En tung näringslivsprofil låter sig intervjuas i alternativkanalen Swebb-tv. Mainstream-media, med rötter i röd makt-miljön, går bananas, eldade av den vänsterextrema indoktrineringssajten Expo.
Vad kan vi lära oss av detta?
Intervjun har hittills setts av cirka 130 000 personer. Drevet som utlösts mot den oberoende alternativkanalen Swebb-tv:s intervju med Scanias förre VD Leif Östling visar en utbredd desperation i alltmer akterseglade mainstream-media. För röd makt-miljön återstår bara hysteriska drev enligt ett klassiskt motto:
Tysta allt motstånd med drev och brunsmetning!
Så här ser det ut i statstelevisionens gestaltning:
”Leif Östling, styrelseordförande i Södertälje Science Park, har medverkat i en intervju på en sajt med kopplingar till vit makt-miljön. Där uttalar han sig bland annat om hur människor från Afrika och Mellanöstern inte klarar av att jobba inom svensk industri.”
Vilken ynkedom! Hur kan seriösa journalister finna det förenligt med journalistisk självkänsla att gå i Expos vänsterextrema statslakejers ledband? Svaret är enkelt: de är inte seriösa. De är lögnare och vänsterpolitiska aktivister. Det ”sanningsvittne” de anlitar som källa på Expo är Jonathan Lehman, en vänsterextrem angivare med lika mycket trovärdighet som en helpackad A-lagare som är både blind och döv.

Swebb-tv:s verksamhet har inga kopplingar till någon organisation eller gruppering. Mikael Willgert, kanalens redaktör, säger:
”De som står bakom Swebb-tv förekommer i våra program eller arbetar som personal i verksamheten. Det finns ingen annan information eller agenda än den som publiceras på vår hemsida och i våra program.”
Leif Östlings bana är kantad av så kallade ”kontroversiella” uttalanden, precis som det ska vara i en sund demokrati. Han har svajat hit och dit många gånger och till exempel låtit sig intervjuas i Dagens Industri 2004 om att han ville släppa invandringen fri.
”Scania hade aldrig varit det företag det är i dag utan den arbetskraft med invandrarbakgrund som vi varit beroende av ända sedan 1950-talet” sa han då.
Han är van vid kontroverser och borde ha utvecklat en stöttålighet. Men i intervjun hos Swebb-tv gick han emot journalisternas egen agenda. Det gör hela skillnaden. Larmet gick, media grep tillfället och har ägnat den senaste veckan åt tappra försök att få tyst på en av Sveriges mest kända företagsledare. Delvis har de lyckats: Östling har sparkats som ordförande för Södertälje Science Park, ett samarbetsorgan för Scania, AstraZeneca, Södertälje kommun och KTH Södertälje.

Boel Godner, kommunalråd (S) i Södertälje, har varit drivande i att få Leif Östling sparkad. Hon sitter själv i en desperat situation som politiskt ansvarig för en kommun där majoriteten av befolkningen kommer från andra länder. Men det vill hon inte låtsas om, utan hugger när ett tillfälle att skada en representant för näringslivet dyker upp som en oväntad räkmacka i hennes väg. Den som vill begrunda vad ett liv i socialdemokratiska lögner gör med en människa behöver bara betrakta Boel Godner.
Vad får man säga i Sverige egentligen? Och vad sa Leif Östling? Intervjun är ett småputtrigt samtal i samförstånd mellan två äldre herrar som uppenbart trivs i varandras sällskap och verkar ha liknande referensramar och infallsvinklar. Leif Östling talar om behovet av ordning och reda, ledarskap och klara regler i den offentliga sektorn och rättssystemet, likaväl som i industrin, som kännetecknades av kaos och flum på 1980-talet men rodde upp sig på 90-talet.
”Vi måste få ordning på det här, för annars kan vi hamna i ett okontrollerat läge där vi kanske t o m får ta in vår militär, och det blir krig inne i landet, i de utsatta områdena, som de kallas. Vi har inte så lång tid på oss att ta i de här frågorna.”
I slutet av den långa intervjun säger Östling:
”Vi har tagit in alldeles för mycket folk utifrån, det har vi ju gjort. Man ska komma ihåg när man tar in människor från Mellanöstern och Afrika att de lever i ett samhälle som vi lämnade för ungefär snart 100 år sedan. Det är deras uppfattning och känsla för hur ett samhälle är. Och så ska de komma in hit och börja förstå det här och komma in i det. Det kommer att ta tre generationer.”
Han berättar om när Scania i Oskarshamn anställde ett hundratal somalier. Det höll i ett halvår. Sedan hade 90 procent slutat.
”De bara inte grejade det hela. Dels att man var tvungen att komma i tid, för det var man inte van med från de samhällen de kom ifrån. Dels att jobba ihop, att jobba i team. Det var man inte heller van vid. Av de här hundra som kom in var det bara tio som stannade, som orkade stanna. Övriga gick ut i arbetslöshet igen.
Det är ett jättestort problem det här, och vi underskattar kunskapsbristen och behovet av kunskapsöverföring som kommer att ta absolut ytterligare en generation innan de kan komma vettigt in i det här samhället. Det är ett otroligt komplicerat samhälle vi har.”
Här är Leif Östling verkligen ute och cyklar, men inte på det sätt som röd makt-media framställer det. Det är inte ungefär 100 år sedan Sverige och andra europeiska samhällen lämnade den kulturnivå där Somalia befann sig helt nyligen och fortfarande till stora delar befinner sig. Det är tusentals år sedan.
Ett mått på ett samhälles kulturnivå är förekomsten av ett utvecklat skriftspråk. De första skriftspråken har gått att härleda tillbaka till den sumeriska civilisationen i Mesopotamien i nuvarande Irak. I staden Uruk vid floderna Eufrat och Tigris har världens äldsta, hittills kända, lämningar av skrift återfunnits. De daterar sig tillbaka till 3 500 – 4 000 år före Kristus. Några tusen år senare fullbordade romarna det latinska alfabetet som vi fortfarande använder.

