Jussi Björling (1911-1960). Röst. Liv. Människa

Gott Nytt År önskar jag alla mina läsare och lyssnare med min musikdokumentär om världens störste tenor, Jussi Björling.

Jussi Björling (1911-1960) sjunger från den 12 december 1915, då han är fyra år gammal, till den 20 augusti 1960, då han är 49½ och har tre veckor kvar att leva. En karriär som spänner över 45 år.

Uppläsning: Rasmus Dahlstedt

Klicka på länken här så kommer du till programmet på Swebbtv.

Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.

OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072

Varmt tack för ditt stöd!

Fortsätt läsa ”Jussi Björling (1911-1960). Röst. Liv. Människa”

Aggressive 90-Year-Olds and Lustful 100-Year-Olds Threaten Muslim Values

My text in English.

Available in Swedish here.

NOTE! The text is a mixture of satire and fact. Reality sometimes comes so close to satire that it is impossible to tell them apart.

Sensitive readers are warned.

In our previously well-documented peaceful country, a new and disturbing development is emerging among purely Swedish population groups that have traditionally been regarded as genuinely peaceful and completely lacking in both violent tendencies and the instinct for self-preservation.

The municipality of Borås is now forced to deploy security guards against elderly residents at the nursing home on Dalsjövägen 25 in Dalsjöfors. Mattias Albinsson, writing on the site Samhällsnytt, paints a shocking picture of the dramatic escalation of violence at the facility.

To you who read my blog and learn things you never get to know in the mainstream media (MSM):

If you appreciate my journalism and my podcasts, feel free to support me with a donation.

SWISH NUMBER: 123 519 92 86

Bankgiro: 111-9072

From abroad: IBAN-number SE 19 6000 0000 0004 8212 9581

Swift-BIC-kod HANDSESS.

A warm thank you for your support!

*The nursing home on Dalsjövägen 25 in Dalsjöfors looks peaceful, but what’s hiding beneath the surface?.*

Fortsätt läsa ”Aggressive 90-Year-Olds and Lustful 100-Year-Olds Threaten Muslim Values”

Aggressiva 90-åringar och liderliga 100-åringar hotar muslimska värderingar

OBS! Texten är en blandning av satir och fakta. Verkligheten ligger ibland så nära satiren att det inte går att skilja dem åt.

Känsliga läsare varnas.

I vårt tidigare omvittnat fridfulla land ses en ny oroväckande utveckling i pursvenska befolkningsgrupper som av hävd hittills har upplevts som genuint fredliga och helt i avsaknad av såväl våldstendenser som självbevarelsedrift.

*Äldreboendet Dalsjövägen 25 i Dalsjöfors utrustas med ordningsvakter.*

Borås kommun tvingas nu sätta in säkerhetsvakter mot åldringar på äldreboendet Dalsjövägen 25 i Dalsjöfors. Mattias Albinsson ger på sajten Samhällsnytt en skakande bild av den dramatiska våldsupptrappningen på äldreboendet.

Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:

Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.

OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072

Varmt tack för ditt stöd!

Fortsätt läsa ”Aggressiva 90-åringar och liderliga 100-åringar hotar muslimska värderingar”

En annorlunda jul

En berättelse om en jul för länge sedan som blev något helt annat än vad samtliga inblandade hade tänkt sig.

Mamma städar, fejar och gnor. Det ska bli jul. Året är 1949, och jag har nyss fyllt fem år. Det är en särskild jul, för mormor och hennes nye man ska komma och fira julen hos oss i Östersund. Mamma bakar och lägger in sill, gör rödbetssallad, rullar köttbullar och vattnar ur skinkan. På julbordet ska ingenting fattas.

Mamma vill så gärna klara av kvinndomsprovet. På samma sätt som värnplikten är ett mandomsprov för en man är förmågan att ordna en riktig jul kvinndomsprovet för en husmor. Så är det i alla fall på 1940-talet.

Det allra sista, det som ska kröna julpyntet och all maten, är de traditionsenliga julgirlangerna, som knyts av små grankvistar och röda sidenband och sätts upp i kökstaket natten före julafton.

Men julen 1949 blir helt annorlunda än vad någon har tänkt sig.

Musik och ljudklipp i programmet

1. Ruben Liljefors (1871-1936).
När det lider mot jul.
Orphei Drängar.
Dirigent Robert Sund.

2. Nu är det jul igen.
Sven Arefeldts tomtegubbar. 1948.

3. Hej hå, hej hå, vi nu till gruvan gå.
Ur Snövit och de sju dvärgarna.
Walt Disney 1938.

4. Jag önskar.
Snövits önskesång.
Ur Snövit och de sju dvärgarna.
Walt Disney 1938.

5. Äntligen.
Brudmarsch av Anna-Karin Båggagård.
Järvsö spelmanslag.

