För att vi ska behålla markkontakten inför valet återpublicerar jag under rubriken ”Svenska berättelser” en serie poddar om det Sverige som var; det land som vi har lämnat bakom oss men som har format oss till de människor vi är.
För bara 70-75 år sedan fanns verklig fattigdom i Sverige. Jag har upplevt den. Det här är min berättelse om bitar av en barndom i Östersund på 1940-talet.
OBS! Rätt Swishnummer är 123 519 92 86.
Bankgiro 111-9072
Afghaner som sökt sig till Väst intar en särställning när det gäller sexualbrott. I flera länder har afghanska migranter dömts för grova sexualbrott mot i första hand kvinnor, men även mot minderåriga pojkar. Det har även hänt i flera fall i Sverige.
Den 29 augusti dömdes den 26-årige afghanen Mohsen Ashgari till fem års fängelse för den grova våldtäkt på en 18-årig sommarjobbande brevbärare i Västerås som jag berättar om längre ner i texten. Han ska dessutom betala 350 000 kronor i skadestånd till offret. Krönika om fallet här.
Mohsen Asghari dömdes den 29 augusti av Västmanlands läns tingsrätt till fem års fängelse för att han våldtagit 18-åriga Sanna, som sommarjobbade som brevbärare för Postnord.
Ett av de mest extrema fallen är den så kallade ”Gruvhålsafghanen”, 41-årige Mohamad Taher Amini, som i april 2022 våldtog en kvinna och sedan kastade ner henne i ett 24 meter djupt, ensligt beläget gruvhål i Norbergs kommun. Därefter slängde han ner tegelstenar på henne så att hon säkert skulle dö.
Kvinnan kunde räddas mirakulöst efter 31 timmar, enbart på grund av att det osannolika inträffade att några personer kom förbi och hörde hennes rop på hjälp. Mannen dömdes till livstids fängelse och utvisning.
Vad beror det på? Och varför är just afghanska migranter påfallande ofta gärningsmän i sexualbrott?
Centralasien, som till största delen utgörs av Afghanistan, toppar statistiken över misstänkta sexualbrott. Datakälla: Brå-rapport 2021:9
Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.
OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
Vi verkar ha vant oss vid att obeskrivligt grymma brott ständigt spränger gränserna för vad vi kan föreställa oss. Men att våra mödrar, far- och mormödrar skulle bli våldtagna av män från hemtjänsten – nej, det var nog de flesta av oss oförberedda på.
Elsa, 84 år, våldtogs av en man från hemtjänsten i Uppsala. Skärmdump från en intervju med Elsa i Upsala Nya Tidning.
Somaliern Baasim Yusuf, 28, i mars 2025 dömd till nio års fängelse för två grova våldtäkter och tre grova sexuella övergrepp på gamla kvinnor med hemtjänst i Uppsala. Dessutom för fem fall av kränkande fotografering, eftersom han filmade övergreppen.
Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.
OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
Våldtäkter och andra sexuella övergrepp mot äldre kvinnor med hemtjänst sprider sig som en epidemi över hela landet. Brotten riktar sig mot gamla människor som har byggt det här landet. Det är en skammens epidemi som spränger alla gränser för vad som kan tolereras i Sverige.
De här brotten är att jämföra med våldtäkter på fiendens kvinnor i krigstid. Det handlar om makt, om att erövra och förnedra. Angriparna vet att förnedringen även drabbar männen, som inte lyckas försvara sina kvinnor mot sexuellt våld.
Sjuka, sköra kvinnor i 80-90-årsåldern utsätts i allt fler kommuner för våldtäkter och andra sexuella övergrepp av män som är anställda i hemtjänsten.
I en kommande artikel ska jag berätta varför det händer, och vilka politiska beslut som ligger bakom. Den svenska staten möjliggör och subventionerar grova sexualbrott mot äldre kvinnor i äldreomsorgen genom en illa genomtänkt arbetsmarknadspolitik av typen ”Vi såg det inte komma”.
Det är ur en viss grupp anställda, ofta utomeuropeiska invandrare, som påtagligt många gärningsmän kommer. Officiellt kallas det ”integration”.
Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.
2024 har dragit sina sista skälvande andetag och förpassas till historien. Ett nytt år står och stampar i farstun och vill in. För varje år som vi lägger bakom oss är det en epok som försvinner.
Förhoppningsvis går vi vidare, utvecklas som människor och skapar ett bättre samhälle. Men det finns stunder då jag tvivlar – när mycket ser ut att gå baklänges.
Jag har valt att belysa årsskiftet med djupt symboliska bilder på en byggnad, till brädden fylld med dramatik och öde. Gamla hus har en förmåga att gestalta våra innersta känslor. Vi kan känna igen oss i deras kamp för överlevnad. De här bilderna berättar hur en epok rivs och förvandlas till grus.
Landets säkraste vårdanstalt för grova brottslingar revs i april 2023.
Det som växte fram ur oavvisliga behov och ideologisk enighet är bara drygt ett sekel senare symbol för något helt annat, en ideologi som setts som förbrukad, kringvärvd av starka krav på rivning och utplåning – samtidigt som behoven av fängelseplatser och platser för rättspsykiatrisk vård på grund av en vansinnig invandringspolitik bara växer.
Inför det nya året vill jag ta lyssnarna med mig ett rejält stycke tillbaka i tiden, mer än 70 år. Tillbaka till en lycklig tid, en barndom som har varit, och som många av oss fortfarande minns.