I Sverige är ett par av de äldsta fynden med runskrift ett spänne från Gårdlösa i östra Skåne och en lansspets från Mos i Stenkyrka på Gotland. Båda har daterats till 200-talet. De flesta är numera överens om att det antagligen är det latinska alfabetet – romarnas skrift – som ligger till grund för runskriften. Runorna börjar dyka upp under den tid som brukar kallas romersk järnålder (ca 0–400 e.Kr.), då Norden stod i tät kontakt med romarriket.

Somalia fick inte ett officiellt alfabet och därmed ett skriftspråk förrän 1972. Den somaliska revolutionsregeringen tillsatte 1971 en språkkommission för att nedteckna det somaliska språket, berättar Per Brinkemo i boken ”Mellan klan och stat” (2015). En enorm alfabetiseringskampanj påbörjades, först i städerna, från augusti 1974 på landsbygden.
”Det finns inga säkra siffror, men uppskattningar har gjorts att omkring 5 procent av landets befolkning kunde läsa när kampanjen startades. När Sovjetunionen 1977 lämnade Somalia i samband med kriget mot Etiopien havererade alfabetiseringsprogrammet” skriver Per Brinkemo.
En FN-rapport uppgav 2001 att bara 17 procent av den vuxna befolkningen kunde läsa och skriva. I Somalia gäller en muntlig tradition. Fortfarande är många somalier analfabeter och klarar inte att läsa och förstå skriftlig information när de kommer som migranter till länder där informationen huvudsakligen är skriftlig. Att kunna läsa skyltar och förstå klockan kan också vara okända färdigheter.
Borlänge kommun, som har tagit emot tusentals somalier, gjorde 2008 en undersökning som visade att mer än hälften, 53 procent, av somalierna var analfabeter.

Det Leif Östling säger om hundra års kulturell eftersläpning stämmer alltså inte. Lyssna gärna på Martin Erikssons utläggning (cirka 6:30) i Radio Bubblas sändning tisdagen den 29 oktober.

