Västerås den 4 juli. Industrisemester råder, mycket i Sverige går på sparlåga. Men vissa samhällsfunktioner måste upprätthållas. Till exempel postutdelning.
Sanna (fingerat namn) har precis gått ut gymnasiet. Hon är glad. Hon är stolt. Hon har klarat av en viktig milstolpe i livet.
Inte ens två veckors ledighet unnar hon sig innan hon börjar sommarjobba som brevbärare på Postnord måndagen den 23 juni.

De första veckorna på jobbet går hon tillsammans med en kollega. Fredagen den 4 juli är den sista dagen i veckan, och hon ska göra sin brevbärartur själv. Kollegan och Sanna har delat upp sig, men kollegan finns i samma område, Malmaberg.
Sanna ska dela ut posten på Odensvigatan 7 i Malmaberg. Hon kommer in i huset med en kod, tar hissen upp till översta våningen och går sedan nerför trapporna och delar ut post. Hon möter inte en enda människa på vägen ner.
Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.
OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
Varmt tack för ditt stöd!
Nere i entréplanet får hon en chock. Där står en man som hon inte känner igen och hotar henne med kniv. Sanna blir livrädd. Mannen tränger in henne i ett hörn och våldtar henne under knivhot, både oralt och vaginalt. Han säger åt henne att vara tyst, och Sanna vågar inte skrika. Hon vädjar till honom ”Snälla, snälla, sluta!”
I polisförhör berättar Sanna att hon först trodde att han skulle döda henne, att han skulle hugga henne, och hon blev jätterädd att det skulle göra ont. Hon får panik. Hon säger ”Jag har familj, gör ingenting, snälla”.
Han svarar inte. Istället kommenderar han Sanna att dra ner hans byxor, ta av sig sina egna byxor och sätta sig ner. Han drar sedan i hennes ben och på så sätt drar ner henne så att hon hamnar liggande på rygg på stengolvet. Sanna är chockad och skräckslagen. Mannen står med kniven i sin hand, och hon är livrädd för vad han ska göra med kniven, en Morakniv.

Ett ljud från någonstans högre upp i huset skrämmer honom. Han ställer sig upp, drar upp byxorna och springer ut till sin bil. I farten tappar han sin keps på golvet. Den ska bli ett viktigt spår i polisens jakt på gärningsmannens identitet. Han har dessutom filmats av övervakningskameror på olika platser, till exempel i en Icabutik där han stal matvaror för 245 kronor.
Sanna är så chockad att hon inte har några ord
När Sanna har tagit sig ut genom porten pratar hon med två fastighetsskötare men är så chockad att hon inte har några ord och klarar inte att berätta vad som hänt. Hon bara gråter. Trots att hon är i chock har hon sinnesnärvaro nog att ringa sin pappa, sin brevbärarkollega och den lokala chefen för Postnord. De kommer dit. Någon ringer Polisen.
Har aldrig gjort en gynekologisk undersökning
Hon åker till sjukhuset för att undersökas och säkra DNA-spår. Men Sanna har aldrig gjort en gynekologisk undersökning. Det krävs lång tid av övertalning på sjukhuset innan hon går med på det, med en kvinnlig undersköterska närvarande.
Sanna har svårt att prata om känslor. Hon kan inte i ord uttrycka vad hon har varit med om. Hon pratar med ett par goda vänner men tycker inte att hon behöver den hjälp som erbjuds av en kurator.
Innan den misstänkte gärningsmannen kommer till huset på Odensvigatan 7 har han besökt Ica och stulit mat för 245 kronor. Han har pengar att betala med, och i förhör har han ingen annan förklaring till stölden än att han mådde dåligt och hade ”ont i hjärnan”. Han ville ta livet av sig.
Kom till Sverige som ”ensamkommande barn”
Den misstänkte gärningsmannen är född 1998 och alltså 26 år gammal. Han kom till Sverige 2012 som ”ensamkommande barn”. Då var han 14 år. Som så många andra som påstått sig komma från Afghanistan är han född i Iran och har bott där hela sitt liv. Hela hans familj bor i Iran. Han talar persiska.
Efter att han fått uppehållstillstånd i Sverige har han gjort flera resor, både till Iran och Afghanistan. Till Afghanistan och Grekland reste han bara en månad innan han begick våldtäkten i Västerås, en resa på tre veckor. Han har aldrig varit i Afghanistan och ville se sitt land. Han ”såg mycket fattigdom” säger han. Den fattigdom som han själv lämnat bakom sig när han släpptes in i Sverige som ett ”ensamkommande barn”.
När han kom till Sverige 2012 bosatte han sig i Avesta och bodde där i flera år och spelade fotboll. Han gick gymnasiet i Avesta och bodde i en svensk familj under de åren. Det var också dit han körde direkt efter våldtäkten på Sanna i Västerås, till sin kompis Hussein, som han känt i tio år. De träffades första gången i Sporthallen i Avesta där de spelade fotboll tillsammans. De har varit vänner sedan dess och har haft mycket kontakt.
”Mådde dåligt och var arg på alla människor”
Den aktuella dagen, den fjärde juli, mådde den misstänkte dåligt och ”var arg på alla människor”. Han ser Sanna och följer efter henne när hon ska gå in i porten. Han berättar att han tänker att han vill ha samlag med henne. Hon är en tjej, och hon är snygg.
Detta är första gången som han ser henne. Han har aldrig träffat henne tidigare och vet inte vem hon är.
I polisförhör säger han att han aldrig har tänkt tvinga någon till samlag. Ändå är det precis det som klara bevis visar att han gör med Sanna. Han vill skrämma henne med kniven för att få ha samlag.
Själv utsatt för sexuella övergrepp av vuxna män
Inte förvånande berättar han för polisen att han själv blev utsatt för sexuella övergrepp i Iran när han var 13 år. Han utsattes för våldtäkt flera gånger av olika personer. Det har han aldrig berättat för någon.

