92-årig kvinna fällde hemtjänstbedragare

Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.

OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86

Bankgiro 111-9072

Varmt tack för din gåva!

I takt med massinvandringen har de välfärdssystem som svenska folket arbetat ihop blivit en guldgruva för bedragare. Välfärdssystemen plundras på miljarder, och nya skandaler i form av våldsbrott och ekonomiska brott avslöjas gång på gång. Brotten mot välfärden är systemhotande, stjäl gemensamma tillgångar och är särskilt allvarliga, eftersom de drabbar utsatta människor som inte kan försvara sig.

Den kategori brott som ökade mest under 2023 är bedrägeribrott. Enligt färsk statistik från Brå (Brottsförebyggande rådet) ökade de med 22 procent under 2023. De senaste tio åren har anmälda bedrägeribrott ökat med hela 53 procent. De utgör en typ av brott som i stor utsträckning drabbar äldre personer.

De anmälda bedrägeribrott som ökade mest är kortbedrägeri och bedrägeri genom social manipulation, med 44 procent respektive 36 procent. Social manipulation är när bedragaren tar kontakt med en person för att lura denne på pengar. Det exempel bland otaliga från äldreomsorgen som jag berättar om här visar hur sårbara systemen är för den här sortens samvetslösa bedrägerier.

När jag undersöker fallet gör jag en chockerande upptäckt: för personal som arbetar med gamla och funktionshindrade personer finns inget lagstöd för att begära utdrag ur belastningsregistret, det vill säga undersöka om personalen har begått brott. Den möjligheten gäller enbart personal som arbetar med barn.

Det är svårt att tolka den här luckan i lagen på något annat sätt än att äldre och funktionshindrade inte anses värda att skydda mot brottslingar.

Emma, 92 år, är en av dem som har utsatts för bedrägeriförsök av en anställd i hemstjänsten. Tack vare att hon snabbt insåg vad bedragaren försökte göra kunde hon dels förhindra bedrägeriet, dels hjälpa polisen att fälla gärningsmannen.

Klockan 07.45 den 19 december 2022 kommer en ny person från hemtjänsten hem till 92-åriga Emma (fingerat namn). Han presenterar sig som undersköterska. ”Han sa att han var från Indien, men det trodde jag inte på, för det det kom lite tveksamt” uppger Emma senare i polisförhör.

Hon är inte förvånad över att det kommer en ny, okänd person. Hon har haft hemtjänst i många år och har för länge sedan tappat räkningen på hur många hundratals personer som har strömmat genom hennes hem. Det kommer nya varje dag. Ytterst få av dem talar eller förstår svenska. Det ska senare visa sig att mannen kommer från Afghanistan. Officiellt står han som gymnasiestuderande och uppbär studiebidrag på ett par tusenlappar i månaden. När han stiger in i Emmas hem är han utskickad som timvikarie från Nordisk Hemservice, det företag som Emma anlitar för hemtjänst. Emma är rullstolsburen och behöver hjälp med det mesta.

Yusuf Rahimi, som den 26-årige mannen heter, talar bra svenska och är ovanligt artig. Emma tycker att han är överdrivet inställsam. Hon äter den frukost som han ställer fram åt henne. Sedan rullar hon fram till datorn för att betala sina räkningar. Då upptäcker hon att hennes bankomatkort och ett svart kortetui, som har legat bredvid datorn, är försvunna. Yusuf Rahimi har gått vidare till nästa kund, men Emma har noterat att han stängde in sig en lång stund i hennes badrum, utan att spola vare sig i kranen eller toaletten. Hon tycker att det är konstigt.

Emma, 92, rapporterar stöld och spärrar kortet

Hon ringer Nordisk Hemservice och berättar att hennes bankomatkort är stulet. Sedan ringer hon till banken, som spärrar Emmas kort. Bilder från övervakningskameror ska senare visa att två försök till uttag med kortet har gjorts samma morgon i en bankomat i närheten av där Emma bor.

När Yusuf Rahimi kommer tillbaka för att ta med Emma ut i rullstolen på den utevistelse som hon har rätt till en gång i veckan upptäcker hon att hennes börs med kontanter är försvunnen. Yusuf Rahimi säger åt henne att leta. ”Leta! Leta!” Men börsen finns inte där Emma vet att hon hade den. Hon är omskakad och illa till mods. Hon vill inte tro illa om andra människor och kämpar med vad hon ska tro om Yusuf Rahimi.

Bedragaren tror att Emma är dement

Yusuf Rahimi begår ett stort misstag. Han tror att Emma är dement. I sin brottsliga verksamhet har han specialiserat sig på grova bedrägerier mot dementa. Men Emma är trots sin höga ålder inte dement. Hon är ”mycket klar i huvudet, har stenkoll på tider och kan återberätta hela händelseförloppet”, ska polisen senare uttrycka det i sin förundersökning.

Yusuf Rahimi påstår att Emma har gett honom sitt bankomatkort och sagt: ”Kan du hämta 1 000 spänn till mig? Kolla min plånbok ligger där, kan du ta den hämta 1 000 spänn till mig för jag vill gå ut och handla senare.”

Men Emma lånar aldrig ut sitt bankomatkort till någon utan tar själv ut kontanter när hon behöver. En 92-åring skulle knappast heller använda ord som ”spänn” eller ”kolla”.

Bedrägeriförsöket mot Emma ska av polisen komma att kopplas till händelser på Porslinsvägens gruppboende i Södertälje några veckor tidigare. På gruppboendet bor funktionsnedsatta personer. Deras mediciner, bankomatkort och koder förvaras i ett låst skåp som endast är tillgängligt för personal med speciell nyckel, och allt tillträde till skåpet loggas.

