Kent Andersen: ”Dumhet och inkompetens bakom massinvandringen”

”Debatten om vem som har ansvaret för massinvandringen handlar inte om vem som har sagt vad. Den handlar om vem som har gjort vad – och varför de har gjort det.”

I en väldokumenterad krönika undersöker författaren Kent Andersen på sajten document.no de norska socialdemokraternas (Arbeiderpartiets) ansvar för mångkulturens misslyckande. Ett ansvar som partiet nu försöker smita ifrån.

Jag har översatt krönikan, som lika gärna kunde handla om Sverige.

Kent Andersen, norsk författare, musiker och politiker.

”Inte ett enda land har lyckats med det mångkulturella samhällsexperimentet, och inte heller Norge klarar längre att kamouflera problemet med oljepengar” skriver Kent Andersen.

Fortsätt läsa ”Kent Andersen: ”Dumhet och inkompetens bakom massinvandringen””

Henrik Jönsson: Tvångsskatt på statlig propaganda en skamfläck

En gång i tiden, i SVT:s barndom på 1960-talet, samlades vi kring nymodigheten och dyrkade Sven Lindahl, det första nyhetsankaret.

Sven Lindahl, nyhetsankare i SVT 1962-1972.

Det var då. Tiderna förändras. Tv-tittarnas och radiolyssnarnas förtroende har sjunkit i takt med public service’s politiska vänsterbias, att allt fler alternativ till den statliga propagandan har tillkommit, och allt färre betalar radiolicens. Desperationen över en förlorad marknad resulterar nu i tvångsbeskattning av de 8,5 miljarder kronor som varje år öses över public service (= Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion). Beslutet gäller för en period av sex år.

Fortsätt läsa ”Henrik Jönsson: Tvångsskatt på statlig propaganda en skamfläck”

Skrikvänstern äter sig själv

Hon intar den offentliga scenen som om det är självklart att just hon ska hålla i taktpinnen och dirigera föreställningen. Hon är övertygad om att hon har rätt att sabotera ett demokratiskt torgmöte. Omkring sig har hon samlat en mobb av invandrare. De utgör de ynkliga trupper hon har lyckats skrapa ihop. Invandrarna är hennes nyttiga idioter i vänsterns kamp mot yttrandefrihet.

Alternativ för Sveriges torgmöte i Uddevalla den 30 augusti. Kvinnan i röd jacka är vänsterpartisten och kommunfullmäktigeledamoten Ewa Espling, 56, som hetsar och dirigerar en stor grupp invandrare för att störa mötet.

Vi befinner oss i Uddevalla. Det är torsdagen den 30 augusti 2018, mitt i valrörelsens slutskede. Det nya partiet Alternativ för Sverige håller ett av 50 offentliga torgmöten under sin valturné i hela landet. På varje plats har människor mött upp för att lyssna på vad ett nytt parti har att säga, och på varje plats har de tagits emot med applåder och entusiasm.

Fortsätt läsa ”Skrikvänstern äter sig själv”

Musikaliska anteckningar 23. Musik och politik.

Först spetsar jag öronen. Undrar om jag hörde fel. Har rattat in Alternativ för Sverige för att lyssna på ett av deras 50 torgmöten i hela landet (utom Gotland) och bilda mig en uppfattning om vad ett nytt politiskt parti vill göra för Sverige.

Men nej – jag hör inte fel. Ut över torgen i svenska städer 2018 ljuder Ulla Billquists röst: ”Säg det med ett leende”, inspelad i juni 1940.

Fortsätt läsa ”Musikaliska anteckningar 23. Musik och politik.”

Kan vem som helst bli svensk?

Den här krönikan handlar om den absolut mest grundläggande frågan i svensk migrationspolitik. Alla åtta riksdagspartier besvarar frågan ”Kan vem som helst bli svensk?” i unison kör med ”ja”. Detta ”ja” är svaret på varför Sverige i dag ser ut som det gör.

Här finns grundorsaken till politikernas enorma svek och bedrägeri mot svenska folket. För om svenskar inte finns som etnisk grupp, om det inte går att precisera att vi är ett folk och vilka kvaliteter som kännetecknar oss – då är Sverige bara en geografisk yta som man lika gärna kan fylla med vilka människor som helst.

Fortsätt läsa ”Kan vem som helst bli svensk?”