Med- och motmänniskor. Diktdebut vid 79 års ålder

Kan man begå sin poesidebut vid 79 års ålder? Ja, varför inte? Med ett långt livs erfarenheter i bagaget har man onekligen ämnen att skriva om.

Om du tycker om att lyssna på mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.

SWISHNUMMER: 123 519 92 86

Bankgiro 111-9072

Från utlandet: IBAN-nummer SE 19 6000 0000 0004 8212 9581

Swift-BIC-kod HANDSESS

Varmt tack för din gåva!

”Tala inte med mig om me too.

Jag har aldrig varit förtryckt

av patriarkatet,

aldrig varit vit mans slav.”

Så börjar min dikt ”Not me”. En dikt som är en protest mot den gängse samtidsskildringen med fokus på kvinnor som offer, i synnerhet me too-kampanjen. Jag började skriva dikter när jag gick på Journalisthögskolan i Göteborg 1966-1967. Jag var 21 år och bodde i ett hyresrum i Västra Frölunda, i vad som långt senare skulle bli ett så kallat ”utsatt område”.

Fortsätt läsa ”Med- och motmänniskor. Diktdebut vid 79 års ålder”

Fröken Skamlös, Bystiga Damen och indoktrinering av barn

Transvestiter läser sagor för små barn på svenska bibliotek. Spektaklet, som promotas av skattefinansierade public service, innebär en farlig indoktrinering av barnen under deras mest känsliga utvecklingsperiod.

Bakom fenomenet finns en drivande agenda som handlar om att skapa könsförvirring, uppmuntra könsbyten, utplåna normala könsidentiteter och ytterst att skrota kärnfamiljen. Projektet är helsjukt och måste stoppas omgående.

*Varför läser Bystiga Damen och Fröken Skamlös sagor för små barn?*

De kallar sig ”Bystiga Damen” (Lady Busty) och ”Fröken Skamlös” (Miss Shameless) med efternamnet Winewhore (vinhora). Två transvestiter, utklädda i slampiga kvinnokläder, peruker och parodiska smycken som förtjänar sitt levebröd genom att dra runt på skattefinansierade kommunala bibliotek och läsa sagor för små barn.

Vem har bett dem om det? Inte barnen i alla fall.

Fortsätt läsa ”Fröken Skamlös, Bystiga Damen och indoktrinering av barn”

Föraktet för svaghet och rädslan för styrka

Föraktet för svaghet och rädslan för styrka är två uråldriga drivkrafter som har funnits hos människan ända sedan människosläktet började utvecklas som art. De är varandras motpoler, men båda handlar om överlevnad. Evolutionen belönar styrka i meningen individens och gruppens anpassning till miljö och sammanhang, ”survival of the fittest”, medan svaghet har varit och fortfarande ses som en icke önskvärd egenskap som hotar artens överlevnad.

Fortsätt läsa ”Föraktet för svaghet och rädslan för styrka”