Men trots alla ansträngningar räcker det att en eller ett par medverkande faller utanför ramarna för att julen ska bli något helt annat än vad alla har tänkt sig. Vid den jul som jag berättar om i den här podden spelar ett kastspö en avgörande roll. Kastspöet blir en faktor som lever kvar i minnena fortfarande efter 72 år. Det kommer att överleva oss alla.

Mamma städar, fejar och gnor. Det ska bli jul. Året är 1949, och jag har nyss fyllt fem år. Det är en särskild jul, för mormor och hennes nye man Jonas ska komma och fira julen hos oss i Östersund. Mamma bakar och lägger in sill, gör rödbetssallad, rullar köttbullar och vattnar ur skinkan. På julbordet ska ingenting fattas.

Fortsätt läsa ”Jul, jul, signade jul”

Tack och en riktigt God Jul önskar jag alla mina läsare!

Julen stundade i Svea rike. Snöflingor föllo mjukt och traditionsenligt på taken till såväl höghus som modulbaracker och små röda stugor.

Så inleds mitt alternativa julevangelium som jag enligt traditionen publicerar på julaftonen varje år. Mitt evangelium är skrivet i en språklig form som anknyter till Bibelns julevangelium – men med ett satiriskt innehåll som handlar om vår egen tid på jorden.

Adventsstjärnorna spredo sitt varma sken i alla fönster som inte voro blockerade av parabolantenner, och eldskenet från hundratals brinnande bilar lyste stämningsfullt mot den mörka himlen i vinternatten.

Fortsätt läsa ”Tack och en riktigt God Jul önskar jag alla mina läsare!”

Smärtbärarna

I alla tider har det funnits smärtbärare, människor som har en större känslighet än andra och som bär psykisk smärta åt dem som inte själva förmår härbärgera den. Coronapandemin har ställt fenomenet på sin spets. Har bärandet av andras smärta någonsin varit så utbrett som i dag? I Sverige är det ett fåtal, knappt 20 procent, som bär smärta åt en majoritet på drygt 80 procent.

Vi ser deras smärta, vi känner den – men vi kan, av olika skäl, inte tala om den. Tystnaden växer till en allt större klyfta mellan oss och dem. Vi är fångade i ett etiskt dilemma vars art och dimensioner åtminstone jag inte kan erinra mig ha upplevt tidigare.

Att identifiera och erkänna problemet kan vara ett steg på vägen mot en lösning. Men några garantier finns inte.

*Den psykiska smärta du inte själv erkänner och förmår härbärgera överförs på andra, som får bära den åt dig.*

Fortsätt läsa ”Smärtbärarna”

Ingen har fångat den svenska folksjälen som Dan Andersson

Dan Anderssons poesi har alltid stått mig nära. Ingen har fångat den svenska folksjälen som han. Han var vildmarkspoeten som gav röst åt människorna i de stora skogarna, åt de fattiga och det enkla livets människor.

Men samtidigt som han var en gudabenådad poet var han en komplicerad människa. Han kunde vara svår att ha att göra med och ”överjävligt elak” enligt Göran Greider, som har skrivit en bok om Dan Anderssons okända kärlekshistoria med studentskan Märta Larsson från Östermalm i Stockholm.

Jag har gjort en musikdokumentär om Dan Andersson och Märta Larsson. Programmet finns också på Swebb-tv och har hittills haft mer än 6 000 visningar.

OBS! Om videon nedan inte fungerar – gå direkt till Swebb-tv! Då kommer du rakt på mitt program.

Dan Andersson var verksam som författare i bara sju år – från 1913 till sin död 1920. Ändå är han en av Sveriges mest kända och omtyckta författare.

Trots att han dog för 101 år sedan lever hans poesi fortfarande i det svenska folkdjupet och inbjuder till ständigt nya tolkningar. Tyvärr kom hundraårsminnet av hans död i skymundan för coronahysterin 2020.

Fortsätt läsa ”Ingen har fångat den svenska folksjälen som Dan Andersson”