Vad händer med svenska språket? Allt färre tycks klara att uttrycka sig på korrekt svenska i tal och skrift. Språket blandas flitigt med engelska glosor, och felaktiga ordkonstruktioner sprids i media, även av statsråd och andra högt uppsatta personer.
En universitetslärare slår larm om att elevernas förmåga att skriva godtagbar och förståelig vardagssvenska har försämrats kraftigt de senaste åren.
Det som Esaias Tegnér 1817 kallade ”Ärans och hjältarnas språk” befinner sig i förfall. Vi kan alla se och höra det, det märks överallt.
”Ärans och hjältarnas språk! Hur ädelt och manligt du rör dig! Ren är din klang, säker som solens din gång. Vistas på höjderna du, där åskan och stormarna tala, Dalarnas lägre behag äro ej gjorda för dig. Spegla ditt anlet i sjön, och friskt från de manliga dragen Tvätta det främmande smink, kanske det snart är för sent.”
Esaias Tegnér (1782-1846), skald, professor och biskop.
På Esaias Tegnérs tid var kopplingen mellan svenska språket och nationalstaten Sverige tydlig, och tanken att språket skulle ”vistas på höjderna” var självklar. Tvåhundra år senare sminkar vi språket i tjockare lager än någonsin genom att peppra vårt tal med engelska glosor i var och varannan mening istället för att ”tvätta det främmande smink”. Ungdomars å-ja-ba-å-tja-ba-språk sprider sig uppåt i åldrarna, och många yngre svenskar talar Rinkebysvenska fast de är födda i Sverige av svenska föräldrar.
Om man typ drar alla över en kant är svenska typ svårt komma till bukt med och göra bra skrivit va.
Och vad gör dem ijentligen åt alla våldtäckter som trendar? Dem borde starta upp nånting ät oans, till exempel stadsministern.
Finn fem fel. Nej, det räcker inte. De språkliga ogräsen växer hejvilt, blomstrar på nätet och fröar av sig i vanliga samtal och skrivna meddelanden. Förfallet av ärans och hjältarnas språk märks i media, på nätet, i skolan. Den som läser kommentarsfält på nätet grips av svårmod. Har vi alltid varit så här dåliga på att skriva svenska? Blir det plötsligt synligt i offentlighetens ljus på Internet?
Språket är inte bara vårt viktigaste kommunikationsmedel. Det är en bärande del av vår identitet. Gener, språk och kultur gör oss till de människor vi är.
Den kraftigt ökade och omotiverade inblandningen av engelska glosor i svenskan är antagligen menad att visa hur rätt i tiden och språkkunnig man är, men det låter inte ”najs” (nice), bara löjligt.
Biträdande finansminister Per Bolund (MP) vill ”komma till bukt med” någonting.
Och så de ständiga språkliga felaktigheterna, som ”Att komma till bukt med” (senast yttrat av biträdande finansminister Per Bolund (MP) i SVT Aktuellt den 28 oktober) och ”Dra alla över en kant”, för att nämna två vanliga exempel. Det heter ”Att få bukt med” och ”Dra alla över en kam”.
”Vart bor du?” i stället för korrekta ”Var bor du?” är ett annat uttryck som skorrar i öronen. ”Vart” uttrycker riktning, utom i Norrland där det ersätts av ”vars”, som betyder både ”var” och ”vart”.
”Bor du själv?”. Ja, det är ingen som bor åt mig. ”Själv” betyder ”Bor du ensam?” på nusvenska. Antagligen anses det pinsamt att antyda att någon är ensam.
En av de värsta felepidemierna har drabbat det lilla men viktiga ”att”. ”Att” är utrotningshotat, och media går i bräschen för att-slakten. ”Kommer du åka till stan i morgon?” Ja, det kommer jag att göra.
”De” och ”dem” befinner sig sedan många år i språklig kris. ”De” är subjektform, vilket ”dem” inte är. ”De” kan göra saker, men det kan inte ”dem”, som är en objektform.
Här råder förvirring i folkets djupa led. Såvitt jag vet är det bara på Gotland som ”dem” används som subjekt, ett dialektalt fenomen. Men det blir allt vanligare i övriga Sverige att använda ”dem” i subjektform, till exempel ”Dem gick ner till sjön, och sedan badade dem”. Jag misstänker att det här beror på att vi i talspråk säger ”dom”, och när vi ska skriva tror vi att ”dom” ska stavas med E, ”dem”. Vilket är helt korrekt – men fortfarande inte gör ”dem” till subjekt.
Veronica Palm (S) uppfinner nya ord.
Av politiker och andra i ledande ställning kan man förvänta sig goda kunskaper i svenska, men till Per Bolunds groda kan läggas Veronica Palms (S) språkliga innovation i en artikel i vänstertidskriften ETC:
”Och ju sämre de är, dess då bättre framstår Sverigedemokraterna.” ”Dess då” ska föreställa ”desto”.
Skolan har ett mycket stort ansvar för de försämrade kunskaperna i svenska språket. PISA-undersökningarna bär dystert vittnesbörd om sjunkande kunskaper. 2012 presterade svenska elever under genomsnittet för OECD-länder inom alla tre kunskapsområden: läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Sverige hade den största resultatförsämringen av alla länder. I PISA 2015 förbättrades resultaten något.
”Blir du lönsam, lille vän?” Målning av Peter Tillberg 1972.
