Åtta samordnade sprängattentat i tre städer i Sri Lanka, hittills minst 359 döda och drygt 500 skadade i ett islamistiskt massmord. Sex av explosionerna inträffade samtidigt, klockan 08.45 på söndagsmorgonen lokal tid. Närmare 60 personer är gripna, misstänkta för terrorattackerna mot kyrkor och hotell. De flesta offren dödades av självmordsbombare när de samlades till högmässa på kristendomens stora dag, påskdagen.
Terrordåden bär IS’ signum, och IS tog på tisdagen via sin propagandakanal Amaq på sig att ligga bakom attackerna.
S:t Sebastian’s kyrka i Negombo, norr om staden Colombo, efter explosionen på påskdagen den 21 april 2019. Vid explosionen dödades enligt polisen 67 personer i kyrkan. Foto: STR/AFP
De fruktansvärda terrorattackerna kunde ha förhindrats och mer än 350 människors liv kunde ha sparats. Nya fakta tyder på att motsättningar mellan Sri Lankas president och premiärminister har hindrat varningar för de kommande terrordåden från att komma fram och leda till åtgärder.
Tio dagar före terrordådet utfärdade Sri Lankas polischef Pujuth Jayasundara en underrättelsevarning om att självmordsbombare planerade att slå till mot ”berömda kyrkor”. Han tros ha syftat på den extrema islamistiska grupp som kallar sig NTJ (National Thowheeth Jama’ath) och som låg bakom en våg av vandaliseringar av buddhistiska statyer förra året. NTJ anses nu ha utfört påskdagens terrordåd med nio självmordsbombare utplacerade i tre kyrkor och lika många hotell.
Åtta av de nio självmordsbombarna har kunnat identifieras. En av dem är kvinna. De flesta är välutbildade från medel- eller övre medelklass, enligt försvarsminister Ruwan Wijewardene, och några av dem har studerat utomlands, bland annat i Storbritannien och Australien. Men gruppen tros ha fått hjälp av ett stort internationellt islamistiskt nätverk. Terrordåden bär IS’ signum, och den 23 april tog IS på sig ansvaret för terrordådet.
En regeringstjänsteman uppger enligt den brittiska tidningen The Guardian att lankesiska myndigheter varnades två veckor före påskdagen och till och med hade sex namn på misstänkta, däribland imamen Zahran Hashim, som har identifierats som en av de nio självmordsbombarna och pekas ut som ledare för terrorgruppen NTJ.
”Den 9 april skrev chefen för den nationella säkerhetstjänsten ett brev och uppgav namn på medlemmar i den radikala islamistgruppen National Thowheeth Jama’ath” sa tjänstemannen.
Premiärminister Ranil Wickremesinghe och hans kabinett sägs dock inte ha blivit informerade om varningen för kommande attacker eftersom de inte bjöds in till säkerhetstjänstens möten, som leds av Sri Lankas president, Maithripala Sirisena.
Motsättningarna mellan premiärminister Ranil Wickremesinghe och presidenten Maithripala Sirisena är välkända efter presidentens misslyckade försök att sparka premiärministern i oktober förra året, och nu finns farhågor dels om att en politiserad säkerhetstjänst är delansvarig för terrordåden, dels att Sri Lanka än en gång ska kastas in i ett politiskt kaos efter tio år av fred.
I januari beslagtog polisen ett lager med detonatorer och stora mängder sprängämnen vid ett terrortillslag mot fyra personer tillhöriga en nybildad islamistisk grupp. Enligt vissa uppgifter var det i själva verket ett träningsläger tillhörande IS som säkerhetspolisen avslöjade. Ett okänt antal individer med kopplingar till terrorgruppen Tamilska tigrarna uppges ha rest till Syrien för att utöva terror på Islamiska Statens sida. I likhet med andra IS-återvändare utgör de ett hot, tränade i terrortekniker och med fanatisk motivation att attackera ”de otrogna”, det vill säga alla som inte bekänner sig till islam.
Bombattackerna kom efter tio år av bräcklig fred i Sri Lanka sedan det mer än 25-åriga blodiga inbördeskriget mellan den tamilska minoriteten, driven av de så kallade Tamilska tigrarna, och den demokratiska socialistiska republiken slutat i ett utmattningstillstånd. Den tamilska minoriteten ville bryta sig loss från det buddhistiska Sri Lanka och bilda en egen nation av öns norra delar.
”När flera terrordåd samtidigt inträffar på ett antal olika platser i Sri Lanka och mot mål som kyrkor och lyxhotell så rör det sig inte om någon spontan ”gör-det-själv” terrorism. Det här är dåd som kräver omfattande planering och samordning. Sannolikt är det en större grupp som ligger bakom. Det här är inget en så kallad ensamvarg klarar av” skriver Wolfgang Hansson i Aftonbladet.
