Musikaliska anteckningar 24. Autumn leaves – så vackert och så skickligt

Autumn leaves, höstlöv, singlar omkring oss, vackra, färgrika och vemodiga som tecken på att vi nu går in i den kalla och mörka årstiden. Musik lindrar och värmer oss.

Här tre inspelningar av den fransk-ungerske kompositören Joseph Kosmas odödliga melodi från 1945. Först en version med den berömde franske dragspelaren Richard Galliano och hans Tangaria Quartet.

Det är samspel i varje sekund, men lägg märke till hur det mest oansenliga rytminstrumentet bär upp och ger stadga. Rafael Augusto Mejias heter mannen som trakterar det. Han kommer in vid 1:20, försvinner omärkligt och lämnar plats för Gallianos dragspelssolo vid 3:33 för att återkomma igen och ge eftertryck åt avslutningen vid 4:02.

Nästa  version av ”Autumn leaves” är också en klassiker: Chet Atkins (1924-2001), gitarrvirtuosen från Tennessee som kom att bli en av bärarna av ”the Nashville Sound”, en gren av countrymusiken som kännetecknas av sin markerade, gungande rytm.

Atkins var också skivproducent och producerade Elvis Presleys första skiva på RCA 1956, sedan Presley året innan köpts över från Sun Records för 35 000 dollar. Debutskivan innehöll bland annat ”Heartbreak Hotel” som blev en pangsuccé.

I ”Autumn Leaves” hör vi Chet Atkins virtuosa skicklighet som gitarrist, hur han gränslöst och svävande rör sig mellan en klassisk gitarrtradition och sin egen Nashvillestil. Lyssna till exempel på hur han vid 1:07 sömlöst fogar ihop det klassiska introt med Nashvillesoundet utan att för en sekund göra avkall på melodins subtila vemod. Det är starkt!

Publiken sitter knäpptyst, lyssnar andlöst till en mästare.

Efter tips från en läsare lägger jag ut ytterligare en fin version av ”Autumn leaves”, sjungen av den amerikanska sångerskan Eva Cassidy (1963-1996).

Hennes version är den känsligaste, innerligaste, mest äkta jag har hört. Hon sjunger om hur det är att förlora någon så att det gör precis så ont som det gör i hela kroppen. Det går inte att värja sig – och varför skulle man göra det?

Eva Cassidy var en anspråkslös artist. Hon var extremt blyg och hade svårt att uppträda inför stor publik. Därför blev hon inte känd för en bredare publik förrän efter sin för tidiga bortgång i hudcancer 1996, när hon var 33 år gammal.

Vid sin bortgång hade hon ännu inget skivkontrakt, men hennes första skiva, Eva by heart, släpptes en månad efter hennes död. En radiokanal i Storbritannien började spela hennes musik, och 2001 nådde hennes album de brittiska topplistorna och sålde i miljonupplagor.