Med berättelsen om tidigt 1950-tal i arbetarstadsdelen Bullermyren i Borlänge hoppas jag kunna ge mina läsare och lyssnare perspektiv på nutiden. Jag önskar er alla ett riktigt
Gott Nytt År 2025!
Berättelsen handlar om en lycklig tid – trots fattigdom och trångboddhet. Vi som bodde på Bullermyren hade varandra och tog hand om varandra. Vi har en optimistisk tro på att vi någon gång ska få det bättre. Ja, vi är säkra på att framtiden kommer att vara ljus.
OBS! Swishnumret på YouTube-bilden är inaktuellt.
Rätt nummer är 123 519 92 86.
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.
OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
Varmt tack för din gåva!
Socialdemokraternas partiledare och före detta statsministern Magdalena Andersson har tappat koncepterna och passerat en gräns som aldrig får överskridas. Det är en allvarlig överträdelse i sig, och de fördömanden som haglar är välmotiverade.
Men ännu allvarligare är att Magdalena Andersson inte verkar förstå vad hon har gjort. Hon ger det maktdrivna socialdemokratiska ångvältsmaskineriet ett ansikte.
Magdalena Andersson (S). Foto: Sveriges radio.
Det var i torsdags, den 15 februari, som Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson, assisterad av sin pressekreterare Mirjam Kontio, lät sig intervjuas av Lina Lund i Dagens Nyheter.
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.
OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
Hur mycket får en människofientlig ideologi kosta i mänskligt lidande?
I skolan används barnsom verktyg för en omöjlig integration. Det senaste exemplet är Sandviken.
I äldreomsorgen utsätts gamla människor för vanvård, bedrägerier, psykisk misshandel och våldtäkter i sina egna hem eller på äldreboenden. Övergreppen mot samhällets svagaste måste stoppas och ansvar utkrävas av dem som låter det ske.
Barn är sköra. De befinner sig i en känslig utvecklingsfas och ska inte utsättas för tvångsintegration för att uppfylla en politisk ideologi.
Som psykisk misshandel räknar jag att inte förstå eller kunna göra sig förstådd med personal som man som vårdtagare är beroende av och som inte talar svenska. Gamla människor tvingas in i en språklig isolering, ett psykiskt skadligt vacuumtillstånd. Att kunna kommunicera på sitt eget språk är ett grundläggande mänskligt behov.
Rädslan för svaghet, som den norske moralfilosofen Harald Ofstad skrev om i sin bok ”Vårt förakt för svaghet”1972, handlade i hans beskrivning i första hand om nazismen. Men föraktet för svaghet är givetvis inte begränsat dit. Rädslan och föraktet för svaghet finns spridd överallt, i de djupaste, omedvetna skikten hos de flesta människor, ofta bakom en mask av humanism och godhet, värdegrund och problemförnekelse. I den här krönikan vill jag visa hur utbrett föraktet för svaghet är i praktiken, bakom beslutsfattarnas blanka fasader och myndigheternas svällande HR-avdelningar.
Övergreppen mot samhällets svagaste sker i mångkulturens namn. De måste stoppas om Sverige vill göra anspråk på humanitet.
Nyheten sprids snabbt över hela världen och förvandlar Sverige till ett ännu starkare dragplåster för migranter.
2014-2015 flyttar en man med tre fruar och 16 barn in från vad de påstår vara Syrien och bosätter sig i tre bostadsrättslägenheter i Nacka med ett sammanlagt värde av cirka 14 miljoner kronor. En lägenhet till varje fru och hennes barn.
Kommunalrådet Mats Gerdau (M) shoppade bostadsrätter för 305 miljoner.
Fallet får stor uppmärksamhet i media hösten 2017. På mindre än två år från 1 januari 2016 shoppar Nackas kommunalråd Mats Gerdau (M) 94 bostadsrätter för 305 miljoner kronor av invånarnas skattepengar. Projektet är på orwellskt nyspråk döpt till ”Bostadsförsörjning för sociala behov”.
60-årige Ahmad Suliman har satt i system att söka försörjningsstöd för sig själv, sina tre fruar och 16 barn. Snart kan han söka Äldreförsörjningsstöd.
Men historien tar inte slut där. Familjen är bara toppen på isberget. Deras och andras anspråk på välfärden fortsätter med krav på att bli försörjda med bidrag, år efter år, och ständiga överklaganden i domstol när kraven avslås.
Den nu 60-årige Ahmad Suliman och hans harem med tre fruar och 16 barn är inte unika. Nya alarmerande siffror från Svenskt Näringsliv visar att bara drygt 30 procent av befolkningen försörjer sig själva. Denna tredjedel måste dessutom slita ihop pengar till att försörja de två tredjedelar av befolkningen som inte försörjer sig själva.
Är kvinnors empati och godhet gränslös? Varför trumfar deras ”människosyn” alla andra hänsyn, som yttre gränser och ordning och reda i ett land?
Har kvinnors entusiasm för invandring någonting med sex att göra? Den danske historikern, författaren och debattören Mikael Jalving ställde nyligen frågan i en krönika i Jyllands-Posten. Texten har ”satt debatt-Danmark i brand”, alltså väckt uppståndelse till och med bland de toleranta danskarna.
Överallt såg vi dem i samband med den så kallade ”flyktingkrisen” 2015 – kvinnor som med hjärtprydda plakat välkomnar ”flyktingar”, oftast ekonomiska migranter. Men varför gör de det?
Uppståndelsen blev så stor att Berlingske Tidenes Europakorrespondent Solveig Gram Jensen såg sig nödsakad att på alla danska kvinnors vägnar rycka ut och ifrågasätta vad Mikael Jalving egentligen menade.