Gör apoteken till hijabfri zon!

Hur klär du dig på jobbet? Går du omkring i sikhisk turban, stort pråligt kristet kors, nunnedok, salafistisk pyjamas, kippa eller radband?

Troligen inte.

Mer troligt är att du klär dig neutralt och betraktar din ideologi som en privatsak som du inte bör pracka på andra människor. Religionsfrihet innebär nämligen också rätten att INTE behöva bli utsatt för religiös påverkan.

En grupp – muslimer – skiljer ut sig genom att de ofta kräver att få manifestera sin ideologiska tillhörighet överallt, även på sin arbetsplats. Långtifrån alla gör det, men många muslimer anser sig ha rätt att även i serviceyrken med kontakt med allmänheten trycka upp sin privata tro i ansiktet på de människor de ska betjäna. Behovet av att annonsera sin ideologiska tillhörighet tycks övertrumfa hänsynen till allmänhetens behov av att slippa bli påprackad religiösa attribut i offentliga sammanhang.

Men slöjan är inte vilket tygstycke som helst. Slöjan är en politisk handling. Den är kvinnliga muslimers uniform i islams krig mot Väst och det demokratiska samhället. Den är ett uttryck mot jämställdhet och för en ideologiskt-religiöst betingad kvinnlig underkastelse under mannen.

Det rimmar illa med och sänker kundernas förtroende för apotekens verksamhet, som ytterst handlar om människors liv och hälsa. Det är ett grundläggande krav att samhällsområden som sysslar med människors liv och hälsa ska vara fria från politiska och religiösa symboler. Att göra apoteken till en hijabfri zon är ett sätt att återvinna kundernas förtroende.

Det märkliga (men knappast oväntade) är att det är omöjligt att diskutera ämnet utan att extremvänstern som på en given signal strör oberättigade rasismanklagelser som konfetti omkring sig. Vi måste förstå deras desperation: i takt med att det mångkulturella samhällsprojektet havererar på punkt efter punkt och bristen på sakargument blir alltmer akut ökar givetvis behovet av att förstöra alla tillstymmelser till saklig debatt, för att kunna vidmakthålla massinvandring och islamisering av Sverige.

Reglerna för klädsel på arbetsplatser varierar. Det finns ingen enhetlighet, mer än möjligen den underförstådda regeln att man bör vara hel och ren och korrekt klädd på jobbet. Men en grupp – muslimer – skiljer ut sig från andra genom att ofta kräva särrättigheter att få manifestera sin ideologiska tillhörighet överallt, inte bara i privata sammanhang utan även på sin arbetsplats.

Efter privatiseringen av apoteken 2009  har alla apotekskedjor, men i synnerhet Kronan och Hjärtat (som ska bedriva icke politisk verksamhet) svalt den politiska ideologin mångkulturalism med hull och hår. Den policy de tillämpar tycks innebära att klädkoden för muslimska anställda är upp till den anställdes egna personliga preferenser. Vill en anställd tvinga på apotekskunderna sin personliga tillhörighet till islam så är det fritt fram att vara på arbetsplatsen med huvudet draperat i ett tygstycke.

Alla apotekskunder uppskattar inte påtvingade religiösa och ideologiska manifestationer. Det är i situationer som den här som allmänheten konfronteras med islams expansion i Sverige, och det väcker inte oväntat reaktioner. Men när mångkulturellt sinnade vänsterelement på SVT i samverkan med likasinnade apotekskedjor uppmärksammar kundernas reaktioner på islampropagandan på SVT:s hemsida görs det till en fråga om svenska apotekskunders ”rasism”. Kunderna beter sig alldeles förfärligt i mötet med hijabklädd personal, får vi veta. Någon trovärdig dokumentation av den påstådda rasismen presenteras inte.

Det har hänt att någon kund har sagt ”Vill inte ha hjälp från en sådan som du” och ”Ska du inte anpassa dig till vårt land?” Detta tolkas av SVT som uttryck för ”rasism”. Men vari består rasismen? Kunder reagerar på klädattribut som signalerar att personalen har en fundamentalistisk tro på islam, och islam är ingen ras.

