Annie Lööfs fixering vid politisk makt lamslår försöken att bilda en ny regering. Det är ingen tvekan om att hon agerar utifrån det allt överordnade målet att själv tillskansa sig statsministerposten, därtill uppblåst och uppumpad av den globala finanseliten.
Du som har levt ett tag – hur minns du 1900-talet?
Kommer du ihåg skövlingen av stadskärnorna på 1950- och 60-talen, minns du hur jordbruken lades ner i rasande fart och hur landsbygden tömdes på människor?
Minns du hur familjer och släkter splittrades för det som kallades ”strukturomvandling” och ”urbanisering”? I den här podden ger jag mina minnesbilder, sedda genom min familj och släkt.
Den här krönikan arbetade jag med när en blodpropp drabbade syncentrum i min hjärna. Nu publicerar jag den. Den är alltså några dagar försenad, men ämnet fortsätter att inbjuda till eftertanke.
Det är något som skorrar med de demonstrerande mammorna på Sergels torg i Stockholm förra söndagen, den 18 november. De riktar sina anklagelser mot samhället. Inte ett ord hörs om deras eget ansvar.
Jag sitter vid min lap top och skriver. Allting är som vanligt. Visst, jag är trött. Men jag går på viljestyrka. Det ska bli en krönika.
Det händer sekundsnabbt, som en blixt: plötsligt kan jag inte se. Bokstäver ord rader hoppar och flyter ihop till ett flimrande töcken där det är omöjligt att urskilja enskilda ord och bokstäver.
En gång i tiden, i SVT:s barndom på 1960-talet, samlades vi kring nymodigheten och dyrkade Sven Lindahl, det första nyhetsankaret.
Det var då. Tiderna förändras. Tv-tittarnas och radiolyssnarnas förtroende har sjunkit i takt med public service’s politiska vänsterbias, att allt fler alternativ till den statliga propagandan har tillkommit, och allt färre betalar radiolicens. Desperationen över en förlorad marknad resulterar nu i tvångsbeskattning av de 8,5 miljarder kronor som varje år öses över public service (= Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion). Beslutet gäller för en period av sex år.
Fortsätt läsa ”Henrik Jönsson: Tvångsskatt på statlig propaganda en skamfläck”
Det skulle bli en vanlig, lättsam tv-show, var det meningen. En sådan som passar på fredagar när folk har fredagsmys och dricker vin och helst inte vill bli påminda om något komplicerat eller obehagligt.
Fredrik Skavlan har ägnat sig åt lättsamma tv-shower i näst intill en evighet. Alldeles för länge, han har urartat till en kliché. Konceptet är inarbetat och lätt att driva med, som i den här norska parodin.
Föga anade Skavlan att programmet den 26 oktober skulle bli en parodi på honom själv när han bjöd in den kanadensiske psykologiprofessorn Jordan B. Peterson som gäst till sin tv-show. Dessutom bjöd han in centerpartiets partiledare Annie Lööf.
Fortsätt läsa ”När Jordan Peterson fick Annie Lööfs värld att rämna”
Jag hade aldrig hört talas om den belgiske piloten och fotografen Henk van Rensbergen, född 1968. Men så råkade jag hamna på en websida med bilder av övergivna platser. Sedan var jag fast.
Varför ritar arkitekter så fula hus att de inte ens själva vill bo i dem?
En orsak är att de under arkitektutbildningen utsätts för massiv hjärntvätt och kulturmarxistisk indoktrinering.
Vem som helst kan invända mot påståendet att arkitekter ritar fula hus med argumentet att skönheten ligger i betraktarens öga. Det är sant, men vad beror det på att arkitekter ser skönhet där människor i allmänhet ser kyla, fulhet och ett brutalt formspråk?
Fortsätt läsa ”Arkitektur, del 3: Hjärntvättade arkitekter ritar fula hus”
Den tid när novembermörkret har kopplat ett grepp om oss är samtidigt en tid då vi minns våra döda. Vi tänker på dem som stått oss nära, och om vi har möjlighet smyckar vi deras gravar och tänder ljus som driver undan mörkret.
Det är en vacker sed, och vi ska värja den mot de kommersiella krafter som vill ersätta det här ögonblicket av andlighet, allvar och eftertanke med ytlighet och importerade seder som går ut på att klä ut sig och trycka i sig så mycket smågodis som möjligt.
Hur vill du bo? Och hur bor du?
Skillnaden mellan dröm och verklighet är stor för de flesta av oss. Och skillnaden mellan arkitekternas modernistiska lådor och det vanliga bostadskonsumenter vill ha är ofta himmelsvid.
Detta är den andra artikeln av tre om arkitektur.
Arkitektkåren ritar fyrkantiga lådor åt andra – men väljer att själva bo i gamla klassiska hus. I det här blogginlägget kan du se prov på den speciella dubbelmoral som frodas bland arkitekterna. I den stora grupp hycklare i samhället som säger en sak och gör det motsatta intar arkitektkåren en framskjuten plats.
Bilderna kommer från föreningen Arkitekturupprorets hemsida.
Fortsätt läsa ”Arkitektur, del 2: Arkitekterna ritar lådor – som de inte själva vill bo i”
Julia Caesar 