Kategori: Podcast

Fredrik, 54, sköts av misstag. Gängvåldet drabbar oss alla

Den våldsamma gängbrottsligheten sprider sig okontrollerat. I praktiken har Polisen förlorat sitt våldsmonopol till löst sammansatta kriminella gäng där så unga pojkar som 13-14-åringar skickas fram för att mörda, och anstiftarna ger order från gömställen utomlands.

Den 54-årige trebarnspappan och ordningsvakten Fredrik Andersson var ingen måltavla för mord. Han var en ansvarsfull och modig människa som ingrep för att avvärja mord på en annan person på Delta Gym i Stockholm – och blev själv skjuten i huvudet den 28 mars 2022.

Två dagar senare avled han av sina skador. Gärningsmannen är en 16-årig pojke som står åtalad för mord. Rättegången har pågått i Stockholms tingsrätt stora delar av februari och avslutades den 23 februari.

Fortsätt läsa ”Fredrik, 54, sköts av misstag. Gängvåldet drabbar oss alla”

Vi bygger våra egna fängelser. En bildsatt podd om frihet och fångenskap, om rädsla och förtröstan

En podd – OBS! med bildspel! – om frihet och fångenskap, om rädsla och förtröstan.

Om nödvändiga fängelser för kriminella personer och de onödiga fängelser vi själva bygger åt oss av politisk korrekthet och rädsla för att stötas ut ur flocken.

Podden handlar också om vårt behov av tillit och förtröstan.

Med utgångspunkt i en kritisk granskning av i stort sett obruten socialdemokratisk politik sedan 1932 tar jag upp den bolsjevikinspirerade kampen mot kärnfamiljen och den likaledes Sovjetinspirerade utplåningen av genuin bebyggelse i våra städer under 1950-70-talen.

Under den så kallade ”Norrmalmsregleringen” på 1950-70-talen revs de gamla Klarakvarteren och nedre Norrmalm i Stockholm och förvandlades till en gigantisk krater.

Ett övergrepp på hela svenska folket som försvagade vårt psykiska immunförsvar mot nästa övergrepp, massinvandringen.

Fortsätt läsa ”Vi bygger våra egna fängelser. En bildsatt podd om frihet och fångenskap, om rädsla och förtröstan”

Jussi Björling (1911-1960). Röst. Liv. Människa

Sveriges mest berömde sångare, Jussi Björling (1911-1960), får ständigt nya skaror av anhängare över hela världen. På YouTube översvämmas kommentarsfälten av tiotusentals lyriska kommentarer, fullständigt eniga om att han är den störste tenoren någonsin. Unga kvinnor dånar fortfarande i hans famn mer än 60 år efter hans död.

Men vem var han som människa? Världstenor – men han besjöng också sitt älskade fosterland mer än någon annan svensk har gjort. Jussi Björling är det mest ursvenska vi har – men han begravs i glömska i sitt eget hemland. I den här musikdokumentären ger jag mina lyssnare möjlighet att lära känna både människan och den världsberömde sångaren.

Han sjunger från den 12 december 1915, då han är fyra år gammal, till den 20 augusti 1960, då han är 49½ och har tre veckor kvar att leva. En karriär som spänner över 45 år. Fortfarande når hans skimrande stämma miljoner entusiastiska lyssnare över hela världen. Omdömena är eniga: Jussi Björling är den störste tenoren någonsin.

Fortsätt läsa ”Jussi Björling (1911-1960). Röst. Liv. Människa”

Jul, jul, signade jul

Jul, jul, signade jul! Den länge emotsedda och efterlängtade. Julen då allting ska fungera enligt planerna, då alla förberedelser ska falla ut till allas glädje och förnöjelse. Trivsel och gemenskap ska blomma i familjens sköte.

Men trots alla ansträngningar räcker det att en eller ett par medverkande faller utanför ramarna för att julen ska bli något helt annat än vad alla har tänkt sig. 

Under den jul som jag berättar om i den här podden spelar ett kastspö en avgörande roll. Kastspöet blir någonting som lever kvar i minnena fortfarande efter 73 år. Det kommer att överleva oss alla.

Mamma städar, fejar och gnor. Det ska bli jul. Året är 1949, och jag har nyss fyllt fem år. Mamma vill så gärna klara av kvinndomsprovet. På samma sätt som värnplikten är ett mandomsprov för en man är förmågan att ordna en riktig jul kvinndomsprovet för en husmor. Så är det i alla fall på 1940-talet.