Den påstådda ”rasismen” är ett demoniserande vapen vars användningsområden ständigt utvidgas efter behov, i syfte att stämpla svenskar som reagerar på att massinvandringen i dag griper in på alla samhällsområden, och att konsekvenserna inte alltid gagnar svenska folkets behov och intressen. Här finns en intressekonflikt som, när den visar sig, alltid anses vara de ”rasistiska” svenskarnas fel. Allt enligt en gammal urvattnad marxistisk uppdelning av människor i de på förhand uppgjorda kategorierna ”förtryckare” och ”förtryckta”, där invandrare regelmässigt tilldelas rollen som offer, men svenskar inte kan vara det.

Här är det viktigt att beakta sammanhanget. Om en muslim känner ett absolut tvång att manifestera sin privata religiösa tillhörighet i till exempel arbete med försäljning av kläder, leksaker, böcker eller annat som inte har direkt inverkan på människors liv och hälsa är det visserligen uppseendeväckande och kan orsaka att kunder väljer att handla i en annan butik. Kunderna har ju inte uttryckt någon önskan om att få reda på att Allah styr den anställda personalens liv och är knappast heller intresserade av att få veta det.

I all affärsverksamhet gäller det fria valet. Kunden anlitar eller handlar av vem man vill. Du köper din mat där du är nöjd med varor och service, du tankar din bil där du får bäst pris, du reser med det företag som är pålitligast och ger dig bäst service, och så vidare. 

Kundens fria val gäller givetvis också apotekens verksamhet – och ännu mer där, eftersom apoteken har en speciell ställning genom sin inriktning. Apoteken hanterar sjukdom, lidande, liv och död.

De stora kundgrupperna är barnfamiljer, pensionärer, funktionshindrade och långtidssjuka med stora medicinska behov. Det rör sig ofta om utsatta människor som behöver och har en absolut rätt att känna sig trygga i det bemötande de får på apoteken. Det är avgörande för förtroendet för apotekens kärnverksamhet, nämligen förmedlandet av läkemedel som kan utgöra skillnaden mellan hälsa och ohälsa, mellan lidande och symtomlindring, mellan liv och död.

Hantering av läkemedel kräver extrem säkerhet på alla nivåer. Ju viktigare korrekta läkemedel i rätt dos är för en kund/patient som behandlas för livshotande tillstånd som hjärt-kärlsjukdom eller cancer, desto större är riskerna för individen om inte medicinerna hanteras säkert, till exempel som en följd av språksvårigheter.

Personalen ska tala begriplig svenska och förstå vad kunderna säger. Om man är gammal och hörselskadad fungerar det inte med personal som talar inkorrekt svenska med brytning, och det kan, förutom att det känns otryggt och ångestladdat för kunden, ge upphov till ödesdigra fel och missförstånd vid expedieringen.

Det här borde vara självklart, liksom kundernas rätt att slippa bli påtvingade offentliga religiösa bekännelser i form av fundamentalistiska klädesplagg som hijab. Men kring islam råder som alla vet beröringsskräck. Precis som apotekens anammande av mångkulturalismen är SVT:s rasistkampanj politiskt betingad, och givetvis är vänsterns hatsvans inte sen att haka på med hätska utfall om svenskarnas fruktansvärda ”rasism”.

Kampanjen är ägnad att dels utmåla vanliga svenska apotekskunder som fullblodsrasister, dels att underlätta och bereda marken för ytterligare islamisering genom att framställa kraven på särbehandling från en personalkategori genom anpassning till deras tro som legitima.

Jag uppmärksammade den politiska agendan bakom SVT:s rasismanklagelser i en tweet. Det var som att släppa löst ett koppel med dreglande, galna hundar. Väldigt många människor bär på ett oförlöst hat som ständigt söker nya måltavlor. Man kan alltså inte ifrågasätta rätten att bära religiös klädsel i ett serviceyrke utan att bli kallad ”idiot”, ”käringas”, ”dum i huvudet”, ”satans käringhelvete”, ”satans avskum”, ”inskränkt jävel” och ”mentalt svag” och att vissa människor tycker att man ska dö eller åtminstone bryta benet av sig. Likaså tycks behovet av att utslunga grova svordomar och förbannelser vara oändligt.

Den så kallade ”diskussionen” belyser ett par saker väldigt tydligt.