Falsk referens och felstavat diplom

Yusuf Rahimi gör sitt första pass som timvikarie på Porslinsvägen den 9 november 2022. Han kommer via Bemanningsservice, som är Södertälje kommuns egen förmedling. Vid intervjun uppger han en referens på Västerås sjukhus. Referensen visar sig vara falsk och leda till en helt annan person än han uppgett.

Enligt Lena Centerholt, chef för Porslinsvägens grupp- och serviceboende, är hennes upplevelse av Yusuf Rahimi att han verkar ”dryg och smörig” inför henne. Hon fick ”en dålig känsla” av varför han tog jobb hos dem så långt från Vallentuna, där han uppger sig bo. Den administrativa chefen Elin Sjögren fick samma dåliga känsla och säger att det diplom Rahimi visat upp på att han är undersköterska är felstavat.

När jag ställer frågor till Lena Centerholt om rekryteringen av Rahimi skickas jag snabbt vidare till en överordnad, Södertäljes omsorgschef Karin Björkryd, som svarar för alla sorters omsorg om alla kategorier hjälpbehövande i Södertälje. Hon uppger att kommunen inte kräver att personalen ska tala svenska. Kommunen begär inte heller några utdrag ur belastningsregistret, eftersom det inte finns lagstöd för det inom äldreomsorgen. Åtgärden är bara lagstadgad när det gäller personal som arbetar med barn. Inom äldreomsorgen gör kommuner och företag som de vill.

Dementa och äldre anses inte skyddsvärda

Det är ett chockerande besked. Jag visste inte att det är så illa ställt för stora grupper som behöver särskild hänsyn och omsorg. Dementa, funktionsnedsatta och äldre personer anses alltså inte som skyddsvärda. Åtminstone inte värda att skyddas mot personal som är dömd för brott. Men flera kommuner, bland andra Västerås, Borås, Svedala, Örebro, Gotland, Linköping, Fagersta och Köping begär utdrag ur belastningsregistret på eget initiativ.

På många håll plockas folk in direkt från gatan, utan krav på utbildning och kompetens

När Yusuf Rahimi söker jobb hos Nordisk Hemservice tror rekryteraren Lilian Wretenfeldt att han är utbildad och kvalificerad för jobbet. Hon minns att det var bråttom att hitta folk och att man därför inte ringde på alla hans referenser. Det var alltså en pressad personalsituation som gjorde att Yusuf Rahimi anställdes på falska grunder och ett felstavat utbildningsdiplom.

En ingalunda unik situation inom äldreomsorgen. Intrycket är snarare att folk på många håll plockas in direkt från gatan utan några krav på utbildning, kompetens eller kunskaper i svenska.

På förmiddagen den 29 november 2022 upptäcker personal på Porslinsvägen att tre av brukarnas bankkort saknas. De har förvarats tillsammans med koder i ett låst plåtskåp. Två personer på gruppboendet har fått pengar uttagna från sina konton. Bank-ID visar att uttag på tiotusentals kronor har gjorts i bankomater i Barkarby, Flemingsberg, Tumba, Stockholms Central och Södertälje centrum. Två av de bestulnas tillgångar, sammanlagt 16 402 kronor, har tagits ut i euro.

Under två dagar i november 2022, den 27 och 28, har Rahimi lagt beslag på fem brukares kontokort och koder. Samma dagar har han haft tillgång till minst två vikarienyckelknippor. Totalt har han kommit över 32 302 kronor. Pengar som Södertälje kommun tvingas betala ut till de bestulna målsägandena.

Trots tydliga bilder från bankomaterna blånekar Rahimi till brott. Men i sin mobiltelefon har han bilder på tjocka sedelbuntar i euro och kronor, pengar som han påstår att han har vunnit på kasino och behövt för att åka på semester i Barcelona och Iran. Minst två tre gånger per år brukar han åka på semester utomlands.

När han konfronteras med Emmas vittnesmål påstår han att Emma är dement och att hon ljuger för att få skadestånd.

I rättegången mot Yusuf Rahimi i juli 2023 kallas Emma att vittna. Hon ska fylla 93, hon är gravt rörelsehindrad och har svåra smärtor, och det är en mycket stor ansträngning för henne att ta sig till tingsrätten med rullstol och färdtjänst och sitta där en hel dag. Att se hemtjänstbedragaren och höra hans lögner river upp starka känslor.

Rahimi döms för fem fall av grovt bedrägeri (Porslinsvägen) och ett försök till grovt bedrägeri (Emma). Den påföljd som döms ut av Stockholms tingsrätt blir fängelse i ett år och åtta månader (målnummer B 8933-23).

I praktiken blir Emma, 92, den som fäller hemtjänstbedragaren. Genom hennes polisanmälan och vittnesmål kan Yusuf Rahimis bedrägeriförsök mot henne kopplas till bedrägerihärvan på Porslinsvägens grupp- och serviceboende i Södertälje och Yusuf Rahimi ställas inför rätta.

Men priset för henne är högt. Hon säger att hennes tillit till andra människor har försämrats, och hon mår inte bra. Tidigare har hon trott gott om alla människor. Efter mötet med Yusuf Rahimi tror hon inte det längre.

Jag bloggar och gör podcasts ideéllt, som ett slags egenterapi, för att om möjligt förstå vår samtid.

Alla kan läsa och lyssna gratis på min blogg och YouTubekanal.

Gåvor ses som just gåvor och är benefika och helt frivilliga. De utgör inte ersättning för utfört arbete.