Är rätten att klä oss som sopor den enda frihet vi bryr oss om?

Överallt ser vi den, den svenska folkuniformen, likadan på kvinnor och män:
T-shirt eller linne. Jeans, gärna fransiga och med hål. Gympaskor, eller som det heter numera: ”sneakers”. Gärna en Fjällrävenryggsäck på ryggen.

Voila! Du anser dig vara fix och färdig att gå ut i det offentliga rummet och visa dig i vilket socialt sammanhang som helst. Du vill visa hur lite du bryr dig om vad andra tycker. Det är din RÄTTIGHET att klä dig slafsigt.

Vad är poängen med stora hål i jeansen? Fejkad fattigdom? Och vad har hon på fötterna? Tofflor? Varför vill en ung kvinna se ut som en slashas eller tiggare?

I många år har jag funderat över svenska folkets förhållande till kläder. Varför klär sig ett helt folk, med ganska få undantag, som sopor? Den allmänna klädkoden vittnar om uppgivenhet. Varför verkar det vara en överjordisk ansträngning att klä sig snyggt och dra en kam genom håret innan man går till Konsum?

Fortsätt läsa ”Är rätten att klä oss som sopor den enda frihet vi bryr oss om?”

När människor blir turister

Personerna på bilden har inget samband med innehållet i texten.

Det här är en gnällkrönika. Jag tänker gnälla om turister – men också försöka analysera fenomenet turism. Det är uppenbart att många människor genomgår en total förvandling när de intar rollen som turister. Det är fråga om en metamorfos. Som Egyptens gräshoppor, helt utan hänsyn, drar många turister fram över trakter där andra människor bor och lever, invaderar dem, förvandlar dem och konsumerar dem.

Fortsätt läsa ”När människor blir turister”