6. När ljusen tändas därhemma.
Joe Lyens, Sam C Hart, musik. 1933.
Svensk text Nils Hellström 1935.
Bertil Boo, sång. 1951.

7. O Tannenbaum.
Musica Sacra.

8. Franz Gruber (1787-1863).
Stilla natt.
Adolf Fredriks ungdomskör.
Solist Håkan Hagegård. 1989.

9. Arne Forsén.
Lill-låtn.

10. LJUDKLIPP.
Kung Gustav V:s begravning 9 november 1950.

11. Benjamin Syrsa.
When you wish upon a star.
Ur Snövit och de sju dvärgarna.
Walt Disney 1938.

Jag bloggar och gör podcasts ideéllt.
Alla kan läsa och lyssna gratis på min blogg och YouTubekanal.

Gåvor ses som just gåvor och är benefika och helt frivilliga. De utgör inte ersättning för utfört arbete.

MITT SWISHNUMMER: 123 519 92 86

Bankgiro 111-9072

Från utlandet: IBAN-nummer SE 19 6000 0000 0004 8212 9581

Swift-BIC-kod HANDSESS.

Varmt tack för din gåva!

God Jul önskar jag alla mina läsare och lyssnare!

”Julen stundade i Svea rike. Snöflingor föllo mjukt och traditionsenligt på taken till såväl höghus som modulbaracker och små röda stugor.

Adventsstjärnorna spredo sitt varma sken i alla fönster som inte voro blockerade av parabolantenner, och eldskenet från hundratals brinnande bilar lyste stämningsfullt mot den mörka himlen i vinternatten.”

Så inleds mitt alternativa julevangelium, som jag enligt traditionen publicerar på julaftonen varje år.

Evangelium enligt Julia är skrivet i en gammaldags språklig form som anknyter till Bibelns julevangelium – men med ett satiriskt innehåll som handlar om vår egen tid på jorden.

Fortsätt läsa ”God Jul önskar jag alla mina läsare och lyssnare!”

Sorg bryr sig inte om julen

Sorgen kommer objuden, och vi är illa förberedda när den knackar på dörren.

Från livets första början är det inskrivet i våra livsvillkor att livet har ett slut. Vi kommer alla att drabbas av sjukdom eller olycka eller annan orsak som avslutar våra liv.

Men samma krafter som har sett till att människolivet har ett slut har också utrustat oss med psykiska försvarsmekanismer som får oss att tränga bort enkla fakta om liv och död. Annars skulle vi inte stå ut.

Det är därför vi ogärna pratar om döden. Eller förbereder vår begravning eller skriver testamente. Eller säger saker som ”OM jag dör”. För vi är ju odödliga! Förberedda är vi aldrig.

Fortsätt läsa ”Sorg bryr sig inte om julen”

Hemtjänsten har blivit en soptipp för människor som ingen frivilligt skulle släppa över sin egen tröskel

En dag i slutet av april i år stiger Nikita Sierra Ademi, 37, över tröskeln till Furulunds trygghetsboende i Partille och börjar arbeta som timvikarie. Till sommaren behövs semestervikarier. Hon får ett månadsvikariat.

Ganska snart börjar det komma in anmälningar från äldre kvinnor på boendet om att värdefulla smycken har försvunnit.

I det nya Sverige får mördare, tjuvar, bedragare och våldtäktsmän jobb i hemtjänsten, ofta i statssubventionerade så kallade introduktionsjobb och nystartsjobb. Hemtjänsten har blivit en soptipp för människor som ingen frivilligt skulle släppa över sin egen tröskel. Gamla, sköra människor offras för politiska och ekonomiska mål.

Och ingen ropar:

”VAD UTSÄTTER VI VÅRA GAMLA FÖR?”

*Guld och andra smycken för cirka 450 000 kronor stals under några vår- och sommarveckor från kvinnliga boende på Furulunds trygghetsboende i Partille.*

Vad ledningen för Furulunds trygghetsboende inte vet är att kvinnan som de har anställt är genom DNA kopplad till ett omtalat mord i en tygbutik i Göteborg den 13 oktober 2005, det så kallade Stuvkällarmordet.

Arbetsgivaren på äldreboendet har som rutin att begära och kontrollera utdrag ur belastningsregistret i samband med anställning. Men eftersom mordet var preskriberat när DNA-matchningen gjordes 2022 har det inte satt några spår i Nikita Sierra Ademis CV.

