En oförglömlig Mors Dag

Katthammarsviks Rökeri på östra Gotland.

Mors Dag är en särskild dag. Min 87-åriga väninna Gisela och jag har båda våra barn på långt avstånd och har hittat vårt eget sätt att fira dagen. Vi klär oss fina och äter en god måltid på restaurang. Det har blivit en trevlig tradition, och vi tänkte fullfölja den även i år. Vi har sett fram emot dagen och klätt upp oss.

Vi valde Katthammarsviks Rökeri på östra Gotland. Restaurangen och fiskrökeriet ligger vackert vid havet, och både Gisela och jag har varit återkommande gäster där sedan mer än 50 respektive 30 år. Gisela har bott i bygden sedan 1964 och varit kund hos tre generationers innehavare av Rökeriet.

Gisela kommer nästan aldrig ut. Hon är fånge i sin lägenhet. Hon fyller snart 88 år och är gravt rörelsehindrad efter misslyckade höftoperationer. Hon sitter i rullstol och är helt beroende av hemtjänst flera gånger per dag. Med stor möda och starka smärtor kan hon gå några få steg, stödd på kryckor.

Jag hämtar Gisela i min bil, lastar in kryckorna och kör ner till Rökeriet i hamnen. Ledsagar min väninna de få, smärtsamma stegen till ingången och letar upp ett ledigt bord åt oss. Det är mycket folk och lång kö till kassan. På Rökeriet ska man stå i kö till kassan för att beställa och betala. Sedan bärs all mat ut till borden.

Varken Gisela eller jag klarar att stå i kö. Mitt funktionshinder syns inte lika tydligt utanpå men finns likafullt. Vi frågar mycket vänligt en servitris om vi skulle kunna få beställa var sin tallrik strömming. Servitrisen försvinner och kommer inte tillbaka.

Ulrika Magnusson driver restaurangen vid Katthammarsviks Rökeri.

Restaurangens ägare, Ulrika Magnusson, kommer förbi vårt bord, och vi frågar samma sak, mycket vänligt, med hänvisning till att vi inte klarar att stå i kö.

Vi är totalt oförberedda på det bemötande vi får.

”Vi har ingen bordsservering!” fräser Ulrika Magnusson åt oss i oförskämd ton.

Men bordsservering är precis vad de har. All mat bärs ut till borden. Det enda vi ber om är att få beställa utan att stå i kö. Det skulle ta personalen högst en minut extra att ta vår beställning och kortbetalning.

Ulrika Magnusson fräser spydigt till Gisela, som sitter upphängd som en liten fågel på stolen med sina kryckor synligt lutade mot vårt bord:

”Du har ju en kompis som är frisk och kan gå och stå! Hon kan gå och ställa sig i kön!”

Sedan vänder hon på klacken och går. Vi är totalt chockade, känner oss förnedrade. Gisela är hårt prövad av att vara beroende av hjälp med allting, och det här bemötandet blir för mycket för henne. Hon bryter ihop och börjar storgråta. På grund av sitt grava rörelsehinder lever hon ett mycket begränsat liv och har sett fram emot den här dagen. Vi inser att vi inte kommer att få någon hjälp och därmed förvägras möjlighet att äta på restaurangen.

Flera kringsittande restauranggäster ser vad som händer, men ingen ingriper för att hjälpa oss. Vi bestämmer oss för att inte stanna kvar. Någon mat kommer vi ju inte att få. Någon annan öppen restaurang finns inte på miltals håll. Vi reser oss tyst och stilla och går mot utgången.

När vi linkar mot parkeringen, Gisela storgråtande och stödd på sina kryckor, händer det som jag fortfarande undrar om jag har drömt. Men nej, det hände, och även detta blir flera restauranggäster vittne till. Ulrika Magnusson kommer farande ut efter oss och ställer sig och skriker högt i oerhört aggressiv ton så att det hörs över hela uteserveringen:

”HEJ DÅ!”, med betoning på DÅ. 

Hon vill visa att hon inte kan bli av med oss fort nog.

Innebörden i Ulrika Magnussons beteende är att äldre och rörelsehindrade inte är välkomna som gäster på Katthammarsviks Rökeri. Och oss kommer hon inte att få se mer, fast vi är stamkunder sedan decennier.

Alla kan ha en dålig dag, men Ulrika Magnusson är ytterst älskvärd mot de andra gästerna och skämtar och skrattar med dem.

Vi har gjort en anmälan om diskriminering på grund av rörelsehinder till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Rörelsehinder är en av de solklara diskrimineringsgrunder som DO prövar.

Jag har inte handlat hem någon mat, eftersom vi skulle äta på restaurang. Gisela har en grillad kyckling, inhandlad av hemtjänsten. Vi åker och hämtar den.