1. Okunnigheten om och ointresset för att ta reda på vad islam står för är katastrofalt utbredd. Därför är en saklig debatt omöjlig.

2. Hur djupt indoktrineringen har gått hos många människor. Det är inte märkligt alls, sett mot bakgrund av den massiva desinformation och propaganda som media och i synnerhet public service utsätter svenska folket för sedan decennier. Att rasistförklara människor är ett effektivt sätt att så rädsla och tysta samhällsdebatten.

I kommentarerna syns inte bara hatet mot mig, utan också en desperat önskan om att islam ska vara just det som politiker och media har hjärntvättat oss med: ”fredens och kärlekens religion” – inte en politisk ideologi som utesluter demokrati och förtrycker kvinnor och homosexuella.

Låt oss försöka bena upp saker och ting en aning. Apoteken driver en serviceverksamhet där alla kunder ska känna sig välkomna och trygga och ha förtroende för verksamheten. Det rimmar illa med att islam uppmanar alla muslimer att döda de otrogna (alla icke-muslimer) varhelst de påträffar dem, som det uttrycks i islams heliga bok, koranen.

”Döden dem varhelst I påträffen dem och driven ut dem från varje plats, från vilken de driva ut eder,… och strida de mot eder så döden dem! Sådan varder de otrognas lön!” (Sura 2:187).

”Jag skall injaga skräck i deras hjärtan, som äro otrogna; halshuggen dem och huggen av dem alla fingrarna!”( Sura 8:12).

Många svenskar tror att det som står i koranen inte gäller dem. En vanlig uppfattning är att islam bara ser kristna som ”otrogna” – vilket skulle innebära någon sorts undantagstillstånd för sekulära och ateister. Men i islam är alla som inte har den rätta tron ”otrogna”, de förföljs och dödas över hela världen. Och koranen är ett rättesnöre även för muslimer bosatta i Sverige.

I sin bok ”Crucified again. Exposing Islam’s New War on Christians” dokumenterar Raymond Ibrahim (son till egyptiska kopter som utvandrat till USA) med obönhörlig konsekvens det pågående muslimska massmordet på kristna och ger den historiska bakgrunden till en förföljelse som har pågått i nästan 1 400 år. I land efter land i Mellanöstern och Afrika – länder som från början varit kristna – har den kristna befolkningen utplånats eller förvandlats till en hotad folkspillra allteftersom islam med våld har brett ut sig.

Kyrkor och kloster bränns eller bombas, präster, munkar och församlingsmedlemmar mördas – även kvinnor, barn och gamla. Utrotandet av kristna pågår varje dag. Egypten var en gång ett kristet land – nu är de kristna kopterna en utsatt minoritet på mindre än 10 procent av befolkningen.

Alla muslimer har naturligtvis inte för avsikt att döda ”otrogna” svenskar som de möter i sin verksamhet. Riskfaktorn i det här sammanhanget är att hijabklädda muslimers offentliga exponering av sin personliga ideologiska tillhörighet orsakar en spricka i det kapital som hela apoteksverksamheten bör vila på och som aldrig går att ersätta; förtroendekapitalet. Om så bara en enda kund känner sig otrygg och obekväm med att betjänas av personal som skyltar med sin privata ideologi är det en förtroendeförlust som apotekens ägare och styrelse bör se mycket allvarligt på.

Eftersom så starka krafter vill lägga locket på all debatt om islam är beskyllningarna om svenska apotekskunders ”rasism” en tröttsam repris på någonting som jag skrev om redan 2010.

Slöjan är nämligen mycket mer än bara ett stycke tyg. Slöjan är en politisk handling. Den är kvinnliga muslimers uniform i islams krig mot Väst och det demokratiska samhället. Den är en barriär mot integration, ett effektivt verktyg för muslimer att befästa sin självvalda segregation från icke-muslimer. Med stöd av hållningslösa kulturrelativister och hänvisning till ”religionsfrihet” har politisk islam obehindrat kunnat flytta fram sina positioner i västliga demokratier.