Gymnasiet ger intryck av att vara en kravlös transportsträcka. Men när eleverna når högskolenivå går bristerna inte längre att dölja. En allt större andel studenter på universitets- och högskolenivå klarar inte att uttrycka sig på begriplig svenska. Det gäller inte bara invandrare utan också svenska studenter med svenska som modersmål.
Petra Garberding, docent i etnologi vid Södertörns högskola, slår larm om att så många studenter som en tredjedel inte klarar att skriva begriplig svenska.
I en debattartikel i facktidningen Universitetsläraren den 25 oktober berättar Petra Garberding, docent i etnologi vid Södertörns högskola, om högskolestudenter som bryter ihop och gråter efter sin första underkända hemtenta.
”Jag förstår inte varför jag har fått underkänt, jag som aldrig har fått underkänt på gymnasiet!”
Vad har de sysslat med i gymnasiet? För det mesta har de fått ”klippa och klistra ihop” sina texter med hjälp av Internet. De har inte fått nödvändig kritik och har därför ingen aning om hur dåligt de presterar. Ett par exempel på högskolestudenternas skrivförmåga är direkt skräckinjagande. På en tentauppgift skulle studenten med hjälp av kurslitteraturen diskutera den egendomliga tesen ”Sovjetunionen var en bra idé, men dåligt utförd”.
Det blev så här:
”Sovjetunion var en bra ide på grund av en del av andra Eu ländernas bönderna började kräva för sina rösträtt och sina mat produceras till staten. Bönderna hade ju sin mark att producerades till exempel mjölk öst, yoghurt och resten mjölkprodukten. Så klart det staten som blev övervakande och skaftades den ”New public management” och hjälpte de arbetslösa och ungarna. I Sovjetunion hade sin den dåliga sida var att ojämlikhet blev mer och mer ochfattiga blev mer och mer. Rikare blev rikare. Sovjetunions dåliga sida var ju det att ville ha makt över andra länderna också, en av de länderna är Afghanistan som Ryssland krigade och kriterade landet. Sovjetunion invasion av Afghanistan avslutade Jimmy osannolik omvandlande till kallakriget. Skrivit Robert J. MCMahon THE COLD WAR. Den starkaste opinion för socialism i Ryssland, tyckte ryssarna att det dåligt av Sovjetunion.”
”Allvarliga skrivsvårigheter, många syftningsfel, felstavningar och obegripliga ord” kommenterar Petra Garberding.
I nästa exempel skulle studenten på en grundläggande nivå redogöra för vad som menas med begreppet ”genus”, och varför detta begrepp är viktigt i den kommande lärarrollen.
Här är resultatet:
”Begreppet genus/genusteorin hade sin användning redan 1960–1970 talet, som härstammat från engelska ordet ”Gender”. Forskaren Marie Evertsson menar att skillnaden mellan män/kvinnor tolkades som kön istället för genus, det handlade inte om de biologiska utan könet kom fram omedvetet eller medvetet (Edling & Liljeros 2010:51–52). I boken ”Anna bråkar!” (2011:54) påpekar Christian Eidevald att vid 1980-talet hade genus sin användning av kvinnorörelsen feminismen som idag är besläktade med ordet ”kön”. Eidevald lägger även märke till om uppfattningen om kön och genus om hur separationen sker sig inom delvis forskningsprojekt och med jämställdhet, det vill säga ta bort de ojämställdheten som förekommer i samhället synen på kvinnan/män (Eidevald 2011:62).”
Det kan numera vara så mycket som en tredjedel av studenterna som inte förmår skriva de texter som krävs på högskolan. De har erbjudits språklig hjälp, men när de fick veta att hjälpen inte var obligatorisk dök bara tre till fem studenter av 40 upp.
”Efter att ha jobbat som högskole- och universitetslärare i över 20 år anser jag att problemet har förvärrats under de senaste åren. Andelen studenter som inte klarar av att skriva godtagbar och förståelig vardagssvenska när de börjar sin högskole- eller universitetsutbildning har ökat dramatiskt” skriver Petra Garberding.
”Det känns som om många studenter i Sverige inte är så intresserade av att träna sin skrivfärdighet. De uppfattar det inte som viktigt, inget de har nytta av, i arbetslivet.”
Många studenter hon mött är märkbart ovana vid att uttrycka sig i skrift. Studenterna berättar också att de i gymnasiet har jobbat väldigt lite med egna texter och inte fått något gensvar på det de skriver.
”Digitaliseringen har tyvärr också bidragit till att de inte har något grepp om sitt eget språk. De klarar sig jättebra verbalt, men har ingen träning i att skriva med egna ord och ser inte heller poängen med det, eftersom de i gymnasiet blivit vana vid att klippa och klistra ihop texter” säger Petra Garberding.
Det kan låta egendomligt, men eftersom språket är ett starkt kitt som håller samman ett folk och en nation är språkets förfall inte av ondo för alla. Det beror på vilken ideologi man representerar.
För globalister som vill avskaffa nationerna och arbetar för en världsregering är svenskan ett litet försumbart språk som bör försvinna. Genom att vanvårda vårt eget språk har vi redan anpassat oss till deras creepy mindset.
Uppskattade du den här artikeln? Sätter du värde på fri och oberoende journalistik? Jag skriver och gör podcasts om ämnen som gammelmedia inte tar upp.
Ditt stöd behövs för att jag ska kunna fortsätta mitt arbete. Jag är tacksam om du vill stödja det jag gör genom en donation, stor eller liten. Du kan donera på olika sätt:
Swish 073 594 52 69
Bankgiro 111-9072
Från utlandet: IBAN-nummer SE 89 9020 0000 0902 4239 4290
Julia Caesar 