Han fyller 80 år i höst och är inne på sin fjärde fru. Få har som John Cleese fått oss att se världen och oss själva i en skrattspegel. Vi glömmer aldrig Monty Pythons flygande cirkus (1969-1974), Life of Brian (1979) eller den argsinte hotellägaren Basil Fawlty på hotell Fawlty Towers i Pang i bygget (1975 och 1979).
I en ny intervju med David Fuller på alternativkanalen Rebel Wisdom pratar John Cleese med befriande uppriktighet om livet och allting som hör ihop med det; andlighet, psykologi, invandrad kultur och yttrandefrihet.
För åtta år sedan utsatte den politiskt korrekta klassen John Cleese för ett drev. Han hade nämligen sagt att London inte är en engelsk stad längre. Det klassades som ett utslag av rasism.
Cleese står fast vid det han sa 2011. Ett problem i London är till exempel att fastigheter köps upp av ukrainska oligarker och sedan står tomma större delen av året. Extremt rika människor från odemokratiska länder dominerar nu fastighetsmarknaden i London.
I den här intervjun utvecklar John Cleese självklarheten i att om man invandrar till ett land bör man också lära sig språket och fakta om landets historia, kultur och litteratur. Den engelska kulturen håller på att försvinna, och alla andra kulturer ses som mycket viktigare, menar han.
Han avfärdar den kulturrelativistiska tanken att alla kulturer är lika bra – en kultur som tolererar könsstympning är inte lika bra som en kultur som inte gör det. Han gör också upp med påståendet att det inte finns några raser.
Den intellektuella världen är galen. De vägrar byta åsikt även när det visar sig att de har begått misstag. I dag pågår ett tassande kring genus, för människor blir kränkta. Folk tycker att det är en moralisk handling att bli kränkta, och de älskar den självrättfärdighet de känner när de står upp för andra som anser sig kränkta, säger John Cleese.
Själv blir han kränkt hela tiden, varje gång han tar del av lögnerna i media till exempel. Men det innebär inte att han vill hindra andra från att uttrycka sina åsikter.
”Det är upp till var och en att hantera sin kränkthet.”
Han föredrar det gamla England som var mer tolerant, mer humoristiskt, mer avspänt.
”Det finns inte längre, och jag beklagar det. I dag går alla omkring och är arga.”