Kvinnodagen: Varför är svenska kvinnor så olyckliga?

Varför är svenska kvinnor olyckliga fast de lever i världens mest jämställda land? Varför har inte feminismen lyckats skapa lyckliga kvinnor fast de har uppnått så mycket frihet och så många rättigheter jämfört med kvinnor för bara ett par generationer sedan?

Så här på Internationella kvinnodagen finns det anledning att ställa de här frågorna. Lyssna på Mikael Willgerts Swebb-tv-intervju med Ingrid Carlqvist och fundera själv på svaren.

Vad var det som gick snett? Hur mycket bestämmer vi egentligen själva över våra ”egna” val?

”Gift dig tidigt och skaffa barn! Låt utbildning och karriär vänta ett tag” säger Ingrid Carlqvist i den här intervjun.

”Och kasta inte in barnen på dagis vid ett års ålder! Det skadar deras anknytningsprocess till modern. Stanna hemma med barnen tills de är åtminstone tre år gamla!”

Ingrid Carlqvist är välkänd författare, debattör och journalist. Hon  menar att en av orsakerna till att Sveriges kvinnor är olyckliga är att de skjuter upp planer på barn och familj tills de nästan har blivit för gamla. Många till och med missar detta som är det allra viktigaste i livet.

Att ha små barn när man själv är i 35-40-årsåldern och arbetar heltid eller mer bäddar för utbrändhet och depression, utslitna olyckliga föräldrar och olyckliga barn, på grund av stress. Ofta är det krav från arbetsgivaren som inte på ett rimligt sätt går att förena med familjelivet.

Vi som har några decennier på nacken och har upplevt 1960- och 70-talens ”kvinnofrigörelse” har inte svårt att hålla med Ingrid Carlqvist i uppfattningen att det har varit en medveten strategi från samhället att ta över föräldrarollen, bryta den viktiga symbiosen mellan mor och barn, få in barnen så tidigt som möjligt i kollektiv barnomsorg, förespegla föräldrarna att det är bra för barnen, och från späd ålder indoktrinera barnen utifrån samhällets ideal och behov. Till exempel lura i dem att könet är en social konstruktion och behandla dem som om pojkar och flickor är likadana.

Drivkrafterna bakom stora och omvälvande samhällsförändringar är nästan alltid ekonomiskt betingade. Utgångspunkten är en liten grupp globala kapitalister, drivna av extrem girighet, som vill utöka sin rikedom ännu mer. De lierar sig med politikerna, och samhällsförändringarna saluförs under ideologiska förtecken, så att vi inte ska upptäcka hur lurade vi är. Att det bara handlar om större vinster för de redan rika.

Vi blir itutade att förändringarna är nödvändiga för ”vårt eget och samhällets bästa”. För vanliga medborgare gäller det att våga skrapa på ytan och se vilka som ytterst tjänar på förändringen.

Den första efterkrigsgenerationen, kvinnor födda på 1940-talet, blev vuxna på 1960-talet. Som av en händelse drevs kvinnofrigörelsen som ett mantra just då, när Sverige efter andra världskrigets slut hade gått in i en nästan 30 år lång, obruten högkonjunktur, och industri och administration skrek efter arbetskraft. Kvinnorna skulle till varje pris ut på arbetsmarknaden. Hemmafruar framställdes som något förlegat, mossbelupet, värda förakt.

Från ”frigörelsens” 1960- och 70-tal har vid det här laget flera generationer kvinnor och unga flickor utsatts för massiv indoktrinering med ideal som ständigt trummats in i medvetandet: frihet, jämställdhet, frigörelse, kvinnokamp.

”Ned med patriarkatet!”

Så här lät det – ur Suzanne Ostens och Margareta Garpes pjäs ”Jösses flickor, befrielsen är nära”, som hade premiär på Stockholms stadsteater 1974. Musik Gunnar Edander.

Feministerna tror själva att de utgör den kvinnliga frigörelsens förtrupper. De är grundlurade. Världens ledande kapitalister, som familjen Rockefeller, stödde den amerikanska kvinnorörelsen Women’s Lib, som sedan spred sig till Sverige och den övriga Västvärlden.

Men det var inte av ädelmod eller för att de var speciellt förtjusta i feminism. Det var för att de visste att om båda i en familj förvärvsarbetar kan man dubblera samhällets inkomster genom att beskatta två personer istället för en.

