Facit av 90 års välfärd: hela systemet måste göras om från grunden

Mikael Ribbenvik, då rättschef på Migrationsverket, gav 2013 alla syrier rätt till asyl och PUT i Sverige.

Den 2 september 2013 fattar Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik – alltså en icke-folkvald tjänsteman – beslutet att alla som påstår sig komma från Syrien ska få asyl och dessutom permanent uppehållstillstånd (PUT) i Sverige.

Nyheten sprids snabbt över hela världen och förvandlar Sverige till ett ännu starkare dragplåster för migranter.

2014-2015 flyttar en man med tre fruar och 16 barn in från vad de påstår vara Syrien och bosätter sig i tre bostadsrättslägenheter i Nacka med ett sammanlagt värde av cirka 14 miljoner kronor. En lägenhet till varje fru och hennes barn.

*Kommunalrådet Mats Gerdau (M) shoppade bostadsrätter för 305 miljoner.*

Fallet får stor uppmärksamhet i media hösten 2017. På mindre än två år från 1 januari 2016 shoppar Nackas kommunalråd Mats Gerdau (M) 94 bostadsrätter för 305 miljoner kronor av invånarnas skattepengar. Projektet är på orwellskt nyspråk döpt till ”Bostadsförsörjning för sociala behov”.

I krönikan Nackafallet – en svensk värdekollaps skrev jag i oktober 2017 om polygamifamiljen och deras utnyttjande av den svenska välfärden.

*60-årige Ahmad Suliman har satt i system att söka försörjningsstöd för sig själv, sina tre fruar och 16 barn. Snart kan han söka Äldreförsörjningsstöd.*

Men historien tar inte slut där. Familjen är bara toppen på isberget. Deras och andras anspråk på välfärden fortsätter med krav på att bli försörjda med bidrag, år efter år, och ständiga överklaganden i domstol när kraven avslås.

Den nu 60-årige Ahmad Suliman och hans harem med tre fruar och 16 barn är inte unika. Nya alarmerande siffror från Svenskt Näringsliv visar att bara drygt 30 procent av befolkningen försörjer sig själva. Denna tredjedel måste dessutom slita ihop pengar till att försörja de två tredjedelar av befolkningen som inte försörjer sig själva.

Fortsätt läsa ”Facit av 90 års välfärd: hela systemet måste göras om från grunden”

Mikael Jalving: ”Kvinnors lust till svarta män drivande i invandringen”

Är kvinnors empati och godhet gränslös? Varför trumfar deras ”människosyn” alla andra hänsyn, som yttre gränser och ordning och reda i ett land?

Har kvinnors entusiasm för invandring någonting med sex att göra? Den danske historikern, författaren och debattören Mikael Jalving ställde nyligen frågan i en krönika i Jyllands-Posten. Texten har ”satt debatt-Danmark i brand”, alltså väckt uppståndelse till och med bland de toleranta danskarna.

*Överallt såg vi dem i samband med den så kallade ”flyktingkrisen” 2015 – kvinnor som med hjärtprydda plakat välkomnar ”flyktingar”, oftast ekonomiska migranter. Men varför gör de det?*

Uppståndelsen blev så stor att Berlingske Tidenes Europakorrespondent Solveig Gram Jensen såg sig nödsakad att på alla danska kvinnors vägnar rycka ut och ifrågasätta vad Mikael Jalving egentligen menade.

Fortsätt läsa ”Mikael Jalving: ”Kvinnors lust till svarta män drivande i invandringen””

Vi bygger våra egna fängelser

Välkommen till 2023 års första krönika! En vindlande text som slingrar sig mellan nödvändiga och onödiga fängelser, om att välja perspektiv, att ta makten över rädslan och landa i förtröstan.

För ett par veckor sedan dömdes 15-årige Abushi Shamse Kamal av Skellefteå tingsrätt till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Han dömdes för mordförsök medelst strypvåld och grov våldtäkt mot nioåriga Luna i Skellefteå.

*Abushi Kamal Shamse, 15-årig etiopier. Den 14 december 2022 dömd till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.*

I den här tätvuxna, snåriga skogsterrängen i Skellefteå våldtog Abushi Shamse Kamal, 15, den 7 juli 2022 nioåriga Luna och försökte mörda henne genom att strypa henne och binda fast henne vid ett träd.

Nyåret 2023 får mig att reflektera över begreppen frihet och fångenskap i ett lite vidare perspektiv än det vanliga.

Fortsätt läsa ”Vi bygger våra egna fängelser”

När utopierna faller och tolkningsföreträden brister

Det gör ont när utopier faller och tolkningsföreträden brister. Efter valet ser vi fantomsmärtorna och aggressiviteten hos det vänsterliberala etablissemang som i minst sex årtionden har hamrat fast sitt åsiktsmonopol och nu häpet ser sitt tolkningsföreträde hotat. De har tagit sig rätten att mobba, demonisera, stigmatisera och straffa ut människor som har andra åsikter än de själva.

En mycket lång period av demonisering av Sverigedemokraterna från media och 7-klövern går mot sitt slut. Sverige har förlorat minst 20 år som kunde ha använts till att lösa svåra problem. Innerst inne vet Socialdemokraterna att deras sekellånga epok vid makten är över för alltid.

