Ingrid Carlqvist och Maria Celander, två journalister som i likhet med mig har en bakgrund i gammelmedia, uppmärksammar mina tio år i alternativmedia med ett inslag i sin podd Nyhetshelgen avsnitt 48.
Från cirka 36 minuter och tio minuter framåt. (Tyvärr går bara ljudversionen att överföra till WordPress, men ni kan se videon på Ingrids och Marias hemsida).
De här båda klarvakna, tuffa, modiga och kloka kvinnorna påstår att det var jag som väckte dem med mina krönikor och böcker.
Medan de fortfarande arbetade i gammelmedia satt de och läste mina krönikor och föregångaren till Avpixlat och Samhällsnytt, Politiskt Inkorrekt, på redaktionerna. I smyg naturligtvis, så att ingen kollega skulle se vad de läste. Långsamt sipprade verkligheten och en annan sorts journalistik in på TT och Kvällsposten, där de arbetade. Det är så de beskriver det i podden. Om det är sant att jag har bidragit är jag stolt! Torkar dessutom en rörd tår i ögonvrån.
Ingrid och Maria bevakar och håller med sällsynt energi igång den fria, alternativa debatten i Sverige med poddar och artiklar på sin hemsida ingridochmaria.se, böcker, föredrag, debatter och andra aktiviteter. De rör sig hela tiden i debattens framkant, både tidsmässigt och vad gäller civilkurage. Om man tänker en tanke kan man vara säker på att Ingrid och Maria redan har tänkt den, och inte bara det; de tog upp den i en artikel eller i sin podd i förrgår eller förra veckan.
I synnerhet Ingrid Carlqvist har därför utsatts för den obligatoriska demonisering och verbala skitkastning som utgör ett par av de främsta grenarna bland journalisterna i MSM. Vi som har lämnat MSM bakom oss och bytt sida är nämligen föremål för ett alldeles särskilt hat från våra före detta kollegor. De hatar oss för att vi har gått över till vad de ser som ”fiendesidan”. De anser att vi är förrädare. I min krönika nyligen om mina tio år i alternativmedia ställde jag frågan ”Vad är det vi har förrått?”. Och hur ser MSM:s maktlakejer på sitt eget förräderi?
Jag tror att det påstådda förräderiet för vår del handlar om att vi har övergett skråandan, grupplojaliteten hos journalister. Den är mycket stark. Och om att de alla innerst inne vet (fast de värjer sig mot insikten) att de deltar i ett gigantiskt svek mot sitt land och dess befolkning genom att de i decennier har tjänstgjort som lojala mikrofoner åt politikerna och undanhållit relevanta fakta istället för att granska makten och ställa de besvärliga frågorna tills de får godtagbara svar.
Att gemensamt skydda en lögn kan skapa väldigt starka band i en grupp, för om man erkänner och avslöjar lögnen blottlägger man också sin egen delaktighet och skuld.
Den som frivilligt lämnar en gruppsammanhållning som i grunden är sjuk, eftersom den vilar på ett samförstånd om att ljuga invånarna rakt upp i ansiktet, är naturligtvis ett hot och en förrädare. Vi vet hur jargongen låter på redaktionerna, vi kan avslöja den, och som våra läsare och lyssnare vet gör både Ingrid, Maria och jag vad vi kan i den vägen.
Min krönika om de tio åren i alternativmedia och hyllningen hos Ingrid och Maria har fått ett alldeles fantastiskt gensvar. Helt otroligt! Mängder av läsare har hört av sig med personliga och varma kommentarer och tillrop. Jag är överväldigad!
Som jag har skrivit tidigare är skrivande ett ensamt arbete – och måste vara det. Man sitter ensam och skriver på sin dator, kastar ut sina ord i världsrymden – men har ingen aning om hur eller ifall de tas emot av andra människor. Landar orden? Är det här intressant eller urtråkigt? Förstår läsarna vad jag vill ha sagt? Vad tycker de om det här?
Inte bara värmande hälsningar utan också flera varmt välkomna donationer har kommit från människor som uppskattar mitt arbete. Det är en omtanke som värmer enormt. Ni hittar era namn under bilden. Se även det här inlägget med en lista på donatorer.
Blommorna heter Ranunkler, och buketten är till mina läsare och lyssnare. Ranunkler är förtjusande blommor med bollformade blomkalkar och tätt packade kronblad kring sitt hemliga innersta. Som små mini-pioner. En vän som bor på en plats där Ranunklerna blommar nu i februari skickade bilden till mig och skrev att de är hennes älsklingsblomma. Den blå Anemon som har smugit sig in representerar hopp.
Jag vidarebefordrar buketten till er och givetvis till Ingrid och Maria.
Ett varmt tack till mina läsare och donatorer!
Agne B, Agneta F, Alexander B, Alf Z, Anders D, Anders L, Anders W, Andreas K, Anna H, Barbro D, Bengt H, Bengt-Olov B, Benita E, Berit K, Bernt A, Birgitta L, Bo B, Bo T, Britt-Marie H, Britt-Marie W, Camilla M, Carl Evert O, Christer R, Christina A, Claes-Göran O, Claes P. Ö, Dag och Brita S, Edith F, Elias H, Erik L. V, Eugen R, Eva-Britt W, Grazyna A. L, Gudrun B, Gunilla E, Gunilla S, Gunnar B, Gunnar D, Gunnar O. G, Gunnar P, Gunni K, Göran F, Göran W, Hans B, Hans Göran A, Hans V, Hans W, Hans-Åke M, Henning A, Henrik C, Högstadius von G, Ingemar A, Ingemar B, Ingrid E, Jan H, Jane M, Johan L, Johan S, Johanna S, Juli S, Julian B, Kaj B, Kalinka U, Karin L, Katarina A, Kennet R, Kent S, Kjell C, Lars-Bertil N, Lars K, Lars-Olof B, Leif L, Leif S, Lennart F, Lennart O, Lina O, Lucie H, Malin J, Marie S, Michael A, Ola J, Margareta E, Marit B. S, Milada W, Monica O, Olof J, Owe M, Nils O, Nils Ragnar N, Palle K, Paul G, Peder E, Per A, Per-Arne W, Per-Inge L, Per L, Per W, Peter T, Roland J, Petra S. K, Ronny J, Samuel O, Solvig H, Staffan E, Staffan K, Stefan B, Stefan V, Sture L, Susanne R, Sven R, Tomas J, Torgil B, Trygve G, Ulf D, Ulf L, Ulla Erika B, Urban E, Wlodek G, Yngve L, Åke E, Åsa W, Örnulf W.
Varje gåva är välkommen, liten som stor!
Uppskattade du den här artikeln? Sätter du värde på fri och oberoende journalistik? Jag skriver och gör podcasts om ämnen som gammelmedia inte tar upp.
Ditt stöd behövs för att jag ska kunna fortsätta mitt arbete. Jag är tacksam om du vill stödja det jag gör genom en donation, stor eller liten. Du kan donera på olika sätt:
Swish 073 594 52 69
Bankgiro 111-9072
Från utlandet: IBAN-nummer SE 89 9020 0000 0902 4239 4290
Swift-BIC-kod ELLFSESS
Varmt tack för din gåva!
Julia Caesar 