Under våren och sommaren i år förvandlas Furulunds trygghetsboende till sin motsats, ett otrygghetscentrum, för de kvinnor i 80-98-årsåldern som bor där. En efter en anmäler fem kvinnor och deras anhöriga att värdefulla smycken har försvunnit. Värdet på de stulna smyckena har av Göteborgs tingsrätt bedömts vara uppåt en halv miljon kronor.

Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:

Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.

OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86

Bankgiro 111-9072

Varmt tack för ditt stöd!

Fortsätt läsa ”Hemtjänsten har blivit en soptipp för människor som ingen frivilligt skulle släppa över sin egen tröskel”

”Sverige har fått punktering och kraschat”

I en krönika på sajten document.se skriver Kent Andersen, stridbar norsk författare, musiker och före detta lokalpolitiker (FrP och Demokratene), om konsekvenserna av att politikerna vägrade att ta riskbedömningar och varningar på allvar när de importerade befolkningar från utvecklingsländer. Resultatet tvingas vi leva med nu: ökningen av våldtäkter, bomber, granater, skjutvapen och knivar kan inte döljas.

”År 2000 var Sverige ett av världens mest homogena, harmoniska och välskötta länder. Sverige hade en stabil ekonomi, trots att svenskarna inte hade någon olja, låg brottslighet och en befolkning med gemenskapskänsla, trygghet och optimism inför framtiden.

*Min farmor och hennes lillebror omkring 1910.*

På bara 25 år lyckades svenska politiker förvandla Sverige till Europas våldtäktshuvudstad, med enorma sociala problem och en nivå av våld och brottslighet som annars bara ses i utvecklingsländer.

*Kent Andersen, norsk författare, musiker och politiker (FrP).*

Allt detta var den negativa konsekvensen av att politikerna vägrade att ta riskbedömningar och varningar på allvar när de importerade befolkningar från utvecklingsländer – eftersom svenskarna är ofelbara i sina egna ögon och allt som går fel alltid är någon annans fel.

Fortsätt läsa ””Sverige har fått punktering och kraschat””

Konsten att samtala

Varje människa är ett mikrokosmos, och varje liv är värt att berätta om. I det lilla sker det stora, det intressanta och begrundansvärda.

Idag handlar det om att samtala. Att samtala är en viktig del av vår utveckling och uttryck för vår kultur. Lärandet pågår hela livet.

(Texten är en omarbetad och uppdaterad version från en tidigare publicering).

*Att samtala är att möta en annan människa.*

Att samtala är en konst. Det vet alla som har försökt. Samtal som är meningsfulla för alla parter kräver mångårig träning, framför allt i att lyssna, att vara öppen för och intresserad av andra människor. Att släppa taget om sitt eget ego, släppa in och erbjuda utrymme för en annan.

Samtal är hjärn- och känslogympa på hög nivå.

Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.

OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86

Bankgiro 111-9072

Varmt tack för din gåva!

Fortsätt läsa ”Konsten att samtala”

Sluta kalla människor ”brukare”!

Ord avslöjar våra värderingar och berättar vilka vi är. Orden och språket förändras också med tiden och påverkas av vår egen utveckling.

Efter att ha läst och skrivit mycket om äldreomsorg har ordet ”brukare” bitit sig fast och skaver i mig – så mycket att jag bestämmer mig för att gå till botten med ordet. Ordet känns avhumaniserande och nedvärderande, rentav obscent.

Vem i allsin dar har bestämt att äldreomsorgens kunder ska kallas ”brukare”. Och varför?

*Är en gammal människa i behov av samhällets stöd enbart tärande? Hon har betalat skatt för välfärden i hela sitt liv och betalar fortfarande.*

Ord ramlar inte plötsligt bara ner från himlen. Ord uttrycker den människosyn som samhället för tillfället anammar och omsätter i praktiken.

Ordet ”brukare” som beteckning på kunder i hemtjänst eller annan form av omsorg röjer en människosyn som utvecklingen har sprungit ifrån. Den omedelbara tolkningen av ordet är att det kännetecknar en person som bara förbrukar och tar för sig av det gemensamma, men som inte ger någonting tillbaka. Med andra ord en parasit.

Ingenting av detta stämmer med verkligheten

”Brukare” är ett avhumaniserande och nedvärderande ord, ett ord som tar människovärdet ifrån äldre människor och andra i behov av hjälp och stöd och förvandlar dem till renodlade konsumenter – personer som är enbart tärande och inte tillför någonting.