Jana Kippo, en kvinna i 35-årsåldern, har efter många år på annan ort rest tillbaka hem till Kippogården i den fiktiva byn Smalånger i Västerbotten. Hon vill hjälpa sin tvillingbror, som håller på att supa ihjäl sig.
I i SVT:s filmatisering av Karin Smirnoffs bok ”Jag for ner till bror” är Jana Kippo fantastiskt gestaltad av Amanda Jansson i det mest autentiska skådespeleri jag har sett på länge. Rasmus Johansson spelar Bror med en hudlöshet och sårbarhet som känns i hela rummet.

Manus har skrivits av Karin Arrhenius, och serien har regisserats av Sanna Lenken. Jag måste erkänna att det är oändligt skönt att se en tv-serie som utspelar sig på genuin landsbygd, med jordade, realistiska karaktärer, helt utan glitter, glamour och tillrättalagd ytlighet. På Kippogården är det gammal ingrodd disk, ladugårdsskit, potatisskal, flottigt hår och obäddade sängar i ett hus som ingen har ägnat någon omsorg på väldigt många år.
Scenografin har gjorts med stor trovärdighet av Betsy Ångerman Engström. Den broderade korsstygnstavlan med älgar eller hjortar (se bild längre ner) är bara en detalj bland många som vittnar om en välutvecklad fingertoppskänsla.
Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.
OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
Varmt tack för ditt stöd!
