Gamla sköra kvinnor i 80-90-årsåldern våldtas av anställda i hemtjänsten i allt fler kommuner. Hur är det möjligt? Hur kan det tillåtas ske?
Det är frågor som många ställer sig i takt med att allt fler våldtäkter och andra grova sexuella övergrepp på hemtjänstkunder avslöjas i kommuner runtom i landet.
Vi verkar ha vant oss vid att obeskrivligt grymma brott ständigt spränger gränserna för vad vi kan föreställa oss. Men att våra mödrar, far- och mormödrar skulle bli våldtagna av män från hemtjänsten – nej, det var nog de flesta av oss oförberedda på.
Landet chockades när 84-åriga Elsa i Uppsala den 4 september 2024 gick ut i Upsala Nya Tidning, då under namnet Vera, och berättade att hon blivit våldtagen av en man i hemtjänsten. Den 26 november 2024 framträdde hon under sitt rätta namn.
Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.
OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
Varmt tack för ditt stöd!
Våldtäkten ägde rum trots att Elsa några månader tidigare hade larmat om att mannen hade blottat sig för henne och visat fram en tub glidmedel ”för äldre”. Elsas larm fördes inte vidare, och inga åtgärder vidtogs.
”Vi har nog inte tänkt att äldre kan våldtas”
Johanna Lätth, forskare i psykologi vid Karolinska institutet och kriminalvårdens expert på sexualbrott, säger i Upsala Nya Tidnings prisbelönta granskning av sexuellt våld mot gamla i hemtjänsten i Uppsala:
”Vi har nog inte tänkt att äldre kan våldtas”.
Hon konstaterar att det har varit tyst i frågan både i samhället och forskningen.
”Det är nog för att vi inte tänker oss äldre som sexoffer. Därför är vi mindre uppmärksamma på att sånt sker. Vi är till exempel mycket mer vaksamma när vi anställer någon på en förskola, där tänker vi att sånt kan hända” säger hon.
Det Johanna Lätth uttrycker är en fördomsfull tankeschablon som utgår från att bara kvinnor som är unga och sexuellt attraktiva kan våldtas. Så ser det inte ut i verkligheten. I en av mina krönikor beskriver jag några av de faktorer som gör sexuella övergrepp i äldreomsorgen möjliga: makt, kultur, kvinnosyn och tillgänglighet. Kvinnor med hemtjänst är dygnet runt lätt tillgängliga i sina egna hem, dit hemtjänsten har nycklar.
Riskerna borde ha kunnat förutses långt innan besluten klubbades
I den här artikeln redogör jag för de ekonomiska och politiska faktorer som möjliggör våldtäkter och andra sexuella övergrepp i äldreomsorgen. Riskerna borde ha kunnat förutses långt innan de politiska besluten klubbades i riksdagen.
Om någon hade tänkt.
Om någon hade lagt ihop 2 och 2.
Om någon hade brytt sig.
Det går inte längre att ursäkta ogenomtänkt politik med ”Vi har varit naiva”.
Sammanhang som i förstone tycks svårförståeliga blir ofta generande enkla när man granskar dem närmare. För att renodla dem bör man lägga sig på ungefär samma nivå som barn i 2-årsåldern när de leker med klossar.
På den nivån lägger sig också politiker när de fattar ogenomtänkta och enfaldiga beslut.
Du är ”duktig flicka” och gör det som förväntas av dig
Gör ett tankeexperiment. Föreställ dig att du är chef i hemtjänsten och står med ett stort och till synes olösligt problem med svår personalbrist, ständiga luckor i schemat och ett evigt pusslande med vikarier, timvikarier och nyanlända icke svensktalande, vilkas meriter och bakgrund du aldrig har tid att undersöka. Ditt liv är en balansgång mellan Kommunals rigida avtal och den bistra verkligheten.
Du känner lättnad om du under en 14-dagarsperiod kan skicka ett 30-tal olika personer, av vilka högst att par stycken pratar svenska, hem till 89-åriga Emma. Hon får ju i alla fall ”hjälp”.
Innerst inne vet du att du medverkar till att Emmas och många andras sista år i livet präglas av ovärdig behandling och ofta ren vanvård. Men längs vägen har du tappat din empati. Den bara försvann.