I den afghanska kulturen finns Bacha Bazi, en djupt rotad tradition i ett samhälle där kvinnor är otillgängliga. Vuxna välbeställda män låter sig underhållas av dansande, sminkade och smyckade pojkar i kvinnokläder. Sedan förgriper de sig på dem sexuellt. Det ses inte som homosexualitet. Pojkarna är oftast fattiga, kommer från utsatta familjer och kan hamna i långvarig prostitution.
Hur många av de ”ensamkommande barnen” har utsatts för sexuella övergrepp?
Vi kan på goda grunder anta att en stor andel av de unga afghanska män som kommit till Sverige som ”ensamkommande barn” har en historia där de har utsatts för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp av vuxna män i sina hemländer.
Vi kan också utgå ifrån att de aldrig har fått någon professionell hjälp med att bearbeta sina trauman. De är vandrande psykiska katastrofer som överför sina obearbetade upplevelser på svenskar. Just den här dagen i juli är det Sanna som utsätts för det överförda tvånget och smärtan.
De här förhållandena i den afghanska kulturen är väl kända över hela världen. Kunskapen borde utlösa extra vaksamhet och försiktighet i de länder som öppnar sina gränser för afghanska män, oavsett om de kommer från Iran eller Afghanistan.
Men i Sverige är det precis tvärtom – politiker och myndigheter har varit extra välvilliga och generösa mot afghaner och släppt in tiotusentals av dem under den påhittade etiketten ”ensamkommande barn”.

Upprepningstvånget – att upprepa smärtan för att läka
I det västerländska samhället vet vi att traumatiska upplevelser under barndomen riskerar att leda till vad den schweiziska psykoanalytikern Alice Miller kallar ”upprepningstvång” – ett omedvetet sätt att försöka läka smärtsamma upplevelser genom att upprepa dem och utsätta andra människor för dem.

Hur många afghanska män med obearbetade upplevelser av sexuella övergrepp har Sverige tagit emot? Genom den så kallade ”afghanamnestin” kuppades 9 000 unga afghanska män in i Sverige genom ett illa genomtänkt, totalt ansvarslöst riksdagsbeslut av S, V, MP och C.
Nu får svenskar betala priset för afghanernas obearbetade sexuella trauman genom att särskilt utsatta grupper av kvinnor våldtas eller utsätts för andra sexualbrott. Gemensamt för offren är att de är oskyddade och lätt tillgängliga. Som sjuka, försvarslösa kvinnor i 80-90-årsåldern med hemtjänst eller på äldreboende. Och nu kvinnliga brevbärare som är helt oskyddade när de arbetar i enskilda fastigheter och inte har en chans att värja sig mot manliga gärningsmän.
För den afghanske medborgaren Ali Hassan Zada, 40, tog det bara tre veckor sedan han fått svenskt medborgarskap innan han våldtog en äldre försvarslös kvinna på ett äldreboende i Årjäng i Värmland. Genom svenskt medborgarskap kan han inte utvisas med nuvarande lagstiftning.

Den misstänkte gärningsmannen från våldtäkten på Sanna i Västerås grips i Avesta efter tre dagar. Han hade gått fram till polishuset, men det var stängt. Han skulle berätta vad han hade gjort.
På frågan vad det är som gör att han bestämmer sig för att våldta Sanna svarar han att han inte vet. Han mådde så psykiskt dåligt. Han kunde inte bestämma sig för vad han skulle göra – ”jag bara gjorde det”. Han förklarar att det kändes som att någon styrde hans hjärna. I förhör svarar han att han inte vet och inte minns. Han har så kort minne.
”Hjärnan var så kåt”
Han erkänner att han har sett Sanna och hennes blå Postnordbil och åker efter henne hela vägen till porten Odensvigatan 7. Han bestämmer sig för att följa efter henne. Tillfrågad om han vill kommentera det svarar han att ”hjärnan var så kåt”. Han ville bara ha samlag.
Mannen sitter häktad medan rättegång pågår i Västmanlands Läns tingsrätt.
Var går gränsen? Finns det en gräns?
Ännu en kvinna har tvingats betala priset för en totalt vansinnig, ansvarslös invandringspolitik. Är politikerna nöjda med vad de har skapat?
Var går gränsen? Finns det en gräns?
Exakt hur många förstörda liv krävs det för att sätta totalstopp för all invandring från underutvecklade, dysfunktionella länder och inleda systematisk återvandring?
När räcker det?
När är det nog?
Hur mycket skada ska svenskar drabbas av på grund av en vansinnespolitik som vi aldrig har bett om?
————————————————————————-
