Arkitektur, del 3: Hjärntvättade arkitekter ritar fula hus

Varför ritar arkitekter så fula hus att de inte ens själva vill bo i dem?
En orsak är att de under arkitektutbildningen utsätts för massiv hjärntvätt och kulturmarxistisk indoktrinering.

Nej, huset håller inte på att rasa. Det ska se ut så där. Putsegården i Lundby, Göteborg, ett exempel på den arkitektoniska modetrenden dekonstruktivism. Designat av What! Arkitektur.

Vem som helst kan invända mot påståendet att arkitekter ritar fula hus med argumentet att skönheten ligger i betraktarens öga. Det är sant, men vad beror det på att arkitekter ser skönhet där människor i allmänhet ser kyla, fulhet och ett brutalt formspråk?

Fortsätt läsa ”Arkitektur, del 3: Hjärntvättade arkitekter ritar fula hus”

Arkitektur, del 1: Kulturmarxisternas mord på våra städer

I mer än ett halvt sekel har arkitekter i maskopi med politiker och byggherrar begått lustmord på våra städer. Gamla vackra stadskärnor har skövlats och ersatts med människofientlig mardrömsarkitektur i glas och betong. 

Det här är den första av tre krönikor om arkitektur.

Solna. Futuristisk husdröm för arkitekter. Arkitekten har haft kul vid ritbordet. Men vad gör brutal arkitektur med människor? Foto: Stefan Pettersson, Nya Tider.

Fortsätt läsa ”Arkitektur, del 1: Kulturmarxisternas mord på våra städer”

Musikaliska anteckningar 2. Lyckliga gatan. A-L Löfgren.

Anna-Lena Löfgrens (1944-2010) insjungning av ”Lyckliga gatan” är en av 1900-talets största hits. 1967 låg den på Svensktoppen i 14 veckor. I Sverige fick den guldskiva, i Norge belönades den med både diamant- och platinaskiva.

Anna-Lena Löfgren

Varför blev ”Lyckliga gatan” så populär? För att den handlar om våra drömmar, både de som lever och de som har brustit. Den uttrycker vår dröm om att få behålla det vi älskar – och sorgen när det tas ifrån oss. Vi är många som bär en Lycklig Gata, eller minnet av en, inom oss.

Fortsätt läsa ”Musikaliska anteckningar 2. Lyckliga gatan. A-L Löfgren.”