Det här är några av de budskap som kvinnor i slöja sänder:

• Jag bekänner mig till islam som totalitär politisk ideologi.
• Jag ingår i en kollektiv muslimsk världsgemenskap, en ummah som styrs av islam och koranen.
• Jag underkänner demokrati.
• Jag anser att sharialagar är överordnade demokratiskt-juridiskt stiftade lagar.
• Kristna, judar och andra icke-muslimer är otrogna hundar som ska avrättas.
• Homosexuella är orena och ska avrättas.
• Jag är mindre värd än en man och är underordnad honom.

Kvinnor i slöja signalerar också:

• Jag accepterar att jag har ansvaret inte bara för min egen utan också för mäns sexualitet. Genom att gömma mig i metervis med tyg visar jag att jag är en ärbar muslimsk kvinna och försöker skydda mig från att väcka deras lustar. Om de ändå förgriper sig på mig är skulden min.

De här åsikterna har bekräftats i mängder av undersökningar av muslimska invandrares attityder i flera Västländer, så det är inget nytt. När jag ser kvinnor inpackade i tyg är det för mig som 74-årig sekulär, jämställd kvinna en kränkning både mot mig och andra svenska kvinnor, hela vår kulturella och sociala identitet och allt vi har kämpat för vad gäller rätt till utbildning, arbete och barnomsorg, rätten att själva välja våra liv.

Jag tänker inte backa ett steg från det jag och andra kvinnor under ett halvsekel har uppnått. Jag tänker inte tolerera att det jag och andra kvinnor har kämpat för har varit förgäves, eller att samhällsutvecklingen ska backa med 1 400 år.

Tyginpackade kvinnor kränker MIN religionsfrihet, min rätt att slippa bli utsatt för religiös påverkan.

Tron finns inuti huvudet, inte utanpå, och den är helt oberoende av tyg. Om apotekskedjorna insisterar på att ha personal som kräver att få tillkännage sin personliga ideologi med diverse attribut ska de ha klart för sig att deras kunder, liksom i all annan affärsverksamhet, har rätten att välja vem de vill bli betjänade av.

Om man inte vill bli betjänad av en person som med sin klädsel nödvändigtvis måste annonsera sin tillhörighet till islam är man i sin fulla rätt att artigt säga nej tack och välja en annan kassa eller ett annat apotek – och likaledes i sin fulla rätt att göra det utan att ange orsak.

Däremot ska man naturligtvis inte ösa missnöje över den enskilda anställda eller uttrycka sig oförskämt. Om man vill påverka och uttrycka sin åsikt är det bättre att kontakta ledningen för det aktuella apoteket eller ansvariga för apotekskedjan.

Mats Dagerlind tar i en krönika på Samhällsnytt upp en viktig aspekt på apotekens roll, nämligen det faktum att de utgör en del av vården som i västvärlden har sin grund i evidensbaserad medicinsk vetenskap, i motsats till andra kulturer där läkekonsten ofta är intimt förknippad med allsköns vidskeplighet.

Han skriver:

”Man kan på goda grunder ifrågasätta det lämpliga i att en människa som lider av vidskepliga vanföreställningar – som att hon ådrar sig en högre makts vrede om hon inte virar in sitt huvud i ett tygstycke – arbetar inom vård och medicin. Vetenskap och religiös fundamentalism är inte kompatibla.”

”Fundamentalistisk islam har lika lite som annan vidskeplighet någon plats inom vården, apoteksnäringen eller någon annan verksamhet i det svenska samhället där upplysning och vetenskaplighet ska vara vägledande.”

Bort med de religiösa attributen från apoteken! Gör apoteken till en hijabfri zon!

 

LÄS OCKSÅ:

Paul E. Marek: Why the peaceful majority is irrelevant.

Mats Dagerlind: Fundamentalistisk islam har ingen plats på svenska apotek.

---

Tillförde den här artikeln dig någonting? Gav den dig kunskaper, tankar och insikter som du inte hade tidigare? Jag arbetar med professionell journalistik och skriver och gör podcasts om ämnen som gammelmedia inte tar upp.

Jag är tacksam om du vill stödja mitt arbete genom en donation, stor eller liten. Du kan donera på olika sätt:

Swish 073 594 52 69

Bankgiro 111-9072

Från utlandet: IBAN-nummer SE 89 9020 0000 0902 4239 4290

Swift-BIC- kod ELLFFESS

Varmt tack för din gåva!