Ingen har fångat den svenska folksjälen som Dan Andersson

Dan Anderssons poesi har alltid stått mig nära. Ingen har fångat den svenska folksjälen som han. Han var vildmarkspoeten som gav röst åt människorna i de stora skogarna, åt de fattiga och det enkla livets människor.

Men samtidigt som han var en gudabenådad poet var han en komplicerad människa. Han kunde vara svår att ha att göra med och ”överjävligt elak” enligt Göran Greider, som har skrivit en bok om Dan Anderssons okända kärlekshistoria med studentskan Märta Larsson från Östermalm i Stockholm.

Jag har gjort en musikdokumentär om Dan Andersson och Märta Larsson. Programmet finns också på Swebb-tv och har hittills haft mer än 6 000 visningar.

OBS! Om videon nedan inte fungerar – gå direkt till Swebb-tv! Då kommer du rakt på mitt program.

Dan Andersson var verksam som författare i bara sju år – från 1913 till sin död 1920. Ändå är han en av Sveriges mest kända och omtyckta författare.

Trots att han dog för 101 år sedan lever hans poesi fortfarande i det svenska folkdjupet och inbjuder till ständigt nya tolkningar. Tyvärr kom hundraårsminnet av hans död i skymundan för coronahysterin 2020.

Fortsätt läsa ”Ingen har fångat den svenska folksjälen som Dan Andersson”

Åtskillnadsverket

I det statliga Åtskillnadsverket vid den stålblanka citygatan visste alla, från den av erfarenhet ärrade generaldirektören till den allra yngsta receptionisten, att det var det bedrägliga lugnet före stormen som nu bredde ut sig. Verket stod sannerligen inför enorma utmaningar.

Under en följd av år hade Åtskillnadsverket gjort allt som stod i dess makt för att fullgöra den uppgift som klargjordes redan i Verkets namn, nämligen att hålla människor åtskilda och på alla sätt förhindra mänsklig samvaro, i synnerhet byggandet av personliga relationer. I Verkets avsiktsförklaring stod tydligt angivet att mänsklig samvaro utgör roten till allt ont och kan sätta mycket stora värden på spel, eftersom samvaro utgör grunden för människors möjligheter att hamna i samtal som kan väcka oönskade tankar och idéer av samhällsomstörtande karaktär till liv. Alla former av mänsklig kommunikation och idéutbyte måste därför bekämpas såsom samhällsfarliga.

Fortsätt läsa ”Åtskillnadsverket”

76-årig operadiva i nätstrumpor sjunger ut

Låt mig presentera Siv Wennberg, 76-årig hovsångerska och diva (hon säger det själv) som, draperad på en divan och iförd nätstrumpor, levererar beska sanningar om vår tid, om politik, dagens musikliv och om hur okunniga människor lyfts fram och glorifieras i media.

Den 9 april klockan 20 visar SVT2 Emelie Jönssons och Gustav Ahlgrens film om Siv Wennberg och hennes karriär som en av världens mest hyllade sopraner, 1994 utnämnd till hovsångerska. 

Missa den inte! Filmen finns också på SVT Play. Det är en storslagen film om en storslagen kvinna. 

Siv Wennberg, hovsångerska. Foto: Linnéa Vesterlund.

Fortsätt läsa ”76-årig operadiva i nätstrumpor sjunger ut”

Vintern då levandet stod stilla

Det var vintern då snön och ett virus byggde våra fängelser. Det var vintern då vi var många som satt instängda och isolerade på grund av coronapandemin. Vi handlade all mat på nätet och fick den levererad av en rask ung man från Ica var fjortonde dag men såg i övrigt knappast några människor.

Fortsätt läsa ”Vintern då levandet stod stilla”

Svenska berättelser. Flickan och tuberkulosen

Under 1950-talet är tuberkulos den vanligaste dödsorsaken i Sverige, näst efter åldersdödligheten.

Det här är berättelsen om en liten flicka som insjuknar i tuberkulos 1952. Flickan har en osannolik tur. Hennes liv räddas av mediciner som uppfanns ungefär samtidigt som hon föddes, i mitten av 1940-talet.

Ur texten:

”Nu är de framme vid sjukhuset. Husmor betalar droskan. De går in genom en port, tar en långsam, knirkande hiss, passerar en dörr med tjocka fönsterrutor av råglas och kommer in i en naken korridor. Det är högt i tak, och väggarna är ljusgröna på ett välbekant, sjukhusaktigt sätt.

”Varför måste sjukhusväggar alltid vara gröna?” tänker flickan.