I Sverige fick insikten genomslag 1972. Då slopades sambeskattningen, och plötsligt var det inte längre möjligt för en familj att leva på en inkomst. Båda måste arbeta om budgeten skulle gå ihop.

Så nu sitter vi där, svenska jämställda, ”frigjorda” kvinnor, med ständig stressvärk i magen av att försöka tävla med männen om toppositionerna, samtidigt som barnens förtvivlade dagisgråt ringer i öronen.

Bertha Wegmann (1847-1926): Ung mor med barn i trädgård.

Vad Sverige behöver är inte mer feminism och jämställdhet, utan en motrörelse till feminismen, en kraftfull antifeminism som genomskådar den falska, manshatande och barn- och familjefientliga ideologi som gör både kvinnor, män och barn olyckliga.

En familjerörelse som ser till familjens, barnens och föräldrarnas behov. Utan kärnfamiljen rasar nämligen hela samhället.


Tillförde den här artikeln dig någonting? Gav den dig kunskaper, tankar och insikter som du inte hade tidigare? Jag arbetar med professionell journalistik och skriver och gör podcasts om ämnen som gammelmedia inte tar upp.

Jag är tacksam om du vill stödja mitt arbete genom en donation, stor eller liten. Du kan donera på olika sätt:

Swish 073 594 52 69

Bankgiro 111-9072

Från utlandet: IBAN-nummer SE 89 9020 0000 0902 4239 4290

Swift-BIC-kod ELLFSESS

Varmt tack för din gåva!

—————————————————————————

Stöd Swbb-tv och deras förnämliga arbete ekonomiskt på Swish 123 535 86 92 (OBS Nytt), eller bankgiro 147-0558.

Du kan också donera direkt eller som månadsgivare på bankkonto 9235-229 1186 (9235 är clearingnummer).

Stort tack för ditt stöd!!!

14 reaktioner till “Kvinnodagen: Varför är svenska kvinnor så olyckliga?

  1. Orban politik handlar om att ena ungrarna i den gamla imperietider under Österikisk -Ungersk samvälde att ta tillbaka sitt folk och förlorade territorierna från andra länder efter Trianon beslutet året 1919…Vad man vet knappt, liksom då och idag ren nationalistisk ungrarna alltid varit i minoritet ( 48 % ) ställning gentemot majoriteten – med olika etniska ursprung ( 52% )…Såväl Sverige och Ungern har samma bekymmer angående antalet födda barn…Sverige genom migrationen öppnade att öka antalet invånare i landet , gentemot Ungern som stänger sina gränser att blanda in i samhället främmande civilisationens folkgrupper än de med judisk-kristna rötter…I Sverige har aldrig ökat antalet invånare i senaste 156 åren än idag över 10 miljoner, gentemot Ungerns födelse statistisk till 0% , omkring nio miljoner i senaste 100 åren vilket motsvarar de ungersktalande vilka lever utanför Ungerns gränser…

    Gilla

  2. Feminism är vänsterpropaganda, förnekar kvinnlighet och för krig mot mannen. Men propagera inte fördenskull för att kvinnor måste vara hemma heltid tills barnen är tre år för att vara bra mammor, vilket med tre barn blir i ca nio år, om man är klok nog att inte skaffa barn så tätt.

    Även småbarnsmammor behöver kunna få vara lite rörliga och kunna ha vuxenkontakter och få intellektuell stimulans. Inte på ett heltidsarbete, men i små doser. Och små barn behöver även få umgås med sina pappor, som behöver ha tid med dem typ innan de flyttar hemifrån.

    Förskola i lagom dos ger små barn en chans till vidgade erfarenheter, lekkamrater och bra rutiner, och ersätter aldrig föräldrar eller får så stor betydelse i något avseende för barn, så som föräldrar har. Anknytningsprocessen måste inte pågå dygnet runt för att upprätthållas och kunna ge en bra grund för utvecklingen. Tillräckligt tryggt och stabilt och tillräckligt mycket tid är det som gäller.

    Valfri sambeskattning och ett obligatorium att pensionspoängen ingår i giftorätten samt helt valfri uppdelning av föräldraledigheter skulle för övrigt stärka familjen.