Du tänker att strängt taget får du ju betalt för att strunta i hur Emma har det. Du är duktig flicka och gör det som förväntas av dig. Din lojalitet har du hos din arbetsgivare, inte hos Emma.
Du intalar dig att de gamla ska ju ändå dö snart, och du kan hursomhelst inte göra någonting åt saken. Samvete finns det inget utrymme för. Du bygger upp heltäckande psykiska försvarsmekanismer och blundar med både ögon och öron. Den belöning du i hemlighet hoppas på är pluspoäng från dina manliga överordnade och en karriär utan besvärliga hinder.
Samtidigt pågår ett annat svårlösligt drama
Samtidigt pågår ett annat svårlösligt drama på en helt annan nivå. I juni 2018 genomdriver en röd-grön riksdagsmajoritet (S + V + MP + C) den så kallade ”gymnasieamnestin”. I all hast hade den så kallade ”gymnasielagen” klubbats igenom ett år tidigare för att sminka över det beslut som ska bli ett gigantiskt brott mot Utlänningslagen: att genom en tillfällig, hafsigt ihopkommen lag släppa in 9 000 afghaner utan asylskäl. Genom den nya lagen fick de uppehållstillstånd på enda villkor att de skulle läsa in gymnasiekompetens – vilket ingen behövde kolla att de verkligen gjorde.
Lagrådet var en av de instanser som protesterade kraftigt mot den nya lagen:
”Gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas” skrev lagrådet i en ovanligt skarp formulering.
”Afghanerna” kom från Iran och ljög om sin ålder och sitt ursprung
Ludde Hellberg i Expressen analyserade i maj 2018 ett systematiskt urval av de 8 357 avslagsbeslut som antogs omfattas av lagen.
- 97 procent var afghanska medborgare, oftast tillhörande folkgruppen hazarer.
- Av dessa var 99,4 procent unga män, och alla saknade giltiga ID-handlingar.
- Mer än hälften, 54 procent, levde inte i Afghanistan innan de kom till Sverige.
- 49 procent hade bott i Iran i minst ett år och i genomsnitt tio år innan de kom till Sverige.
- 13,5 procent uppgav att de hade fötts i och bott hela livet i Iran eller Pakistan.
- 78 procent hade ljugit om sin ålder och fått den uppskriven av Migrationsverket.
Genom gymnasieamnestin släpper Sverige alltså i ett enda slag in uppemot 9 000 personer, en majoritet män, av vilka de flesta ljuger om sin ålder och sitt ursprung och ingen kan styrka sin identitet. Vi vet inte vilka de är, vad de har för bakgrund och vad de har för avsikter.
”Flyktingkrisen” – en landsomfattande masspsykos
Landet befinner sig efter den så kallade ”flyktingkrisen” 2015 i ett kaos, orsakat av en ansvarslös migrationspolitik utan konsekvensanalyser. Riksrevisionen visade i en kritisk rapport 2017 att fyra regeringar i rad (Persson, Reinfeldt, och två regeringar Löfven) hade lagt fram 26 migrationspolitiska regeringspropositioner helt utan eller med bristfälliga konsekvensanalyser.
Tillståndet 2015 är närmast att beteckna som en landsomfattande masspsykos då alla gränser upphävs på alla områden. Cirka 163 000 migranter kom till Sverige och sökte asyl 2015. Cirka 36 000 av dem var så kallade ”ensamkommande barn”.
Vad ska man ta sig till med 9 000 inkuppade migranter från några av jordens mest underutvecklade och dysfunktionella nationer? Mestadels unga friska män i vapenför ålder och utan sysselsättning. Situationen är akut och kräver en lösning. Politikerna tror att statligt subventionerade anställningar, som etableringsjobb, ska lösa problemen.
En av följderna: sexualbrott mot gamla kvinnor med hemtjänst
Efterverkningarna av migrantinvasionen 2015 dras vi med fortfarande. En av konsekvenserna ”som ingen såg komma” är sexualbrotten mot gamla kvinnor med hemtjänst. Äldreomsorgen har nämligen med olika statligt subventionerade anställningsformer gjorts till en slasktratt för arbetslösa invandrade män från utpräglat dysfunktionella och våldsamma kulturer och regioner – just de kulturer som skiljer sig allra mest från vår svenska kultur och människosyn.
