För att vi ska behålla markkontakten inför valet återpublicerar jag under rubriken ”Svenska berättelser” en serie poddar om det Sverige som var; landet som vi har lämnat bakom oss men som har format oss till de människor vi är.
Det här är den sjunde och sista delen i serien.
Sommaren 1955 var sommaren då solen alltid sken. Det vet jag alldeles säkert. Jag var tio år gammal, och det var mitt livs bästa sommar som aldrig fick ta slut.
OBS! Donationsuppgifterna i slutet av programmet är inaktuella.
Rätt Swishnummer är 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
För att vi ska behålla markkontakten inför valet återpublicerar jag under rubriken ”Svenska berättelser” en serie poddar om det Sverige som var; landet som vi har lämnat bakom oss men som har format oss till de människor vi är.
Det förflutna finns bara så länge som någon kan berätta – och någon vill lyssna.
Minnen lever inte för evigt. Snart finns ingen kvar som kan berätta. Vi som lever i nuet har ofta glömt.
Den här berättelsen handlar om min farfar Hugo (1898-1974). När han var tre år gammal dog hans mor, och han och hans sex syskon blev moderlösa. Barnen ackorderades ut bland släktingar, men farfar och en av hans bröder kom till fattighuset i Bollnäs.
Sju år gammal är pojkpalten. En liten linlugg som tusentals andra. Nu står han framför en enorm vit byggnad med en oro som stångas och hamrar i bröstet. Det stora vita huset är socknens fattighus. Där lämnas pojken för att tillbringa resten av sin barndom.
Det här är berättelsen om min farfar.
Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.
SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
Varmt tack för ditt stöd!
Fattighuset i Bollnäs, ritat av arkitekt Ferdinand Boberg. Färdigställt 1906.
Tanja dog i brand, lämnad ensam och inlåst av sin mamma
Tanjas rum efter den dödliga branden den 7 februari 2026.
Tanja, 5 år, dog i en brand. Hon var ensam hemma och inlåst av sin mamma som övernattade hos sin pojkvän. I en tidigare artikel har jag skrivit om hur Tanja systematiskt lämnades ensam hemma av sin 28-åriga mamma.
Enligt polisens förundersökning har mamman lämnat Tanja ensam mer än 600 timmar, med början när flickan var i tvåårsåldern.
När det började brinna i lägenheten den 7 februari kunde inte Tanja ta sig ut eller kalla på hjälp. Hon dog av de giftiga rökgaser hon andades in. Rättegång mot mamman har pågått i Göteborgs tingsrätt 15-25 juni.
Åklagaren yrkar på sex års fängelse för mamman. Det är anstötligt billigt för att systematiskt utsätta sitt barn för sådana risker att barnet dör i en brand.
Så här allvarliga fall av vanvård, misshandel och försummelse av barn väcker alltid starka reaktioner hos allmänheten, i synnerhet om barnet har avlidit till följd av vanskötseln och/eller våldet. Varje gång det händer är frågorna desamma:
Hur kan föräldrar bete sig så grymt mot sitt eget barn?
Hur kan de medvetet tortera, skada och till och med döda sitt barn?
Ett svar är att det inte görs någon prövning av föräldraförmåga när en spermie befruktar ett ägg.
Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.
I flera år har svårt sjuka och döende patienter på Danderyds sjukhus bestulits på värdefulla smycken, klockor och kontanter. Stölderna har spritt en obehaglig och misstänksam stämning på sjukhuset. Många har undrat vem den eller de skyldiga är.
Hur kan man stjäla från patienter som är svårt sjuka, nedsövda eller medvetslösa? För att det är enklast, naturligtvis. De märker ingenting och gör inget motstånd.
Danderyds sjukhus.
Den som enligt Polisens utredning skulle visa sig vara tjuven, den 53-åriga undersköterskan Jennifer (hon är inte den enda), var inte misstänkt. Av sin chef ansågs hon vara ”tillbakadragen” och ”gå under radarn”. Hon arbetade ständig natt på akutmottagningen.
Det var inte förrän hon stal värdesaker från sin särbo och han gjorde polisanmälan som hon fick Polisens sökarljus på sig. Den 12 december förra året häktades hon, misstänkt för tre grova stölder och två fall av grovt häleri.
Enligt åtalet har hon stulit värdesaker för mer än en miljon kronor från svårt sjuka och döende patienter på akuten på Danderyds sjukhus. Åklagaren har bara lyckats driva tre av stölderna till åtal. Två av de tre målsägandena har avlidit.
Den 8 december förra året görs husrannsakan i Jennifers bostad, och hon grips. Hon har suttit häktad sedan den 12 december. Efter flera dagars rättegång i februari faller dom mot henne i Attunda tingsrätt den 4 mars.
Artikeln bygger på uppgifter i Polisens förundersökning.
Den 53-åriga undersköterskan Jennifer stal guldsmycken, värdesaker och kontanter för mer än en miljon kronor av patienter på Danderyds sjukhus.
86-åriga Viola kommer in till akuten på Danderyds sjukhus med svåra magsmärtor. Röntgen visar att hon har tarmvred och omgående måste opereras.
Till dig som läser min blogg, lyssnar på mina podcasts och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.
OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
Jana Kippo, a woman in her mid-30s, has returned home after many years away to Kippogården in the fictional village of Smalånger in Västerbotten. She wants to help her twin brother, who is drinking himself to death.
