Mattéuspassionen: en vandring från djupaste smärta och död till återuppståndelse, liv och ljus.

Påsk är inte bara gula borddukar, björkris med hönsfjädrar och att äta massor av sill, lax och smågodis. Det är lätt att glömma att påsken är en kristen högtid, en av kyrkoårets två största, en vandring från djupaste smärta och död, från Jesu död på korset till återuppståndelse, liv och ljus.

Ingen har som Johann Sebastian Bach (1685-1750) gestaltat passionshistorien i det stora verk för kör, solister och orkester som heter Mattéuspassionen, med verknummer BWV 244, skriven 1727. Librettot skrevs av Christian Friedrich Henrici.

I den här musiken tar musikhistoriens största geni oss med på en andlig resa och delar med sig av sin egen starka, kristna tro. Bach brukade ge Gud äran av sina kompositioner med överskriften ”Soli Deo Gloria” – latin för ”Ära åt Gud allena”. När han emellanåt fick frågan hur han kunnat bli så skicklig inom sin konst, svarade han helt enkelt: ”Jag arbetar hårt. Var och en som är lika flitig kan komma lika långt.”

Bach var uppskattad i sin samtid, men mer som organist och kyrkomusiker än som tonsättare. Han var heller ingen kringresande entreprenör som slog på trumman för sig själv. Han var den trogne organisten i Thomaskyrkan i Leipzig, från 1723 till sin död 1750, och lämnade centrala Tyskland bara ett par gånger. Inte heller då färdades han långt. Under hans livstid började musikmodet ändras i riktning mot enklare melodik, och hans musik blev omodern. Men Bach fortsatte komponera på det gamla polyfona sättet och brydde sig inte om tidens modeväxlingar.

När han dog den 28 juli 1750, 65 år gammal, väckte det ingen större uppmärksamhet. Hans grav på Johannes kyrkogård i Leipzig märktes inte ut. Inga människor kantade gatorna när hans begravningståg drog genom staden. Kistan flyttades inte in i kyrkan förrän nästan 150 år senare, 1894.

Genom århundradena ljuder Bachs musik för oss. Inspelningen är gjord 1970 på tidstrogna instrument. Vienna Concentus Musicus, Regensburg, leds av dirigenten Nikolaus Harnoncourt.
Cathedral Boys Choir, Cambridge King’s College Choir.

Solister: Paul Esswood (countertenor), Tom Sutcliffe (countertenor), James Bowman (countertenor), Kurt Equiluz (tenor), Nigel Rogers (tenor), Karl Ridderbusch (bas), Max van Egmond (bas), Michael Schopper (bas).

Med Bachs musik önskar jag mina läsare en stilla, ljus och vacker påsk.

Bachs grav i Thomaskyrkan i Leipzig.