Plötsligt får någon en strålande idé – vi slår två flugor i en smäll!
Personalbristen i äldreomsorgen är ett gammalt och välkänt problem. Arbetet är inte attraktivt. Tillskottet av migranter består till största delen av unga män som aldrig någonsin skulle arbeta med vård och omsorg i sina hemländer och inte vill göra det i Sverige heller – men de måste, annars får de inga bidrag.
Sådana petitesser som kultur, kvinnosyn, vilja och motivation hakar inte svenska politiker upp sig på. De har bestämt att alla människor är lika.
Situationen i Sverige efter migrantinvasionen 2015 är kris, verkligen kris. Men plötsligt får någon en idé som verkar strålande:
Varför inte slå ihop de båda problemområdena och lösa två problem samtidigt? Slå två flugor i en smäll! Skicka ut nyanlända invandrare i äldreomsorgen! En klar win-win-situation! Hur det blir för de gamla att under sina sista år i livet användas som integrationsverktyg för mångkulturen kan vi inte ta någon hänsyn till.
En tradition från den sociala ingenjörskonstens gyllene tid
Sagt och gjort. I Sverige finns sedan länge en tradition med olika skyddade anställningsformer för personer som är svårplacerade på arbetsmarknaden. Rötterna går ända tillbaka till 1930-talet, den sociala ingenjörskonstens gyllene årtionde, och en ungersk-brittisk nationalekonom vid namn Nicholas Kaldor (1908-1986).
Namnen på de statligt sponsrade jobben varierar: instegsjobb, etableringsjobb, nystartsjobb, introduktionsjobb, lönebidrag… 2017 fanns det inte mindre än tolv olika former av anställningssubventioner. Sverige är det land i EU som spenderar mest, räknat som procent av BNP, på olika former av anställningssubventioner.
Tabellen från Riksrevisionen visar hur stödformerna fördelar sig mellan inrikes och utrikes födda.
Från början infördes anställningssubventioner för att få människor med funktionsnedsättning i arbete, skriver företagsanalytikern Dennis Avorin i en artikel på Timbro 2017. Men med tiden har syftet breddats till att omfatta ungdomar, långtidsarbetslösa och nyanlända invandrare. Alla med det gemensamt att de ”står långt från arbetsmarknaden”.
Några av anställningsformerna har skapats speciellt för invandrare som har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden, eftersom de ofta saknar utbildning: introduktionsjobb, etableringsjobb och nystartsjobb. Introduktionsjobb infördes 1 maj 2018 och ersatte då fem tidigare stödformer från Arbetsförmedlingen.
Alliansregeringen öppnade gränserna och uppfann nystartsjobben
De subventionerade anställningarnas moderna historia kan vi datera tillbaka till 2007, ett år efter att den borgerliga alliansregeringen (Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna) med Fredrik Reinfeldt (M) som statsminister vann valet 2006 och öppnade Sveriges gränser på vid gavel för insläpp från u-världen. ”Tack för att ni valde Sverige!” var Reinfeldts besvärjelse i ett tilltagande kaos.
Alliansregeringen införde Nystartsjobb i januari 2007 och Instegsjobb i juli samma år.
Riksrevisionens rapporter visar att nystartsjobb har varit en central del av arbetsmarknadspolitiken sedan 2007. Här ser vi alltså ett klart samband mellan alliansregeringens öppna gränser å ena sidan och desperata arbetsmarknadsåtgärder och eftertankens kranka blekhet på den andra.
Etableringsjobb är en nyare anställningsform som bygger på en överenskommelse mellan LO, Unionen, Svenskt Näringsliv och den dåvarande Socialdemokratiska regeringen 2017–2018, med lagändringar som röstades igenom 2020.
Etableringsjobb introducerades med stora förväntningar men har hittills gett begränsade resultat. Det bidde en tumme. 2024 resulterade de bara i 32 jobb, trots en budget på 2,4 miljarder. Många ser det med all rätt som en misslyckad satsning.
