Undermålig slaskjournalistik kallas ”mediegranskande”

Sveriges Radios program ”Medierna” i P1 kallar sig själva ”mediegranskande”. Det är de inte.

”Medierna” är ett lydigt redskap för den politiska och mediala makten och lika angelägna som övriga statstrogna media om att med alla medel försöka oskadliggöra det stora hot som de ser i alternativmedia.

Mikael Willgert, ledare för Swebb-tv. Föremål för statligt finansierad guilt by association-journalistik i P1 ”Medierna”.

Vad redaktionen för ”Medierna” inte har förstått är att tiden har sprungit ifrån dem. I ”Mediernas” åsiktsbubbla har almanackan stannat på 2010. Men smutsiga tricks som fungerade för tio år sedan är inte gångbara längre. För er som har glömt – låt mig friska upp era minnen! 

Fortsätt läsa ”Undermålig slaskjournalistik kallas ”mediegranskande””

”Medierna är bara propagandamedia för globalismen”

Medan du griljerar skinkan och slår in de sista julklapparna.

I svåra tider ska vi lyssna på vise män (och kvinnor). I den här färska videon från Swebb-tv samtalar Mikael Willgert och Lars Bern om hur SVT har tagit ensidig ställning för globalisterna, och därmed för de internationella finansintressena – som egendomligt nog backas upp av vänstern.

”De globalistiska finansintressena har totalt kidnappat vänsterrörelsen, och vänsterrörelsen har övergivit människorna i samhället” säger Lars Bern.

Fortsätt läsa ””Medierna är bara propagandamedia för globalismen””

”Grindvakterna sjunger på sista versen, och de vet om det”

Internet är den stora fienden för alla som vill hindra andra människors åsikter från att komma till uttryck och spridas. Internet har nämligen totalt förändrat villkoren i den allmänna debatten och därmed ändrat demokratins grundförutsättningar.

Maktens grindvakter ser helt korrekt sin existens hotad och mobiliserar för att bevara sina privilegier. Vi kan bara ana deras desperation när den makt som de trodde var given dem för alltid snabbt får växande konkurrens från alternativa röster.

Fortsätt läsa ””Grindvakterna sjunger på sista versen, och de vet om det””

”Vad ska man med svenskarna till?”

Mer än 130 000 uppehållstillstånd i Sverige har beviljats per år de senaste tre åren. Detta trots att vi enligt regeringen har ”EU:s stramaste regler”.

Medan politiker och myndigheter ljuger befolkningen rakt upp i ansiktet om ”åtstramning” fylls landet med enorma, ointegreringsbara migrantgrupper från länder och kulturer som på alla sätt är Sveriges motsats.

Fortsätt läsa ””Vad ska man med svenskarna till?””

Barnen Skråmo: hårresande övergrepp mot barn i djup kris

Alla älskar goda sagor med lyckligt slut. Vissa älskar dem så mycket att de är beredda att stöpa om verkligheten till en saga. I sagans värld kapas alla förtöjningar till realiteter, och barn tilldelas en magisk roll som bärare av den absoluta oskulden och godheten.

Aktivismjournalistik. Mohammed Skråmo, ettårig son till IS-terroristerna Michael Skråmo och hans fru Amanda Gonzales. Dagens Nyheter är en av de flitigaste aktivisterna med agenda att förvandla mördarsekten IS till en snyfthistoria om oskyldiga barn.

Ni har säkert sett bilden på ettårige Mohammed Skråmo, yngste son till de döda IS-terroristerna Michael Skråmo och hans hustru Amanda Gonzales. Vem kan vara oberörd av ett litet barns vädjande blick? Men bakom de rörande bilderna finns en avsikt, ett cyniskt spel där barn utnyttjas och etiska barriärer sprängs.

Fortsätt läsa ”Barnen Skråmo: hårresande övergrepp mot barn i djup kris”

K-O Arnstberg x 2: ”Om kvinnorna vänder kan vi vända hela skutan”

På en strand i Thailand samtalar Mikael Willgert, Swebb-tv, och Karl-Olov Arnstberg, professor emeritus i etnologi. Ett väsentligt samtal om utvecklingen i Sverige, om en urholkad demokrati där sju partier ägnar sig åt att hata det åttonde istället för att diskutera de viktiga frågorna och agera på uppdrag av folkviljan.

Många frågar sig vart Sverige är på väg. Är Sverige fortfarande en demokrati?

”Nej” svarar Karl-Olov Arnstberg.

”Vi har inte ett demokratiskt samhälle längre. Ett land som inte kan diskutera de stora, viktiga frågorna kan inte längre kallas demokrati.

Fortsätt läsa ”K-O Arnstberg x 2: ”Om kvinnorna vänder kan vi vända hela skutan””

Lars Bern x 2: Klimatsekten och den ohederliga insamlingsindustrin

När ett skolkande skolbarn med Aspergerdiagnos, 16-åriga Greta Thunberg, utnämns till klimatexpert och ”Årets kvinna” visar Sverige tydligt hur långt klimathysterin har nått – till rent vanvett.

Greta Thunberg.

Det barnsliga, truliga lilla ansiktet och skolflicksflätorna.

Det borde väcka eftertanke om vad man utsätter henne för. Greta Thunberg är ett barn. Ett extra känsligt barn dessutom med sin neuropsykiatriska diagnos. Ingen har rätt att utsätta ett barn för ingrepp som kan sätta djupa spår i utvecklingen.

Fortsätt läsa ”Lars Bern x 2: Klimatsekten och den ohederliga insamlingsindustrin”

Kvinnodagen: Varför är svenska kvinnor så olyckliga?

Varför är svenska kvinnor olyckliga fast de lever i världens mest jämställda land? Varför har inte feminismen lyckats skapa lyckliga kvinnor fast de har uppnått så mycket frihet och så många rättigheter jämfört med kvinnor för bara ett par generationer sedan?

Så här på Internationella kvinnodagen finns det anledning att ställa de här frågorna. Lyssna på Mikael Willgerts Swebb-tv-intervju med Ingrid Carlqvist och fundera själv på svaren.

Vad var det som gick snett? Hur mycket bestämmer vi egentligen själva över våra ”egna” val?

”Gift dig tidigt och skaffa barn! Låt utbildning och karriär vänta ett tag” säger Ingrid Carlqvist i den här intervjun.

Fortsätt läsa ”Kvinnodagen: Varför är svenska kvinnor så olyckliga?”

Intrigmakerskan Annie Lööf

Annie Lööfs fixering vid politisk makt lamslår försöken att bilda en ny regering. Det är ingen tvekan om att hon agerar utifrån det allt överordnade målet att själv tillskansa sig statsministerposten, därtill uppblåst och uppumpad av den globala finanseliten.

Centerpartiets ledare Annie Lööf – intrigmakerska som vill ha makt.

Fortsätt läsa ”Intrigmakerskan Annie Lööf”

Vårt behov av kollektiv sorg

Den här krönikan arbetade jag med när en blodpropp drabbade syncentrum i min hjärna. Nu publicerar jag den. Den är alltså några dagar försenad, men ämnet fortsätter att inbjuda till eftertanke.

Vårt behov av kollektiv sorg – sörjer alla dessa människor verkligen offren för gängskjutningar? Eller tar de tillfället i akt att sörja något helt annat? Var finns vreden?

Det är något som skorrar med de demonstrerande mammorna på Sergels torg i Stockholm förra söndagen, den 18 november. De riktar sina anklagelser mot samhället. Inte ett ord hörs om deras eget ansvar.

Fortsätt läsa ”Vårt behov av kollektiv sorg”