Mikael Jalving, del 2: ”Invandringen århundradets största misstag”

Efter det rabalder som utlöstes av en krönika i danska Jyllands-Posten nyligen återkommer historikern, författaren och debattören Mikael Jalving med en ny krönika, publicerad i Jyllands-Posten (låst artikel) söndagen den 26 februari.

Jag har Mikael Jalvings tillåtelse att publicera texten och har översatt den till svenska.

Vilka faktorer har möjliggjort århundradets största misstag, massinvandringen, frågar sig Mikael Jalving. Den som vill ha ytterligare fördjupning i ämnet rekommenderas att läsa mitt senaste blogginlägg; ”Kvinnors lust till svarta män drivande i invandringen”.

Mikael Jalving, dansk författare, historiker och debattör.

Den intensiva invandringen från Mellanöstern och Nordafrika under 1980- och 1990-talen var århundradets största misstag. Först och främst för att den är irreversibel, det vill säga inte kan göras om eller förbättras.

Fortsätt läsa ”Mikael Jalving, del 2: ”Invandringen århundradets största misstag””

Mikael Jalving: ”Kvinnors lust till svarta män drivande i invandringen”

Är kvinnors empati och godhet gränslös? Varför trumfar deras ”människosyn” alla andra hänsyn, som yttre gränser och ordning och reda i ett land?

Har kvinnors entusiasm för invandring någonting med sex att göra? Den danske historikern, författaren och debattören Mikael Jalving ställde nyligen frågan i en krönika i Jyllands-Posten. Texten har ”satt debatt-Danmark i brand”, alltså väckt uppståndelse till och med bland de toleranta danskarna.

Överallt såg vi dem i samband med den så kallade ”flyktingkrisen” 2015 – kvinnor som med hjärtprydda plakat välkomnar ”flyktingar”, oftast ekonomiska migranter. Men varför gör de det?

Uppståndelsen blev så stor att Berlingske Tidenes Europakorrespondent Solveig Gram Jensen såg sig nödsakad att på alla danska kvinnors vägnar rycka ut och ifrågasätta vad Mikael Jalving egentligen menade.

Fortsätt läsa ”Mikael Jalving: ”Kvinnors lust till svarta män drivande i invandringen””

Karl-Olov Arnstberg om de passiva svenskarna

När fransmän blir upprörda går de ut på gatorna i kraftfulla demonstrationer. De kör i traktorparader, blockerar motorvägar och tippar tonvis med gödsel framför offentliga byggnader.

Fransmännen går ut på gatorna och demonstrerar.

Vad gör svenskar när de utsätts för svek och kränkningar? Karl-Olov Arnstberg, professor emeritus i etnologi, tar på sig de etnologiska glasögonen och granskar svensk mentalitet i den här krönikan, som nyligen har publicerats på Arnstbergs blogg Invandring och mörkläggning och som jag med hans välvilliga tillstånd publicerar här.

Fortsätt läsa ”Karl-Olov Arnstberg om de passiva svenskarna”

Vi bygger våra egna fängelser. En bildsatt podd om frihet och fångenskap, om rädsla och förtröstan

En podd – OBS! med bildspel! – om frihet och fångenskap, om rädsla och förtröstan.

Om nödvändiga fängelser för kriminella personer och de onödiga fängelser vi själva bygger åt oss av politisk korrekthet och rädsla för att stötas ut ur flocken.

Podden handlar också om vårt behov av tillit och förtröstan.

Med utgångspunkt i en kritisk granskning av i stort sett obruten socialdemokratisk politik sedan 1932 tar jag upp den bolsjevikinspirerade kampen mot kärnfamiljen och den likaledes Sovjetinspirerade utplåningen av genuin bebyggelse i våra städer under 1950-70-talen.

Under den så kallade ”Norrmalmsregleringen” på 1950-70-talen revs de gamla Klarakvarteren och nedre Norrmalm i Stockholm och förvandlades till en gigantisk krater.

Ett övergrepp på hela svenska folket som försvagade vårt psykiska immunförsvar mot nästa övergrepp, massinvandringen.

Fortsätt läsa ”Vi bygger våra egna fängelser. En bildsatt podd om frihet och fångenskap, om rädsla och förtröstan”

Vi bygger våra egna fängelser

Välkommen till 2023 års första krönika! En vindlande text som slingrar sig mellan nödvändiga och onödiga fängelser, om att välja perspektiv, att ta makten över rädslan och landa i förtröstan.

För ett par veckor sedan dömdes 15-årige Abushi Shamse Kamal av Skellefteå tingsrätt till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Han dömdes för mordförsök medelst strypvåld och grov våldtäkt mot nioåriga Luna i Skellefteå. 

Abushi Kamal Shamse, 15-årig etiopier. Den 14 december 2022 dömd till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.
I den här tätvuxna, snåriga skogsterrängen i Skellefteå våldtog Abushi Shamse Kamal, 15, den 7 juli 2022 nioåriga Luna och försökte mörda henne genom att strypa henne och binda fast henne vid ett träd.

Nyåret 2023 får mig att reflektera över begreppen frihet och fångenskap i ett lite vidare perspektiv än det vanliga.

Fortsätt läsa ”Vi bygger våra egna fängelser”

Genforskning ger svenskt Nobelpris – dags för ett nytt paradigm?

Känner du neandertalaren inom dig? Grottkvinnan och grottmannen finns i ditt DNA, vare sig du är medveten om det eller inte.

