Jag sitter vid min lap top och skriver. Allting är som vanligt. Visst, jag är trött. Men jag går på viljestyrka. Det ska bli en krönika.
Det händer sekundsnabbt, som en blixt: plötsligt kan jag inte se. Bokstäver ord rader hoppar och flyter ihop till ett flimrande töcken där det är omöjligt att urskilja enskilda ord och bokstäver.