    Gillad av 1 person

  3. Avkristnat?
    Tog nog inte särskilt djupt.
    Fundamentalitiskt troende i Sverige är utan tvekan vänstern.
    Dogmerna är:
    -Socialism
    -Klimat
    -Genus

    Gilla

  4. Intervjun med Ingrid Carlqvist är utomordentligt klargörande och borde stämma till eftertanke hos våra vänstersocialistiska politiker, och varför inte hos resten av de ansvariga i Riksdagen? Icke att förglömma feministpartiet F! och de högljudda feministerna i övrigt, sådana som ständigt talar om ”jämlikhet” men som strävar efter ojämlikhet mellan män och kvinnor, och detta genom att skylla alla svenska män för en massa ofördelaktiga egenskaper.

    Se den intervjun! Lyssna på vad Ingrid har att säga!!

    De man ständigt ömmar för i vårt samhälle är ju ”baaarnen”, men i det här fallet får deras välfärd och trygghet stiga åt sidan för krav på de unga mödrarnas karriär- och yrkesplaner (det är ju klart att politikerna vill öka på skattebasen – ju fler som arbetar, desto mera skatter får man in).

    För att genomföra detta har vårt socialistiska samhälle sett till att det skulle bli så, och vad man kan förstå, så är det också för att forma våra barn till ”dugliga och lojala socialister” och inte till fungerande trygga medborgare.

    Detta visar hur oerhört förändrat vårt samhälle blivit bara på mindre tid än en mansålder! Annat var det då ens fader gick till jobbet, hade en sådan lön att han kunde försörja sin familj, tillsammans med barnbidraget (som egentligen borde har varit inkomstprövat, men aldrig blev det – rik som fattig fick barnbidrag, och det uppfattades av många låginkomsttagare som ytterst orättvist).

    Att barnens moder stannade hemma och tog hand om både hem och barn (där hon borde fått tillräkna sig pensionspoäng på samma sätt som den arbetande mannen, men inte fick det. Det kravet gick heller inte igenom). Män med höga inkomster kunde nämligen ta barnbidraget och sätta undan till barnens utbildning, räntabelt för användning längre fram i barnens liv.

    Jag tror nog att vi hade haft det betydligt lyckligare och inte minst säkrare, både för oss själva, men inte minst för våra barn, om vi fått behålla ett sådant homogent och stabilt samhälle. För pengar är inte allt, och man blir mörkrädd när man förstår att våra barn idag är drabbade av bl.a. ”klimatångest” och i övrigt känner en så stor rädsla och osäkerhet för att bli rånade, misshandlade eller våldtagna.

    Därför vågar barnen och även många vuxna idag inte ens gå ut under dygnets ljusa timmar. Vilket ruskigt samhälle vi fått och det är vi som själva som i fria val röstat fram politiker och regeringar som skapat detta åt oss.

    Var det detta vi ville ha?? Knappast?

    Gillad av 4 people

  5. Helt enligt mitt sätt att se på livet. Hade man haft kvar sambeskattningen så hade vi inte haft det Sverige vi har. För Sverige hade haft en helt annan ekonomi eller staten rättare sagt. Vi har råd med pension till kvinnor om politikerna prioriterar det. Konstiga är den grupp politiker vi oavsett parti. Vi lever i en vänstervriden demokratur det kan vi mycket tacka svensk skola för.

    Gilla

  6. Ingen oro Julia. Medan de vita svenska kvinnorna självförverkligar sig och mer eller mindre blir barnlösa (nåja, hittills ett (1) barn per vit kvinna), importerar politikerna vår framtida befolkning.
    Dessa är då oftast muslimer och gör 4 barn/kvinna, så att vi kan lugnt se framtiden an.

    Problemet blir de svarta som får för lite D-vitamin, då deras mörka hud inte är geografiskt anpassat för lite sol.

    Den s k jämställdheten är av övergående art. Allah är Störst.

    Sveriges folk är idag avkristnat till 80 procent med hjälp av 100 år med socialism. Ett konststycke där inte ens Sovjetunionen, DDR, Polen, lyckades med detta. Svårt att omvända katoliker och ortodoxa.

    Gillad av 4 people

Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Håll en hyfsad ton så bidrar du till bloggens kvalitet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s