Musikaliska anteckningar 21. Oskuldens tid.

Vi levde i oskuldens tid, men vi visste det inte.
Vi levde i en dröm och var lyckliga. Men vi förstod det inte.
Vi visste inte att drömmen snart skulle förvandlas till en mardröm.

Vi levde i en ständig framtidsoptimism. Alla kurvor pekade uppåt. Alla skulle få det bättre, mycket bättre.

Det var 1960-tal, 1970-tal, 1980-tal. Musiken speglade den tid vi levde i och som nu känns oändligt avlägsen.

Gunnar Wiklund från Luleå slog igenom med ”Nu tändas åter ljusen i min lilla stad”. Texten är skriven av Per-Martin Hamberg och handlar om Östersund, som då var en idyllisk småstad.

Jag råkade vara med när Gunnar Wiklund gjorde sin bejublade debut i Luleås nybyggda shoppingcenter. Det var julen 1959. Shoppingcenter var något helt nytt, stort och imponerande, och Gunnar Wiklund rev ner applådåskor med sin vackra barytonröst.

De melodier vi lyssnade på handlade nästan alltid om kärlek.

Det var romantiska, melodiösa sånger som de flesta kunde känna igen sig i.

De ackompanjerade den första kärlekens sötma.

I dag kan vi tycka att de är naiva, men det tyckte vi inte då.

Sångerna har inte förändrats. Det är vi som har förändrats.

Våra sinnen har vidgats.

Vi vet mer nu, och ibland kan vi önska att vi visste mindre.

Att vi skulle kunna gå tillbaka till oskuldens tid och den ogrumlade glädje vi kunde känna då.

Det problematiska med om den älskade ska spara sista dansen för kvinnan som åtrår honom har förbytts i kvinnors oro och rädsla för att bli våldtagna om de klär sig som de vill och rör sig utomhus kvällstid.

De ljuva sommarminnena löper stor risk att förvandlas till skräck och trauma.

Vi studerade och arbetade. Vi skaffade bostad. Det gick att skaffa en bostad.

Vi gifte oss och fick barn.

Vi var starka och hade en obändig tro på framtiden. Vi ”vilade i den tillit som” enligt Karin Boye ”skapar världen”.

Det skulle gå bra för oss.

Det gick bra för oss.

Allting var möjligt, våra krafter oändliga. Vi behövde bara arbeta hårt och sträcka ut handen efter det vi önskade så blev det vårt.

Föga anade vi vad politikerna planerade.

Vi visste ingenting om den totala förvandling som vårt land stod inför, hur den skulle komma att drabba oss, var och en som bor i Sverige.

Hur vi alla skulle få känna den brutala omvandlingen på vår egen hud; attackerna mot vår trygghet, vår tillit, förstörelsen av vår sociala miljö, utmanövreringen av oss från den välfärd vi betalat för, de grova våldsbrotten riktade mot oss och den systematiska plundringen av våra plånböcker.

Vi visste inte att vi skulle få en regering som inte klarar att betala ut anständiga pensioner till 300 000 pensionärer – de som har arbetat ihop till vår välfärd, betalat den och byggt Sverige – men som inte skyr några medel för att ösa miljarder i bidrag över hundratusentals migranter som inte borde vara här.

De flesta av oss hade det bra.

Vi hade fått studera och fått bra arbeten.

Livet var inte en dans på rosor, till exempel när man som ung ensamstående mamma arbetade ständigt nattskift på första jobbet och det var bara det som gällde – eller att förlora jobbet.

Men vi var säkra på att få det bättre.

Vi lyssnade på sångare och trubadurer: Ingvar Wixell när han sjöng ”Fridas visor” av Birger Sjöberg, Josh White, Cornelis Vreswijk, Sven-Bertil Taube, Finn Zetterholm, Bengt Sändh, Fred Åkerström, Kjell Höglund.

Vi älskade särskilt Kjell Höglunds filosofiska perspektiv, och Fred Åkerström när han sjöng sin översättning av Tom Paxtons ”Jag ger dig min morgon”.

Så mycket kärlek i en enda sång!

När kärleken brast och vi kände verklighetens hårda klang mot våra sköra, sköra drömmar kände vi igen oss i ”Sånt är livet”.

Fast det var alldeles för tidigt att bli cynisk och låtsas ta brusten kärlek med en klackspark.

Egentligen var det när de gamla, vackra husen brutalt revs i våra stadskärnor och smulades sönder till schaktmassor och betonggrus som vi borde ha börjat ana oråd.

Några gjorde det och protesterade. Men det hjälpte inte.

Målmedvetet begick socialdemokratiska politiker i samarbete med Kooperativa Förbundets egen stadsplaneavdelning under ledning av Gunnar Savås (1919-2004) lustmord på stora delar av det svenska byggnadsarvet.

Under den så kallade ”Norrmalmsregleringen” på 1950-70-talen revs de gamla Klarakvarteren och nedre Norrmalm i Stockholm och förvandlades till en gigantisk krater.

De centrala delarna i så gott som varenda stad vandaliserades. Istället sköt betongbunkrar upp som svampar ur jorden. Under ett par årtionden byggdes 180 Domusvaruhus, 80 Epavaruhus och 90 Åhlénsvaruhus.

Jag är säker på att människor skadas i sina själar av fula miljöer. Genom förstörelsen av det svenska byggnadsarvet skapades en mental förberedelse hos svenska folket för nästa ödeläggande kraft, massinvandringen.