I omröstningen den 27 maj 2020 röstade följande partier för förslaget:
Socialdemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Enbart Sverigedemokraterna är kritiska
Sverigedemokraterna (SD) var det enda parti som röstade emot 2020. I övrigt fanns det alltså en bred politisk enighet för etableringsjobb vid den här tidpunkten. SD är det enda parti som har bromsat etableringsjobben. Redan 2011 ville partiet avskaffa instegsjobben för nyanlända.
”Det förekommer en oerhörd diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Det kallas instegsjobb. Vi betalar alltså med våra skattepengar för att någon annan ska komma hit och ta de jobb som de arbetslösa som redan finns i Sverige behöver” sa Sven-Olof Sällström (1968-2024).
Sverigedemokraternas kritik då och nu handlar dels om ”den stora kostnaden till nästintill obefintlig nytta”, dels att man anser att åtgärderna riskerar att leda till undanträngningseffekter för svenska löntagare.
Enligt Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt är det ”ingen hemlighet att vi är kritiska till alla former av misslyckade arbetsmarknadsåtgärder”.
Dyrt och stora risker för bedrägeri och bidragsbrott
Riksrevisionen gjorde 2023 en granskning av de statligt subventionerade jobben. Myndigheten konstaterar att de i ett internationellt perspektiv utgör en stor del av den svenska arbetsmarknadspolitiken.
Årligen betalas 18 miljarder kronor ut, och ungefär 150 000 personer har en subventionerad anställning.
Systemet har pekats ut som en av statens mest riskfyllda ersättningar. Riksrevisionens granskning visar att kontrollen av de subventionerade anställningarna, trots att förbättringar har gjorts, inte är effektiv. Risken för bedrägeri och bidragsbrott är stor.
Offren företräds inte av någon, för de ses inte som en part
Nu kommer vi till den aspekt på de statligt subventionerade jobben som inte företräds av någon men som drabbar ett växande antal av de allra svagaste medborgarna, nämligen kvinnor i 80-90-årsåldern som på grund av ålder, sjukdom och/eller funktionshinder har hemtjänst. De är en försvarslös och mycket utsatt grupp.
I min förra artikel gav jag en rad exempel på hur det kan se ut i kommunerna när invandrade unga män skickas hem till gamla kvinnor för att duscha dem, byta blöja på dem och sköta deras intimhygien. Det är framför allt i samband med duschning som kulturkollisionerna och de flesta sexuella övergreppen sker. Det har de som snickrade ihop de statssubventionerade anställningarna ingen aaaning om, för de kan inte stava till kulturskillnader.
Att den här redan utsatta och sköra gruppen saknar någon som företräder deras behov och intressen är ingen slump. De ses nämligen inte som en part med egna rättigheter. Mänskliga rättigheter, till exempel att som kvinna slippa bli duschad av en man, gäller inte dem. De ska bara finna sig.
Det är också en mätare på hur lågt värderade gamla människor är i dagens Sverige. Få verkar fatta att det var våra far- och morföräldrar som byggde landet och det välstånd som vi alla drar nytta av idag.
Sexualbrotten gick att förutse. De kommer inte som en överraskning
Partiernas integrationsidékläckare hade lätt kunnat ta reda på att det inte är någon bra idé att tvinga omotiverade invandrare att ta hand om gamla svenskar som behöver hjälp i sin vardag. Sexualbrotten gick att förutse. De kommer inte som en överraskning. Om politikerna hade velat ha fakta på bordet kunde de ha studerat vad forskningen visar.
Statliga Brå (Brottsförebyggande rådet) visade i en rapport 2021 att personer från just de länder som migranterna kommer ifrån är starkt överrepresenterade i misstänkt brottslighet, bland annat sexualbrott.
Diagrammet nedan visar att överriskerna gäller framför allt brottsmisstänkta från Centralasien och Afrika. I första generationen från Centralasien är Afghanistan den största populationen och utgör hela 76 procent.
Datakälla: Brå 2021:9.
Arbetskraft till reapris innebär ett stort lidande för brottsoffren
Den svenska staten möjliggör och subventionerar alltså grova sexualbrott mot äldre kvinnor i äldreomsorgen genom en illa genomtänkt arbetsmarknadspolitik av typen ”Vi såg det inte komma”. Det ger kommunerna arbetskraft till reapris, och på ytan ser det ut som om alla är vinnare.
