Bertil Malmberg dömdes för att han sa sanningen. Nu friar HD från ”Hets mot folkgrupp”

Regionpolitikern Bertil Malmberg dömdes i både tingsrätt och hovrätt för ”Hets mot folkgrupp”. Dessutom uteslöts han ur Sverigedemokraterna.

Nu friar Högsta domstolen den 83-årige Malmberg. Han har inte hetsat mot någon folkgrupp i sitt anförande i Sörmlands regionfullmäktige. Det han sa är sant, adekvat i sammanhanget och ryms inom yttrandefriheten.

Högsta domstolens utslag är ett välkommet klargörande sedan många domar i tingsrätter och hovrätter fullständigt har spårat ur i sin godtyckliga jakt på ”rasister” i allmänheten. Hmf-lagen är en gummilag som har utvidgats i omgångar sedan den stiftades 1949 och har visat sig vara ytterst användbar för att tysta den grundlagsstadgade yttrandefriheten.

Läs det här debattinlägget, skrivet av Tor Bergman 1998, med skarp kritik av den långa raden av skärpningar och utvidgning av lagen om hets mot folkgrupp.

Det är för tidigt att säga vilken betydelse den frikännande domen i Högsta domstolen får för utgången i andra tingsrätts- och hovrättsmål enligt den flexibla Hmf-lagen. Men det är svårt att tro att landets lägre domstolar kan förbigå en så kraftfull markering i högsta instans som HD-domen utgör. Lagen har inget stöd i folkopinionen, leder gärna till extrema tolkningar och framstår som bisarr i en demokrati där yttrandefriheten är grundlagsfäst, och en öppen och fri debatt är grundläggande demokratiska rättigheter.

Fortsätt läsa ”Bertil Malmberg dömdes för att han sa sanningen. Nu friar HD från ”Hets mot folkgrupp””

Karl-Olov Arnstberg om de passiva svenskarna

När fransmän blir upprörda går de ut på gatorna i kraftfulla demonstrationer. De kör i traktorparader, blockerar motorvägar och tippar tonvis med gödsel framför offentliga byggnader.

Fransmännen går ut på gatorna och demonstrerar.

Vad gör svenskar när de utsätts för svek och kränkningar? Karl-Olov Arnstberg, professor emeritus i etnologi, tar på sig de etnologiska glasögonen och granskar svensk mentalitet i den här krönikan, som nyligen har publicerats på Arnstbergs blogg Invandring och mörkläggning och som jag med hans välvilliga tillstånd publicerar här.

Fortsätt läsa ”Karl-Olov Arnstberg om de passiva svenskarna”

Vi bygger våra egna fängelser. En bildsatt podd om frihet och fångenskap, om rädsla och förtröstan

En podd – OBS! med bildspel! – om frihet och fångenskap, om rädsla och förtröstan.

Om nödvändiga fängelser för kriminella personer och de onödiga fängelser vi själva bygger åt oss av politisk korrekthet och rädsla för att stötas ut ur flocken.

Podden handlar också om vårt behov av tillit och förtröstan.

Med utgångspunkt i en kritisk granskning av i stort sett obruten socialdemokratisk politik sedan 1932 tar jag upp den bolsjevikinspirerade kampen mot kärnfamiljen och den likaledes Sovjetinspirerade utplåningen av genuin bebyggelse i våra städer under 1950-70-talen.

*Under den så kallade ”Norrmalmsregleringen” på 1950-70-talen revs de gamla Klarakvarteren och nedre Norrmalm i Stockholm och förvandlades till en gigantisk krater.*

Ett övergrepp på hela svenska folket som försvagade vårt psykiska immunförsvar mot nästa övergrepp, massinvandringen.

Fortsätt läsa ”Vi bygger våra egna fängelser. En bildsatt podd om frihet och fångenskap, om rädsla och förtröstan”

K-O Arnstberg: ”Det var inte alls svårt att förutsäga vad som skulle ske”

Missa inte den här texten! Den är lång, men den är en riktig pärla. Den formulerar tankar och frågor som jag tror finns i mångas huvuden men som inte vill eller förmår ta steget från tysta tankar till reella ord och uttryck. Den formulerar dessutom tankar och sanningar som du garanterat aldrig någonsin får läsa om på de stora tidningarnas kultursidor.

Med författaren Karl-Olov Arnstbergs benägna tillstånd publicerar jag den här angelägna krönikan från hans blogg Invandring och mörkläggning om vad intelligens egentligen är och vad som kännetecknar olika gruppers sätt att tänka och handla.

*Albert Einstein (1879-1955) var ett geni. Allmänt känd representant för hög intelligens.*

Nästan alla bland oss känner igen intelligens när vi möter mycket klyftiga personer. De har krävande jobb, de är analytiska, och de kan förklara komplicerade samband. Vissa har en språklig förmåga att nyansera och precisera sina tolkningar, andra (eller samma personer) kan systematiskt och logiskt steg för steg förklara hur de kommit fram till sina slutsatser, vare sig det nu sker med hjälp av språket, matte, diagram eller något annat.

Fortsätt läsa ”K-O Arnstberg: ”Det var inte alls svårt att förutsäga vad som skulle ske””

Vad är en modig människa?