Målen för terrordåden i Sri Lanka var kyrkor och lyxhotell. Kyrkorna var ovanligt fullsatta den här morgonen, eftersom påskdagen är en av kyrkoårets största högtidsdagar. Måltavlorna delar sig i två skilda grupper; troende kristna och gästande turister, de sistnämnda en viktig inkomstkälla för staten. Kristna utgör en liten minoritet på 10 procent, lika stor som andelen muslimer. Majoriteten, 60 procent, är buddhister och 20 procent är hinduer.
En av självmordsbombarna har identifierats som imamen Zahran Hashim. Han har bland annat sagt att ”Allah skapade det här landet för muslimer.” En annan självmordsbombare har identifierats som Abu Mohammed.
Det är ingen slump att just kristna utgjorde måltavlor för massakern i Sri Lanka. Terrorattackerna där var ingen enstaka händelse. De ingår i en helhetsbild av islams utrotningskrig mot kristna.
Bombdåden är bara de senaste i den oändliga rad av förföljelseattacker och angrepp på kyrkor och kristna som sedan många år pågår i hela världen. Det märkliga är att vi så sällan hör talas om attackerna mot kristna och vandaliseringen av kyrkor. Det är en förintelse som pågår i det tysta.
Tystnadens orsak är islam. Rädslan för islam.
”Förföljelsen av och folkmordet på kristna över hela världen är värre i dag än någon gång i historien, och regeringarna i Väst klarar inte att sätta stopp för dem” skriver en katolsk organisation, Aid to the Church in Need, i en rapport som återges i Newsweek.
Enligt rapporten har våldet mot kristna förvärrats substantiellt under de senaste två åren och blivit grövre än under någon annan period i modern tid. Rapporten har kartlagt ytterst svåra förhållanden för kristna i Kina, Egypten, Eritrea, Indien, Iran, Irak, Nigeria, Nordkorea, Pakistan, Saudiarabien, Sudan, Syrien och Turkiet. Det är inte ovanligt att kristna hängs eller korsfästs i de här länderna. Enligt rapporten är Saudiarabien det enda land där de kristnas situation inte har förvärrats under en tvåårsperiod – och det beror enbart på att situationen redan var så dålig att den inte kan bli värre.
Kristna i synnerhet i Syrien och Irak skulle ha utplånats om inte militär och humanitära organisationer hade skyddat och hjälpt dem. Men otaliga kyrkor har sprängts och skövlats, som den på bilden.
”Nederlaget för IS och andra islamister i Mellanöstern är det sista hoppet om att kristna grupper som är hotade av utrotning ska kunna återhämta sig. Många skulle inte överleva ännu en våldsam attack” är slutsatsen i den katolska rapporten.
Stilla veckan, den del av kyrkoåret där påsken ingår, inleddes dramatiskt med branden i Pariskatedralen Notre Dame, byggd på 1100- och 1200-talen. Oavsett om branden har tekniska orsaker, som myndigheterna officiellt uppger, eller visar sig ha orsakats av ett planerat attentat är det svårt att inte se den som ytterligare ett exempel i raden av förstörda kristna kyrkor i Europa. Vandaliseringsvågen mot kyrkor kan i många fall kopplas till asylinvandring från muslimska länder.
I Frankrike vandaliseras två kyrkor varje dag. Målet är att vanhelga allt som är kristet. Kyrkattacker pågår också i Tyskland och har blivit markant fler i spåren av den stora asylinvandringen. I en attack mot den katolska kyrkan i Thonon-les-Bains vräkte gärningsmannen omkull och förstörde två altare, kandelabrar, statyer, ett massivt bronskors, slog in dörren till sakristian och bröt sönder några blyinfattade fönster. Delar av resultatet kan ses på bilden nedan.
Inte mindre än 875 franska kyrkor har under det senaste året utsatts för olika grader av vandalisering, utförd av ”kriminella element som uppmuntras av militant sekularism” enligt The Sun. Kyrkor har satts i brand, fått ovärderliga konstverk förstörda och kletats ned med avföring.
Under 2017 var vandaliseringen ännu värre, med 1 045 incidenter. Den 17 mars eldhärjades den historiska kyrkan Saint-Sulpice i Paris, bara obetydligt mindre i storlek än Notre Dame. Branden tros ha varit anlagd.
Kyrkan Notre-Dame des Enfants i Nimes plundrades, kors kletades på väggarna med mänsklig avföring, och oblat hittades slängda bland sopor utanför kyrkan.
