Mitt Sommarprogram 2025

Välkomna att lyssna på mitt Sommarprogram i Swebbtv! Det är mitt tionde Sommarprogram som nu ligger ute för lyssning.

Ett stort och varmt tack till alla er som har uttryckt uppskattning och åsikter om mitt program i olika kommentarsfält.

Ett särskilt varmt tack till er som har visat er uppskattning med en gåva. Nu är jag igång med nästa projekt. Ni som tycker om den här typen av program har någonting att se fram emot!

Sommarprogrammet spänner över många ämnen som kan synas vara väldigt olika, men som alla har samma röda tråd: vikten av att slå vakt om Sverige som det fina fosterland det en gång var och som vi ska ta tillbaka. Genom att göra tillbakablickar på det gamla Sverige hoppas jag kunna påminna om att vårt land är värt att kämpa för.

Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.

OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072

Varmt tack för ditt stöd!

Mitt Sommar är ett program på svenska – det vill säga utan de engelska glosor som är så populära att stoppa in i var och varannan mening nuförtiden.

Jag pratar om den krigshets som sprider sig och vad den gör med människor. Det är samma psykologiska mekanismer som har präglat alla krig. Citat av den österrikiske författaren Stefan Zweig (1881-1942), som upplevde två världskrig, ur hans bok ”Världen av igår” (1942).

”Männen såg plötsligt en ny möjlighet i sina liv: de kunde bli hjältar!”

”Männen såg plötsligt en ny möjlighet i sina liv: de kunde bli hjältar! Alla som bar uniform hyllades av kvinnorna. Varje enskild människa upplevde en förhöjning av det egna jaget. Hon var inte längre den isolerade människa hon varit.

Hon hade inlemmats i en massa, hon tillhörde ett folk, och hennes person hade fått en mening. Som aldrig förr kände dessa tusen och hundratusen människor vad de borde ha känt i fredstid: att de hörde ihop.”

Krigshetsandets psykologi gör någonting med människor. Någonting som vi ska vara ytterst vaksamma inför.

Trygghetslarmet går till förövaren

Jag pratar också om det inre krig som pågår inom hemtjänsten, osynligt bakom låsta dörrar, som förövarna har egna nycklar till. Offren är sköra, sjuka kvinnor i 80-90-årsåldern som utsätts för våldtäkter och andra grova sexuella övergrepp, som inte kan försvara sig och inte fly. Inte heller kan de ropa på hjälp. Trygghetslarmet går till förövaren.

Björkars och bofinkars genetiska arv

Genetik är ett svårt och laddat ämne. Jag tar upp det på en enkel, vardaglig nivå som blir begriplig för alla. Som den fråga jag ställde till min farmor när jag var liten:

Varför får björkar löv och inte barr? Hur vet björkar att de är björkar? Hur vet de att de ska få löv och inte barr?

Vad skulle farmor svara?

Jag berättar också om en rasande bofinkshanne som varje dag i tre majveckor kastar sig med full kraft mot fönsterrutorna i mitt sovrum, hundratals gånger varje dag. Han tror nämligen att han ser en rivaliserande hanne när han ser sig själv i fönsterglaset, och med sina gener vet han att en rival ska förintas till varje pris.

Tidigt i livet lär jag mig att man har rätt att tycka vad man vill

Tidigt i livet, sommarlovet 1955 i ett bondkök på landsbygden i Hälsingland, lär jag mig att man har rätt att tycka vad man vill utan att bli kallad ”idiot” eller ”fascist”.

Vid en roddtur på sjön, utom hörhåll för karlar, får jag som 10-åring ta del av den känsliga fråga som min mosters väninna Anna-Lisa dryftar med moster: hur ska hon hitta en man att gifta sig med när alla på det kontor där hon arbetar redan är gifta?

Den besvärjelse som Pippi Långstrump och hennes vänner Tommy och Annika uttalar i Astrid Lindgrens första bok om Pippi 1945 får mig att reflektera över vad det innebär att vara vuxen:

”Fina lilla krumelur,

jag vill aldrig bliva stur”

Trots allt bli de flesta av oss till slut ”stura”, det vill säga vuxna. Men delar av svenska folket påminner mig om misshandlade barn som slits mellan hopp och söndertrasade illusioner.