Vad är mod? Vad är en modig människa? Var går gränsen mellan mod och dumdristighet? Varför vågar så få människor vara modiga?

Zoia Zakariasdotter ställer de här frågorna och många andra i sin serie ”Modiga människor”. I det här avsnittet försöker jag svara. Svårt, för jag anser inte alls att jag är en modig människa.

Programmet handlar bland annat om Dagens Nyheters utveckling från respekterad nyhetstidning med en rad skickliga skribenter – till det oanständiga propagandaorgan tidningen är idag.

Det mod som många vill tillskriva mig handlar istället om att det för mig alltid har varit självklart att uttrycka mina åsikter. Det är inte en fråga om mod. Jag är uppvuxen i en familj och släkt där det var naturligt att säga vad man tycker.

Fortsätt läsa ”Vad är en modig människa?”

Varför är IQ-forskningen så kontroversiell?

Intelligenstester och begreppet IQ är vetenskapligt sett psykologins bäst konstruerade och mest solida mätverktyg.

Ändå är IQ och IQ-skillnader ett av de mest eldfängda ämnen som finns. Vi accepterar skillnader mellan människor på alla möjliga områden, men IQ-begreppet verkar aktivera reptilhjärnan till besinningslösa vredesutbrott. Vad beror det på?

Karl-Olov Arnstberg, professor emeritus i etnologi, tar sig an IQ-forskningen i det här inslaget från Swebbtv.

Fortsätt läsa ”Varför är IQ-forskningen så kontroversiell?”

Enoch Powell hade rätt – men vem erkänner visselblåsarna?

“De som gudarna vill förgöra gör de först galna.” (Those whom the Gods wish to destroy they first make mad).

Orden är den konservative brittiske politikern Enoch Powells (1912-1998), den störste premiärminister som Storbritannien aldrig fick. De finns i det historiska tal, kallat “Rivers of Blood”, som Powell höll i Birmingham lördagen den 20 april 1968.

*Enoch Powell (1912-1998), den bäste Prime Minister som England aldrig fick. Han rasistförklarades och manövrerades bort av Edward Heath. Men hans profetia 1968 ser vi idag förverkligad.*

Fortsätt läsa ”Enoch Powell hade rätt – men vem erkänner visselblåsarna?”

Rapport från gränsen. Ett svenskt requiem

Sveriges befolkning byts ut i allt snabbare takt.

Färsk statistik från SCB, Statistiska Centralbyrån, återgiven av Tobias Hübinette, visar att 34,04 procent av samtliga folkbokförda invånare i riket den 31 december 2021 hade någon form av utländsk bakgrund.

Mer än var tredje invånare. Ingen kan längre förneka att det är ett befolkningsutbyte som pågår.

(Om du inte vill lyssna utan föredrar att läsa texten hänvisar jag till föregående blogginlägg).

Den här podden bygger på en text som jag skrev 2012 och som jag har uppdaterat med aktuella siffror och statistik. Men har någonting annars förändrats på tio år?

Har vi vant oss vid gängskjutningar, gruppvåldtäkter och förnedringsrån och accepterat att bli utbytta som befolkning?

Fortsätt läsa ”Rapport från gränsen. Ett svenskt requiem”

Rapport från gränsen – har någonting förändrats på tio år?

För tio år sedan, 2012, skrev jag krönikan ”Rapport från gränsen”. Nu publicerar jag den igen, med några små uppdateringar.

För vad har egentligen förändrats? Har någonting förändrats? Finns det mindre anledning i dag att känna den vanmakt och förtvivlan över utvecklingen i Sverige som jag kände då?

Vi befinner oss vid en gräns. Vi är på flykt från ett land som inte längre finns. Vi är många, och vi blir hela tiden fler.

Fortsätt läsa ”Rapport från gränsen – har någonting förändrats på tio år?”

Finns det något bortom bergen? Intervjuad av Rasmus Dahlstedt

*Berg och soluppgång i Hälsingland. Foto: Th. Bergman*

Jag brukar konsekvent tacka nej till intervjuer, eftersom min blogg och mina poddar räcker till som uttrycksmöjligheter, och jag tycker att fokus på mig som person är ointressant. Men jag gjorde ett undantag för skådespelaren, regissören, sångaren och författaren Rasmus Dahlstedt och hans serie intervjuer på Antipodden. Jag hyser nämligen stor respekt för hans konstnärliga arbete på olika områden och litade på att han skulle ge goda förutsättningar för ett samtal.

Om Rasmus Dahlstedt skriver författaren Per Brinkemo:

”Rasmus Dahlstedt är en av våra främsta intervjuare. Han har en alldeles egen stil, på samma gång inkännande och fordrande. Rasmus oförställda nyfikenhet och sällsynta förmåga att hitta samtalets kärna får gästerna att bli sina bästa jag.”

Det blev ett samtal om journalistik, om Journalisthögskolan, om åren på Dala-Demokraten, varför jag slutade på DN, om livsdrömmar, om att stå för den man är, om att inte vara feminist, om att förlora vänner, om poeten Dan Andersson, om fattigdom, om att se sina val i ett livsperspektiv, om (S)lagen mot kärnfamiljen och om statligt subventionerade faderlösa barn och mycket mer.

Fortsätt läsa ”Finns det något bortom bergen? Intervjuad av Rasmus Dahlstedt”