”Om det vore så väl att de ligger bara hundra år efter! Då skulle det vara en barnlek för dem att komma ikapp. Då skulle vi kunna ha en fungerande integrationspolitik. Problemet är att de ligger tusentals år efter Europa. Eller rättare sagt: européer har aldrig någonsin levt som afrikaner lever. Det är helt olika utvecklingsgrenar på det mänskliga trädet.
Det är i sig ett farligt perspektiv som Leif Östling har, att det kommer att ta tre generationer för afrikaner och folk från Mellanöstern att bli anpassade. Det bygger på en premiss som är outtalad här, att det finns inga som helst genetiska komponenter, utan är enbart en fråga om kultur, och att de här människorna kan och vill bli fullt assimilerade. Det är väldigt riskabelt att bygga en politik på de premisserna.”
Så varför dessa moraliska konvulsioner i röd makt-media? De använder sig av sin vanliga, utslitna guilt-by-association-taktik och beskyller utan tillstymmelse till bevis Swebb-tv för att ha ”kopplingar till vit makt-miljön”. Nu ska Leif Östling skämmas och rullas i tjära och fjädrar! Pressad upp mot väggen gör han en halv pudel och säger till Expressen:
”Jag gjorde väl ingen riktig research innan intervjun.”
Ynkligt, Leif Östling! Vad fanns att researcha? Var en man, stå för ditt ord!
Attackerna mot Östling handlar om det oberörbara, det som absolut aldrig ens får antydas i Sverige: att människor är olika. Att det finns genetiska, etniska och kulturella skillnader. Det ses som en dödssynd att påstå att alla människor inte är lika. Den påstådda likheten är den lögn som Sverige vilar på och som används som alibi för massinvandring från jordens mest underutvecklade länder.
Lögnen har ett mål: att framställa människor som utbytbara mot varandra. Svenskar kan bytas ut mot somalier, irakier eller afghaner utan att det blir någon skillnad. Så legitimeras ett folkutbyte. Om någon vanlig undersåte knystar emot den anbefallda dogmen blir vederbörande ett hot mot den politiska makten, och då går röd makt-media med SVT och Expressen i förtruppen till anfall med tungt artilleri med syfte att förinta allt motstånd.

Att somalier och andra utomeuropeiska folkslag kan skilja sig ganska rejält från svenskar i många avseenden är självklart, eftersom de kommer från en annan kontinent, en annan kultur, ett klansamhälle, ett annat klimat och helt andra livsbetingelser än vi. Om vi begränsar oss till klimatet har människor som lever i ett hett klimat med stark sol vid ekvatorn av evolutionen anpassats till detta genom mörk hy som skyddar mot den ultravioletta strålningen, medan samma evolution har anpassat oss nordbor till ett solfattigt klimat genom ljus hy.
För den som vill veta mer om somalier i Sverige är Christer Lövkvists artikelserie i Göteborgs-Posten 2007 fortfarande angelägen läsning. Hans arbete visade:
Att varannan somalisk kvinna inte lever med sina barns far.
Att bara tre av tio somaliska ungdomar har fullständigt betyg från 9:an.
Att var femte ung somalisk man varit misstänkt för våldsbrott.
Att nästan hälften av somalierna hade noll i arbetsinkomst 2005.
Journalisterna ser sig själva som fullfjädrade ombudsmän för den politiska makten och är så ihopsyltade med den att de inte längre kan urskilja vad som är vad. Om politikerna har beslutat att alla människor är lika och att massinvandring är den enda sanna vägen till lycka, då skyr journalistkåren inga medel att genomföra deras mål.
Kejsarens kläder stinker. Men journalisterna är så vana vid stanken att de inte märker den.
LÄS OCKSÅ
Mats Dagerlind: Leif Östling och den svenska klimatkrisen

Vad exakt är det de har i Somalia som vi lider en sådan brist på i våra svenska företag? Och vad kan somalierna lära oss svenskar om jämställdhet? Det är lögnerna kring sådant som public service-media i allmänhetens tjänst borde ägna sig åt att avslöja i stället för inkvisitorisk häxjakt på sanningssägande näringslivsprofiler.
I stället har vi SVT och SR som i maskopi med Stasi-liknande organ som Expo både agerar och tvångsfinansieras efter kommunistisk diktaturmodell för att hålla medborgarna i okunnighet och kolportera lögner som sanning.
Uppskattade du den här artikeln? Sätter du värde på fri och oberoende journalistik? Jag skriver och gör podcasts om ämnen som gammelmedia inte tar upp.
Ditt stöd behövs för att jag ska kunna fortsätta mitt arbete. Jag är tacksam om du vill stödja det jag gör genom en donation, stor eller liten. Du kan donera på olika sätt:
Swish 073 594 52 69
Bankgiro 111-9072
Från utlandet: IBAN-nummer SE 89 9020 0000 0902 4239 4290
Swift-BIC-kod ELLFSESS
Varmt tack för din gåva!
Stöd Swebbtv på olika sätt:
– Handla i vår butik på https://butik.swebbtv.se
– Skicka dina tips eller förslag på ”inskickade klipp” till info@swebbtv.se
– Texta våra program på svenska eller engelska. Skicka mail om du är intresserad
– Se alla våra program på vår hemsida http://www.swebbtv.se och berätta för andra
– Stödja ekonomiskt på Swish 123 535 86 92 (OBS Nytt), eller bankgiro 147-0558.
Du kan också donera direkt eller som månadsgivare på bankkonto 9235-229 1186 (9235 är clearingnummer).