Rasmus Johanssonplays Bror with such raw vulnerability that it fills the entire room.
Amanda Jansson as Jana Kippo in SVT:s adaptation of Karin Smirnoff’s book ”Jag for ner till bror”.
The screenplay is written by Karin Arrhenius, and the series is directed by Sanna Lenken. I have to admit it feels incredibly refreshing to watch a TV series set in genuine rural Sweden, with grounded, realistic characters completely free of glitter, glamour and contrived superficiality. At Kippogården there is old ingrained dirt, barn muck, potato peelings, greasy hair and unmade beds in a house that no one has cared for in many years.
The set design by Betsy Ångerman Engström is done with great credibility. The embroidered cross-stitch sampler with moose or deer (see image further down) is just one detail among many that shows a highly developed sense of touch.
I am a retired journalist who write blog posts and makes podcasts.
NOTE! NEW SWISH NUMBER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
From abroad: IBAN number SE 19 6000 0000 0004 8212 9581
Jana Kippo, en kvinna i 35-årsåldern, har efter många år på annan ort rest tillbaka hem till Kippogården i den fiktiva byn Smalånger i Västerbotten. Hon vill hjälpa sin tvillingbror, som håller på att supa ihjäl sig.
Amanda Jansson som Jana Kippo i SVT:s filmatisering av Karin Smirnoffs bok ”Jag for ner till bror”.
Manus har skrivits av Karin Arrhenius, och serien har regisserats av Sanna Lenken. Jag måste erkänna att det är oändligt skönt att se en tv-serie som utspelar sig på genuin landsbygd, med jordade, realistiska karaktärer, helt utan glitter, glamour och tillrättalagd ytlighet. På Kippogården är det gammal ingrodd disk, ladugårdsskit, potatisskal, flottigt hår och obäddade sängar i ett hus som ingen har ägnat någon omsorg på väldigt många år.
Scenografin har gjorts med stor trovärdighet av Betsy Ångerman Engström. Den broderade korsstygnstavlan med älgar eller hjortar (se bild längre ner) är bara en detalj bland många som vittnar om en välutvecklad fingertoppskänsla.
Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.
OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
Sorgen kommer objuden, och vi är illa förberedda när den knackar på dörren.
Från livets första början är det inskrivet i våra livsvillkor att livet har ett slut. Vi kommer alla att drabbas av sjukdom eller olycka eller annan orsak som avslutar våra liv.
Men samma krafter som har sett till att människolivet har ett slut har också utrustat oss med psykiska försvarsmekanismer som får oss att tränga bort enkla fakta om liv och död. Annars skulle vi inte stå ut.
Det är därför vi ogärna pratar om döden. Eller förbereder vår begravning eller skriver testamente. Eller säger saker som ”OM jag dör”. För vi är ju odödliga! Förberedda är vi aldrig.
Välkomna att lyssna på mitt Sommarprogram i Swebbtv! Det är mitt tionde Sommarprogram som nu ligger ute för lyssning.
Ett stort och varmt tack till alla er som har uttryckt uppskattning och åsikter om mitt program i olika kommentarsfält.
Ett särskilt varmt tack till er som har visat er uppskattning med en gåva. Nu är jag igång med nästa projekt. Ni som tycker om den här typen av program har någonting att se fram emot!
Sommarprogrammet spänner över många ämnen som kan synas vara väldigt olika, men som alla har samma röda tråd: vikten av att slå vakt om Sverige som det fina fosterland det en gång var och som vi ska ta tillbaka. Genom att göra tillbakablickar på det gamla Sverige hoppas jag kunna påminna om att vårt land är värt att kämpa för.
Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.
OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
Leif GW Persson är professor i kriminologi och en i SVT ofta förekommande och mycket populär person. Rentav folkkär. Men som så många andra ”experter” på olika områden grips han av hybris och ger sig in på ämnesområden som han inte behärskar.
Leif GW har inga problem med att barn växer upp med kriminella föräldrar. Han vet inte vad han talar om, och tyvärr kan hans tro och brist på kunskap leda till svåra konsekvenser för utsatta barn.
Kriminella ska inte ha barn över huvud taget.
Leif GW Persson, professor i kriminologi och Liberalernas partiledare Johan Pehrson.
Den haussade Leif GW Persson framträder regelbundet i SVT-programmet ”Veckan” tillsammans med den devota Camilla Kvartoft, som fjäskar och smickrar honom som den värsta hovdam och kallar honom ”professorn”.
Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.
OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
Ja, om man sätter sig in i hans omständigheter och hans sätt att tänka och känna är det ibland möjligt att förstå hans ohyggliga beslut.
Innebär det att man försvarar hans gärningar?
Nej, inte alls. Förståelse och försvar är inte samma sak.
Rickard Andersson, 35, mördade tio personer, skadade sex och tog sedan sitt eget liv. Örebro den 4 februari 2025.
OBS! TEXTEN ÄR UPPDATERAD
Några som läser den här texten kommer kanske att bli provocerade. Det är bra. Varje intryck som får oss att vrida och vända på etablerade uppfattningar hjälper oss att utvecklas som människor. Ibland behöver vi kunna härbärgera minst två tankar i huvudet samtidigt. Det underlättar förståelsen av komplicerade skeenden.
Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.
OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
Julia Caesar 