11 reaktioner till “En oförglömlig Mors Dag

      1. Något så fruktansvärt illa! Men Gotland är ju känt för sina avarter när det gäller PK o d. Och många darrar väl med tanke på Ryssen?

        Robotar med robotkort att betala med är säkert välkomna – money, money …

        Tänk så nedtystade människor blivit att de inte ens törs protestera när en handikappad blir utslängd. Ja, utslängda blev ni ju.

        Tänk hur det hade gått till i ett annat land … Både med service och uppförande. Vilken skillnad!

        Lycka till med DO! Och hälsa din väninna att vi är många som upprörs över svinpälsars beteenden.

        Liked by 2 people

  1. Verkligen chockerande!

    Hur månntro tidigare restaurangchef/ägare ser på detta: hur deras stamkunder behandlas av nye ägaren Ulrika Magnusson och servitris?

    Restaurangen har inte lämnats över i goda händer.

    Ingen av de övriga matgästerna hade heller reagerat, tyvärr.

    Tyvärr får man väl utgå från att folk är så här nuförtiden.

    Liked by 2 people

    1. The swedish style! Inte så konstigt att, svenskingarna har skaffat sig ett mycket dåligt rykte. Att de t.o.m. kallas för suinja grisar – svin i nästan halva Europa. Deras storhetsvansinne och feghet skall vi bara inte nämna.

      Gilla

  2. Det här passar tyvärr in i en mycket lång trend från jägar-samlarstadiet till modern tid. Svenska antropologer som levt med moderna jägar-samlarfolk, kan beskriva en mild och vänlig atmosfär, helt utan hierarkier, där barn behandlas med en respekt som inte finns i moderna samhällen. Även i tidigare svensk stenålder, berättar arkeologiska fynd om en god och egalitär tid. Sedan hände något. Redan under stenåldern uppstod ett skifte, där vissa började se sig som förmer och behandla andra sämre. Människooffer uppstod.

    När tillvaron blir socialt tät, uppstår en nisch för sociala pretadorer (psykopater), genetiskt specialiserade på att utnyttja och leva av andra. Deras enorma sociala förmåga är baserad på en biologisk social instinkt, med hierarkier och omoral som följd. Hierarkier gör det riskabelt att identifiera sig med de svaga. Därför är det i gamla hierarkiska och socialt täta samhällen vi finner de oberörbara, utstötta. Vår egen jämförelsevis unga civilisation kan förvänta mer av detta framöver. Medicinska skrifter har redan diskuterat ”postnatala aborter” upp till 3 års ålder. ”Dödshjälp” till gamla är också på väg.

    Servitrisen ville nog identifiera sig med de friska och starka kunderna, inte med dig. Inför invandrare med handikapp torde de reagera likt feminister inför invandrarvåldtäkter — stamnormer övertrumfar.

    Liked by 2 people

  3. Julia,
    måste jag tacka dig och säga att jag inte förstår hur du orkar/hinner med alla artiklar etc. Dina erfarenheter stämmer väl med mina egna.
    Beträffande den här händelsen kan man misstänka att servitrisen/ chefen kände igen dig och ville demonstrera sin självpålagda PK-vänlighet. En del är ju sådana. Tack för att jag blev varnad för det stället.

    Liked by 3 people

  4. Jag har jobbat inom restaurangbranschen och när är man ska ut och äta så förväntar man sig något som kommer att vara något utöver det extra och att man kommer få känna sig lite bortskämd och njuta under några timmar. För att en restaurang verkligen ska kunna lyckas så är därför också servicen något utav det allra viktigaste. Bara god mat kommer inte att räcka, det gäller också att man bjuds på en trevlig stund och det är det vänliga bemötandet som får gäster att komma tillbaka. Ett vänligt bemötande skapar dessutom också förlåtande om något mot förmodan inte skulle vara till belåtenhet. Som du säger Julia, så måste hon ha haft en jävligt dålig dag.

    Liked by 2 people

  5. Man blir förbannad, varför har svensken tappat empatin för andra för dom som har det sämre. Vi var i Skanör i helgen och åt räkmacka på ett ställe som vi brukar. Ägaren där var otrevlig mot kunder som inte förstod hur det fungerade. Jag reagerade inte så mycket, men hustrun tyckte han var dum och stöddig även mot personal. Att vi har det Sverige vi har beror väldigt mycket på avsaknaden av empati och någon konstig stöddighet om man har fått det bra och rörelsen går bra. Något man bara ser i kommunistiska länder eller diktaturer. Har vi blivit så hjärntvättade av socialdemokratin som har gått mot diktatur mer o mer. Bra Julia att du tar upp det. Enda som ska skämmas är Ulrika Magnusson. En svag människa.

    Liked by 3 people

Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Håll en hyfsad ton så bidrar du till bloggens kvalitet.

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s