Fortsätt läsa ”Jul, jul, signade jul”

Sommaren 1955

Sommaren 1955 var sommaren då solen alltid sken. Det vet jag alldeles säkert. Jag var tio år gammal, och det var mitt livs bästa sommar som aldrig fick ta slut.

På LarsHansgården i Hälsingland härskar matriarken Tant Frida med fast hand över djur och människor, jord- och skogsegendomar. På gården bor också hennes vuxna barn och deras familjer, precis som i tv-serien Dallas.

Fortsätt läsa ”Sommaren 1955”

Ny podd: Två berättelser om ondska

Vad är ondska? Varför vill vi aldrig inse att ondskans gärningar aldrig leder till något gott? Utifrån en svart-vit bild av världen och oss själva förlägger vi gärna ondskan utanför oss själva; hos en enskild person, en politisk åsikt eller en hel nation.

Men ondskan finns inom oss alla. Den kan aktiveras om de yttre omständigheterna är de rätta, och resultera i hat och massmord. Vägen dit har tre steg: demonisering, stigmatisering och avhumanisering.

I min nya podd löper två berättelser om ondska, ”Hannas hemlighet” och ”Ett hjärta av sten”, parallellt med faktaavsnitt om ondskans mekanismer och förfärliga resultat: minst 220 miljoner dödsoffer, fyra gånger fler än de som dött på slagfälten.

Berlin sent 1950-tal. Den 15-årige skolpojken Michael möter den 36-åriga, gåtfulla Hanna och blir häftigt förälskad. Han är ett barn, men hon förför honom, och de inleder ett förhållande. Deras möten följer en ritual: högläsning, bad, älska med varandra.

Fortsätt läsa ”Ny podd: Två berättelser om ondska”

Rapport från gränsen. Ett svenskt requiem

Sveriges befolkning byts ut i allt snabbare takt.

Färsk statistik från SCB, Statistiska Centralbyrån, återgiven av Tobias Hübinette, visar att 34,04 procent av samtliga folkbokförda invånare i riket den 31 december 2021 hade någon form av utländsk bakgrund.

Mer än var tredje invånare. Ingen kan längre förneka att det är ett befolkningsutbyte som pågår.

(Om du inte vill lyssna utan föredrar att läsa texten hänvisar jag till föregående blogginlägg).

Den här podden bygger på en text som jag skrev 2012 och som jag har uppdaterat med aktuella siffror och statistik. Men har någonting annars förändrats på tio år?

Har vi vant oss vid gängskjutningar, gruppvåldtäkter och förnedringsrån och accepterat att bli utbytta som befolkning?

Fortsätt läsa ”Rapport från gränsen. Ett svenskt requiem”

Röster vi inte saknar: Om Florence Foster Jenkins och vår rätt att misslyckas

En hel värld har skrattat åt Florence Foster Jenkins efter hennes död 1944, och många skrattade redan innan dess, fast i smyg. Hon kunde inte sjunga, men det visste hon inte själv. Trots att hon aldrig lyckades ta en ren ton var hon övertygad om att hon var en gudabenådad operasångerska.

Hennes självförtroende bar henne som på en sammetskudde genom livet. Utan att tveka gav hon sig på de mest svårsjungna ariorna i hela operalitteraturen, bland annat Nattens Drottnings aria ur W A Mozarts opera Trollflöjten, som spänner över ett tonomfång på två oktaver.

Den podd jag har gjort om Florence Foster Jenkins har premiär i dag. Den handlar inte bara om henne utan om allas vår rätt att misslyckas. Om att vilja men inte kunna.

”Det är skönare lyss till en sträng som brast än att aldrig spänna sin båge” skrev Verner von Heidenstam. (Ur Åkallan. Ett folk. 1899).

Fortsätt läsa ”Röster vi inte saknar: Om Florence Foster Jenkins och vår rätt att misslyckas”

Följ med tillbaka till ”Smoke Rings”- en gyllene epok i svensk radiohistoria

När tiderna är som mörkast behöver vi motsatserna mer än någonsin. Premiär i dag för mitt minnesprogram om Leif Anderson (1925-1999) och ”Smoke Rings” – programmet som sändes i Sveriges Radio varje vecka i nästan 40 år.

När Leif Anderson avled 1999 hade han gjort 1 786 program och slagit Farbror Svens (Sven Jerrings) rekord med Barnens brevlåda med ett program.

Jag har kallat programmet ”Röster vi saknar”. Jag tror nämligen att vi är många, framför allt i den äldre generationen, som saknar Leif Anderson, och många andra välkända, klassiska röster.

Fortsätt läsa ”Följ med tillbaka till ”Smoke Rings”- en gyllene epok i svensk radiohistoria”