Tinder – Julia Caesar

Med benäget tillstånd av artikelförfattaren, Karl-Olov Arnstberg, publicerar jag hans senaste krönika från bloggen Invandring & mörkläggning. Karl-Olov Arnstberg är professor emeritus i etnologi vid Stockholms universitet. Här skriver han om den alltmer oroande demografiska utvecklingen utifrån det faktum att det föds allt färre barn.

I grunden har människor fyra slags relationer med varandra. Den första och viktigaste är att man är släkt, vilket gäller från de närmaste, som föräldrar och barn, till dem som är längst bort i klanen. Klansamhället är den politiska föregångare som fortfarande konkurrerar med den liberala demokratin.

Fortsätt läsa ”I dejtingapparnas tid: Utan bebisar stannar världen”

Jag är en av miljoner svenskar som av olika skäl (sjukdom, ålder, funktionshinder, penningbrist) lever ett stillsamt liv. Jag reser ingenstans. Jag gör ingenting spännande. Många skulle kalla mitt liv händelselöst.

Men varje människa är ett mikrokosmos, och varje liv är värt att berätta om. I det lilla sker det stora. Det är utgångspunkten för min artikelserie på temat ”Mitt händelselösa liv”.

Idag handlar det om hur yttre händelselöshet ger utrymme för det som pågår på ett inre plan. Om behovet av att skapa.

*Universum. Bild: Illustrerad vetenskap.*

Jag känner igen symtomen. Den avgrundsdjupa tröttheten och tomheten, känslan av att all energi är förbrukad. Att vara tömd på hela sitt innehåll. En tyngdlös, svävande känsla utan egentlig kärna.

Det är skapandets pris. Post Pod Depression.

Fortsätt läsa ”Mitt händelselösa liv, del 10. Behovet att skapa”