Fortfarande trodde vi att politikerna handlade för vårt eget bästa.

Anna-Lena Löfgrens (1944-2010) insjungning av ”Lyckliga gatan” är en av 1900-talets största hits. 1967 låg den på Svensktoppen i 14 veckor. Varför blev ”Lyckliga gatan” så populär? För att den handlar om våra drömmar, både de som lever och de som har brustit.

Den uttrycker vår dröm om att få behålla det vi älskar – och sorgen när det tas ifrån oss. Vi är många som bär en Lycklig Gata, eller minnet av en, inom oss.

En ödesdiger kombination av giriga kommersiella intressen och enfaldiga kommunalpolitiker begick ett landsomfattande kulturellt och arkitektoniskt massmord både på storstäder och landsortsstäder som aldrig – jag upprepar: ALDRIG – kan förlåtas.

En fientlig främmande makt kunde inte ha iscensatt en mer djävulsk utplåning av oersättliga värden än vad svenska politiker verkställde fullkomligt frivilligt och utan att bry sig om folkets protester.

Vi har intalats att det är fult och löjligt att vara nostalgisk, det vill säga att vårda minnen av det som var bra.

Jag säger tvärtom: vi ska vara nostalgiska. Vi ska vårda våra minnen av det som var bra.

Vi är fortfarande många som minns hur det var när Sverige var ett bra land att leva i. I de minnena finns ett hopp om att vi ska kunna skapa ett land som är bra för sitt folk igen.

Det kommer inte att bli lätt att undanröja resultaten av flera decenniers grova övergrepp på svenska folket.

Men vi måste göra det om vi ska överleva som folk.

Per Myrberg hade redan 1964 sjungit in ”Trettiofyran”, sången om ett hus som rivs och minnena som inte går att riva.

Men trots att i texten ”stora tårar rullar på min kind” håller han en glättig ton, som för att besvärja den förtvivlan som rimligen väcks när det hus som varit ens hem ska rivas.

På 1970-talet började den smyga sig på, den eftertankens kranka blekhet som beslutsamhetens friska hy ofta övergår i.

När Monica Zetterlund sjöng ”Var blev ni av, ljuva drömmar?” i revyn ”Svea hund” 1976 med text av Tage Danielsson hade hon mycket svårt att sjunga den. Men hon gjorde det till slut för Tages skull.

”Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord?

Ett nytt sätt att leva?

Var det bara tomma ord?

Var är dom nu, dom som påstod att dom hade alla svar
men svek alla oss och valde makten?

Dom är kvar.”

Vad var den självprövningen värd? Monica Zetterlund var socialdemokrat och god vän med Olof Palme och Tage Erlander. Sången sved i hennes själ.

Tage Danielsson var också socialdemokrat men hade börjat ta in resultatet av socialdemokraternas politik och gav uttryck för sin besvikelse.

”Var är dom nu, dom som påstod att dom hade alla svar
men svek alla oss och valde makten?

Dom är kvar.”

Stefan Löfvens s-mp-regering.

Ja, de är kvar, och de fortsätter att byta ut den svenska urbefolkningen mot hittills mer än 2 miljoner människor av vilka många har sitt ursprung i världens mest våldsamma och dysfunktionella länder och kulturer och aldrig kommer att anpassa sig till svenska lagar, svensk kultur och svenska normer.

Så här ser det ut i grafisk form:

Vi behöver musiken mer än någonsin.

Men vi behöver också klara sinnen, mod och en stark vilja om vi vill finnas kvar som ett folk.

8 reaktioner till “Musikaliska anteckningar 21. Oskuldens tid.

  1. Man undrar vem som strävar efter att förändra vår nationalism, förminska vår demokrati och införa globalismen. Svaret beskrives av Lars Bern med flera och ett smakprov finns här. SWEBBTV sänder många fler inslag rörande detta och mycket annat vilket rekommenderas starkt.

    Gilla

  2. ”Var blev Ni av, ljuva drömmar” är en helt underbar låt. Den skulle spelas vid varje tillfälle socialdemokraterna samlades, för att påminna om hur det kunde ha blivit. Texten av en socialdemokrat och sjungen av en socialdemokrat.

    Liked by 1 person

    1. Texten och framförandet av två riktiga socialdemokrater. Sådana finns nog inte idag . Jag tror att de båda var både ärliga och uppriktiga. Alla minns väl Tages monolog om Harrisburg. Nu är nog partiet mer ett skällsord.

      Gilla

  3. Det var kanske inte detta som ursprungligen var meningen med folkstyret: väljarna ger politikerna fullmakt att byta ut folket eller rent av avskaffa det.

    Men glada miner hos regeringen, undrar vem dom uppfattar som sin uppdragsgivare? Det är väl EU kan man förmoda i betydligt högre grad än det egna folket.

    Gilla

  4. Reblogga detta på ulsansblogg och kommenterade:
    De som upplevt de här decennierna tror jag inser att de levt i en av de bästa världar och att kommande generationer också får förmånen att på sikt uppleva det samma, men då en mer modern variant.

    Gilla

  5. Fantastiskt. Så relativt enkelt och tydligt förklarat. Fredrik R. hade nog rätt med uttrycket det sovande folket, även om han kanske menade något annat. Var är debatten? Vad gick fel och varför?
    Monicas sång var väl samhällskritik modell den ökända hästen från Troja?

    Liked by 1 person

Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Håll en hyfsad ton så bidrar du till bloggens kvalitet.

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s