St. Nicholas katolska kyrka i Houilles vandaliserades vid tre tillfällen i februari. En staty av Jungfru Maria var komplett pulvriserad och är omöjlig att restaurera.
Detta är bara några av angreppen på franska kyrkor under februari och mars i år. Liknande rapporter kommer från Tyskland, skriver Raymond Ibrahim, författare till boken ”Crucified Again. Exposing Islam’s New War on Christians”, på sin blogg.
Fyra tyska kyrkor vandaliserades bara i mars. PI-News, en tysk nyhetssajt, skriver: ”Det pågår ett krypskytte i det här landet mot allt som symboliserar kristendom; attacker mot kors, mot heliga symboler, mot kyrkor och nu också mot gravplatser”.
Och vilka ligger bakom attackerna? P1-News ger en hint:
”Kors bryts sönder, altare krossas, biblar eldas upp, dopfuntar välts omkull och kyrkportarna kletas ner med islamiska budskap som ”Allahu Akbar”.
En annan rapport från Bayern räknar till cirka 200 kyrkor som har attackerats och fått sina kors sönderslagna:
”Polisen hanterar vanhelganden av kyrkor om och om igen. Förövarna är ofta unga kriminella med migrationsbakgrund.”
Ett annat tecken är att europeiska områden med stor muslimsk invandring ofta ser en samtidig ökning av attacker mot kyrkor och kristna symboler. I Nordrhein-Westfalen, med mer än en miljon muslimer, halshöggs 50 kristna statyer och krucifix förstördes före julen 2016.
2015, efter ankomsten av ännu en miljon muslimska migranter till tyska Dülmen, skrev en lokaltidning att det ”inte går en dag utan attacker på kristna statyer”.
Men om vandaliseringen av kyrkor, förföljelsen av kristna och förstörelsen av kristna symboler är det tyst. I synnerhet är det tyst om gärningsmännens härkomst. I synnerhet tiger journalisterna.
”Nästan ingen skriver eller pratar om de ökande attackerna mot kristna symboler. Det råder en talande tystnad både i Frankrike och Tyskland om dessa vanhelganden och om förövarnas ursprung” skriver Raymond Ibrahim.
”Inte ett ord, inte den minsta hint som på något sätt kan leda till att migranter blir misstänkta. Det är inte förövarna som riskerar att bli stigmatiserade – utan de som djärvs sätta vanhelgandet av kristna symboler i samband med migrantimporten. De anklagas för hat, hate speech och rasism.”
Media spelar en nyckelroll när det gäller att dölja gärningsmännens identitet. Det är uppenbart att den agenda som sysselsätter journalisterna är att måla upp en lögnaktig, insmickrande bild av islam som ”en religion som andra” och ”fredens och kärlekens religion”, vilket är lögn och förbannad dikt. Islam betyder underkastelse.
I påskdagens Luncheko i Sveriges Radio tråcklade Marianne Hasslow och Naila Saleem in sig i ett imponerande mörkläggningsarbete av terrordåden i Sri Lanka med kryptiska, mystifierande ordridåer om olika ”minoriteter”. Och fort måste det gå, eftersom programtiden är halverad och nästan hela redaktionen, oavsett nyhetsläget, är påskledig för att kunna pusta ut mellan lögnerna.
Ordet islam får på inga villkor uttalas i svenska media ens när allt pekar på islamistiska terrordåd. Fega och faktaskyende journalister bidrar så gärna till islamiseringen av sitt eget land. Genom vänsterns begreppsförvirring – och gudarna ska veta att majoriteten av journalisterna är vänster – anses det likställt med ”rasism” att kritisera islam eller islams terrordåd.
Antirasism är den nya religionen, och journalisterna vågar inte svära i kyrkan. De vågar inte ens säga ett sant ord om den dödligaste ideologi som någonsin funnits.
Journalisterna har gjort sig till dhimmies och är ett av islams främsta hjälpredskap i kriget mot kristna och den västerländska civilisationen.
LÄS OCKSÅ:
Christian Skaug: Islam är i krig med civilisationen, men civilisationen sover fortfarande.
Document.no
—————————————————————————
Tillförde den här artikeln dig någonting? Gav den dig kunskaper, tankar och insikter som du inte hade tidigare? Jag arbetar med professionell journalistik och skriver och gör podcasts om ämnen som gammelmedia inte tar upp.
Jag är tacksam om du vill stödja mitt arbete genom en donation, stor eller liten. Du kan donera på olika sätt:
Swish 073 594 52 69
Bankgiro 111-9072
Från utlandet: IBAN-nummer SE 89 9020 0000 0902 4239 4290
Swift-BIC-kod ELLFSESS
Varmt tack för din gåva!
Julia Caesar 