Fortsätt läsa ”Svenska berättelser. Flickan och tuberkulosen”

Julian Bream har lämnat oss, men hans musik lever

Plötsligt är han borta. Den engelske gitarrvirtuosen och lutenisten Julian Bream avled den 14 augusti, 87 år gammal. Bakom sig hade han en musikalisk karriär som strängt taget inleddes den 15 juli 1944. Den dagen fyllde Julian Bream elva år. I födelsedagspresent av sin pappa, amatörgitarristen Henry, fick han en gitarr. Resten är lysande musikhistoria.

Filmen är BBC:s hyllning av Julian Bream.

På kort tid har Storbritannien förlorat två av sina mest kända kulturpersonligheter. Författaren och filosofen Sir Roger Scruton (1944-2020) avled den 12 januari, en kort tid före sin 76-årsdag. Jag har gjort en podd till hans minne. 

Hur ska vi klara oss utan dem? Förlusten skulle vara outhärdlig om de inte hade lämnat spår på nätet.

Fortsätt läsa ”Julian Bream har lämnat oss, men hans musik lever”

Kjell Höglund belönas, och det är precis som det ska vara

En av mina absoluta musikaliska och poetiska favoriter sedan tidigt 1970-tal, trubaduren, poeten och författaren Kjell Höglund, 74, har tilldelats årets Cornelis Vreeswijk-stipendium på en halv miljon kronor.

”Äntligen!” är vi många som utbrister.

Kjell Höglund på stamkrogen Bankiren i Västerås.

Juryns motivering:

”Årets pristagare är en grubblare och levnadskonstnär vars verk har påverkat generationer av svenska musiker. En både dunkel och diskbänksrealistisk diktare vars esoteriska humor kastar sig mellan Bibelns gestalter och bardiskens spöken, mellan skurkar, helgon och vanligt folk.

Hans unika röst från våningen ovanför kommer aldrig att bli gammal och reaktionär, och vi kommer aldrig att vänja oss.

Cornelis Vreeswijk-stipendiet år 2020 tilldelas en av de stora – Kjell Höglund.”

Fortsätt läsa ”Kjell Höglund belönas, och det är precis som det ska vara”

Pingsten 1928 står tiden stilla. Det är en underbar pingst

Pingst är hänryckningens tid. Esaias Tegnér myntade begreppet i en dikt från 1820. Det är inte lätt att vara hänryckt under en coronapandemi, men jag vill bjuda mina läsare på hänryckning som utspelade sig för nästan 100 år sedan. 1928 låg världen öppen mellan två världskrig, och nästan allting var möjligt.

Pingsten 1928: mormor och morfar och deras vänner på utflykt till Laforsen, Hälsingland. Notera resegrammofonen!

Pingsten 1928 firar min mormor (1896-1950) och morfar (1893-1941) och deras vänner, liksom tusentals andra på en klassisk festplats, Laforsen i Hälsingland. Bilden här ovanför förevigar deras pingstfirande för 92 år sedan.

Fortsätt läsa ”Pingsten 1928 står tiden stilla. Det är en underbar pingst”

När Silicon Valley blev Gud

Har du en egendomlig, gnagande känsla av att världen, som på en given signal, har blivit galen?
Du känner rätt.

Men det är inte ”världen” i största allmänhet som plötsligt har blivit spritt språngande galen. Det är identifierbara krafter som styr utvecklingen, och deras agenda är möjlig att se och avslöja.

Krafterna har namn. De heter bland annat Google, Facebook, YouTube, Instagram och Twitter. De har snabbt vuxit sig så kommersiellt och politiskt starka att de i dag utgör ett av de största hoten mot demokratin sådan vi känner den.

Fortsätt läsa ”När Silicon Valley blev Gud”

Ola Magnell VAR 70-talet, han artikulerade det åt oss

Nu faller de bort, en efter en. I dag kom meddelandet om att artisten och låtskrivaren Ola Magnell har avlidit. Han fyllde nyligen 74 år.
Ola Magnell VAR 70-talet. Han artikulerade 70-talet åt oss. Hemma hos oss var det hans LP-skivor som snurrade mest av alla på skivtallriken.

Artisten och låtskrivaren Ola Magnell, 1946-2020.

Hans säregna röst grep tag. Den kunde vara stark och okuvlig – för att i nästa sekund gå upp i sprödaste falsett. Han rörde sig obehindrat inom alla sorters former och uttryck och struntade i hur andra artister lät eller vad som var 1970-talets anbefallda politiska koder.

Fortsätt läsa ”Ola Magnell VAR 70-talet, han artikulerade det åt oss”