”När man adderar ihop generna från olika människor kan man komma upp i 20 procent eller till och med 30 procent eller ännu mer av neandertalarens totala genom som finns i nu levande människor säger Svante Pääbo, professor i evolutionär antropologi vid Max-Planck-institutet i Leipzig.

Han är en av grundarna till paleogenetiken. Nu får han Nobelpriset i medicin för ”sina upptäckter rörande utdöda homininers arvsmassa och människans evolution” som prismotiveringen lyder.

Nobelprisvinnaren Svante Pääbo, 67, och kraniet av en äldre förfader.

När svensken Svante Pääbo belönas med årets Nobelpris i medicin är det både oerhört glädjande och ett tecken i tiden som går att tolka. Pääbos forskning på genetikens område är banbrytande. Den avslöjar några av mänsklighetens stora mysterier och revolutionerar vår kunskap om vilka vi är och var vi kommer ifrån.

Fortsätt läsa ”Genforskning ger svenskt Nobelpris – dags för ett nytt paradigm?”

Vad är en modig människa?

Vad är mod? Vad är en modig människa? Var går gränsen mellan mod och dumdristighet? Varför vågar så få människor vara modiga?

Zoia Zakariasdotter ställer de här frågorna och många andra i sin serie ”Modiga människor”. I det här avsnittet försöker jag svara. Svårt, för jag anser inte alls att jag är en modig människa.

Programmet handlar bland annat om Dagens Nyheters utveckling från respekterad nyhetstidning med en rad skickliga skribenter – till det oanständiga propagandaorgan tidningen är idag.

Det mod som många vill tillskriva mig handlar istället om att det för mig alltid har varit självklart att uttrycka mina åsikter. Det är inte en fråga om mod. Jag är uppvuxen i en familj och släkt där det var naturligt att säga vad man tycker.

Fortsätt läsa ”Vad är en modig människa?”

Sällskapsliv och umgängeskonst – vad har vi missat de senaste 98 åren?

En liten, hårt sliten skrift på 64 sidor faller i mina händer när jag går igenom gamla ärvda papper: ”Sällskapsliv och Umgängeskonst. Bästa vägledning i hur man bör skicka sig och uppträda i sällskapslivet”.

Vilken klenod! Tryckt av Nordiska Konstförlaget i Malmö 1924.

Låt oss ta del av råden!

Hur böra en man och en kvinna förhålla sig till varandra?

Fortsätt läsa ”Sällskapsliv och umgängeskonst – vad har vi missat de senaste 98 åren?”

Finns det något bortom bergen? Intervjuad av Rasmus Dahlstedt

Berg och soluppgång i Hälsingland. Foto: Th. Bergman

Jag brukar konsekvent tacka nej till intervjuer, eftersom min blogg och mina poddar räcker till som uttrycksmöjligheter, och jag tycker att fokus på mig som person är ointressant. Men jag gjorde ett undantag för skådespelaren, regissören, sångaren och författaren Rasmus Dahlstedt och hans serie intervjuer på Antipodden. Jag hyser nämligen stor respekt för hans konstnärliga arbete på olika områden och litade på att han skulle ge goda förutsättningar för ett samtal.

Om Rasmus Dahlstedt skriver författaren Per Brinkemo:

”Rasmus Dahlstedt är en av våra främsta intervjuare. Han har en alldeles egen stil, på samma gång inkännande och fordrande. Rasmus oförställda nyfikenhet och sällsynta förmåga att hitta samtalets kärna får gästerna att bli sina bästa jag.”

Det blev ett samtal om journalistik, om Journalisthögskolan, om åren på Dala-Demokraten, varför jag slutade på DN, om livsdrömmar, om att stå för den man är, om att inte vara feminist, om att förlora vänner, om poeten Dan Andersson, om fattigdom, om att se sina val i ett livsperspektiv, om (S)lagen mot kärnfamiljen och om statligt subventionerade faderlösa barn och mycket mer.

Fortsätt läsa ”Finns det något bortom bergen? Intervjuad av Rasmus Dahlstedt”

Så undviker du att bli politiskt korrekt – nio råd till dig i riskzonen

Den politiska korrektheten är inte bara ett språkbruk. Den är ett smygande, långsamt verkande gift som förgiftar och förlamar befolkningen i hela Västvärlden. I Sverige har den nått rekordnivåer, eftersom svenskar oftast är av vänsäll och anpasslig, stundom feg natur, obenägna att stå upp för sig själva och ta konflikter.

Här är en liten checklista för dig som inte vill låtsas vara en annan än den du är, som har svårt för att ljuga och vill stärka din förmåga att stå emot grupptryck och ängslan att bli utesluten ur flocken.

Kaffekalas med släkten i grönskan 1932. Den politiska korrektheten var ännu inte uppfunnen.
  1. Börja med att ge akt på ditt språk. Om du kommer på dig själv med att säga ”ungdomsgäng” när det handlar om invandrargäng och ”utsatta områden” om platser där invandrare skjuter ihjäl varandra, våldtar och krigar om narkotikarevir istället för att lära sig svenska, arbeta och anpassa sig till Sverige – då är du i farozonen för politisk korrekthet och bör reflektera över vilka ord du använder och varför du använder dem.

De här orden och många andra används frekvent i media, och de har ett syfte: att förneka eller försköna konsekvenserna av massinvandringen och slippa bli kallad ”rasist” eller andra tillmälen. Men det är inte rasism att öppet diskutera invandringens negativa konsekvenser.

Fortsätt läsa ”Så undviker du att bli politiskt korrekt – nio råd till dig i riskzonen”