Men de ekonomiska stödformerna innebär att gamla, sjuka kvinnor utsätts för våldtäkt och andra sexuella övergrepp i sina egna hem, dit gärningsmännen från hemtjänsten har tillträde dygnet runt med egna nycklar. Det är stort lidande för brottsoffren och inte vinst för någon. Vi ska kalla det för dess rätta namn: barbari i ett land som skryter om sin välfärd.
Elsa, 84, från Uppsala, är bara en i mängden, och hur många de drabbade kvinnorna är vet vi inte. Mörkertalet är stort. Kvinnorna är i många fall dementa och kan inte berätta vad de har utsatts för.
Anhöriga är rädda för att deras gamla mamma ska drabbas av repressalier om de rapporterar.
Personalen är rädd för att rapportera sin kollega och bli kallad ”rasist”.
Trots att kvinnorna är brottsoffer känner de ofta skam. Stora brister i hemtjänstens organisation innebär att larmen från kvinnorna inte förs vidare till rätt nivå. De fastnar i organisationen. Bromsklossar och tystnadskultur finns i hela systemet. Om du är lojal med maktstrukturen yppar du inget obehagligt. Det kan nämligen slå tillbaka mot dig själv.
”Uppgifterna var för känsliga”
Trots att Elsa rapporterade om gränslöst och avvikande beteende hos en man från hemtjänsten skickades han av arbetsledningen hem till henne igen – och våldtog henne brutalt några månader senare.
Ur den externa granskningen av övergreppen i Uppsala:
”Redan hösten 2023 fanns det larm om att såväl Elsa som ytterligare en kvinna, Siv, var utsatta för sexövergrepp av hemtjänstmän. Bland annat ringde Elsa till verksamhetschefen och berättade om en man som blottat sig. Vad gäller Siv konstateras i utredningen att det ända sedan december 2023 funnits uppgifter om övergrepp.
Men varken verksamhetschefen eller några andra medarbetare inom hemtjänsten dokumenterade eller förde de allvarliga uppgifterna vidare. Utredarna skriver att det har funnits ”flera anmärkningsvärda brister” i hanteringen av Elsa och Siv ”vad gäller rapporteringsskyldighet, dokumentationsskyldighet, hantering av avvikelser och Lex Sarah samt riskanalyser och egenkontroll”.
Hemtjänstpersonal ska ha uppgett att uppgifterna varit ”för känsliga” för att dokumentera i de äldres journal.”
För känsliga för vem? Uppenbarligen för förvaltningen, vars uppgift det är att skydda hemtjänstens kunder.
Gör din röst hörd, högt och länge!
Observera att jag vägrar använda ordet ”brukare”, som innebär en objektifiering och avhumanisering av kunderna. De är kunder som betalar för en tjänst. Punkt.
Jag har velat visa att det – med undantag för Sverigedemokraterna – finns en bred parlamentarisk enighet om att offra gamla svenska kvinnor som behöver hemtjänst eller annan äldreomsorg.
Det innebär att alla partier, utom SD, kommer att göra allt för att försvara sina statsfinansierade bidragsmodeller med näbbar och klor och i det längsta försöka tiga ihjäl frågan om sexuella övergrepp i hemtjänsten. Makten försvarar alltid sina egna intressen.
Om du vill ändra på det måste du göra din röst hörd, högt och länge.
Det krävs stora och obekväma beslut för att skydda de allra svagaste medborgarna. Som att bannlysa män från jobb i hemtjänsten och istället göra allt för att göra arbetet attraktivt för kvinnor. Till exempel höja yrkets status och kraftigt öka kvinnornas löner.
Jag bloggar och gör podcasts ideéllt.
Alla kan läsa och lyssna gratis på min blogg och YouTubekanal.
Gåvor ses som just gåvor och är benefika och helt frivilliga. De utgör inte ersättning för utfört arbete.
OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
Från utlandet: IBAN-nummer SE 19 6000 0000 0004 8212 9581
Swift-BIC-kod HANDSESS.
Varmt tack för din gåva!
Julia Caesar 