Efter valet och med ett maktskifte på regeringstaburetterna känner åsiktskorridorens tillskyndare marken försvinna under fötterna. Det är en ovan och av allt att döma oförutsedd upplevelse. Den ohöljda häpnaden är påfallande.

Fortsätt läsa ”När utopierna faller och tolkningsföreträden brister”

Lars Trägårdh: ”Så förlorade Socialdemokraterna folkhemstanken till SD”

”Två svenska modeller konkurrerar med varandra. En byggd på tanken om medborgarskap och folkhem, den andra på mänskliga rättigheter och internationell solidaritet. Socialdemokraterna borde återgå till den första.”

Det skriver Lars Trägårdh, professor i historia, i en artikel i Sydsvenska Dagbladet, som jag citerar delar av.

*Vällingby 1950-tal. Det moderna samhället, folkhemmet, växer fram.*

”Socialdemokratiska ledare har velat göra Sverige till en moralisk stormakt men försummat medborgarskapstanken” skriver Trägårdh.

Fortsätt läsa ”Lars Trägårdh: ”Så förlorade Socialdemokraterna folkhemstanken till SD””

Finns det något bortom bergen? Intervjuad av Rasmus Dahlstedt

*Berg och soluppgång i Hälsingland. Foto: Th. Bergman*

Jag brukar konsekvent tacka nej till intervjuer, eftersom min blogg och mina poddar räcker till som uttrycksmöjligheter, och jag tycker att fokus på mig som person är ointressant. Men jag gjorde ett undantag för skådespelaren, regissören, sångaren och författaren Rasmus Dahlstedt och hans serie intervjuer på Antipodden. Jag hyser nämligen stor respekt för hans konstnärliga arbete på olika områden och litade på att han skulle ge goda förutsättningar för ett samtal.

Om Rasmus Dahlstedt skriver författaren Per Brinkemo:

”Rasmus Dahlstedt är en av våra främsta intervjuare. Han har en alldeles egen stil, på samma gång inkännande och fordrande. Rasmus oförställda nyfikenhet och sällsynta förmåga att hitta samtalets kärna får gästerna att bli sina bästa jag.”

Det blev ett samtal om journalistik, om Journalisthögskolan, om åren på Dala-Demokraten, varför jag slutade på DN, om livsdrömmar, om att stå för den man är, om att inte vara feminist, om att förlora vänner, om poeten Dan Andersson, om fattigdom, om att se sina val i ett livsperspektiv, om (S)lagen mot kärnfamiljen och om statligt subventionerade faderlösa barn och mycket mer.

Fortsätt läsa ”Finns det något bortom bergen? Intervjuad av Rasmus Dahlstedt”

Smärtbärarna

I alla tider har det funnits smärtbärare, människor som har en större känslighet än andra och som bär psykisk smärta åt dem som inte själva förmår härbärgera den. Coronapandemin har ställt fenomenet på sin spets. Har bärandet av andras smärta någonsin varit så utbrett som i dag? I Sverige är det ett fåtal, knappt 20 procent, som bär smärta åt en majoritet på drygt 80 procent.

Vi ser deras smärta, vi känner den – men vi kan, av olika skäl, inte tala om den. Tystnaden växer till en allt större klyfta mellan oss och dem. Vi är fångade i ett etiskt dilemma vars art och dimensioner åtminstone jag inte kan erinra mig ha upplevt tidigare.

Att identifiera och erkänna problemet kan vara ett steg på vägen mot en lösning. Men några garantier finns inte.

*Den psykiska smärta du inte själv erkänner och förmår härbärgera överförs på andra, som får bära den åt dig.*

Fortsätt läsa ”Smärtbärarna”

Corona utlöste en masspsykos – då har förnuftet ingen chans

Få kan tvivla på att det som pågår runtom i världen just nu är en masspsykos, utlöst av coronapandemin. Varför bär sig annars normala människor åt som drogade zombies som förnekar fakta och inte är mottagliga för information?

I mer än ett och ett halvt år har jag undrat över varför annars förnuftiga människor låter sig luras av coronanarrativet, inklusive de experimentella injektionerna. Här hoppas jag kunna ge några svar.

Fenomenet är inte nytt. I själva verket går det att förutsäga. Om ett samhälle präglas av vissa faktorer kommer en masspsykos högst sannolikt att bryta ut och ta sig uttryck enligt förutsägbara mönster, bland annat utplånandet av vanligt sunt förnuft, en blint rusande maktelit och splittring av människor i diametralt olika läger utan förståelse för varandra.

Den tysk-amerikanske stjärnadvokaten Reiner Fuellmich, med stora framgångar i brottmål mot bland andra Volkswagen och Deutsche Bank bakom sig, förbereder tillsammans med ett stort antal jurister och andra specialister i ”The Corona Investigative Committee” åtal mot de ansvariga för brott mot mänskligheten i samband med coronapandemin, Nürnbergrättegången 2.

Fortsätt läsa ”Corona utlöste en masspsykos – då har förnuftet ingen chans”

Satir: Åtskillnadsverket – nu som podd

I ett välordnat samhälle är det en angelägen uppgift för staten att ha kontroll på medborgarna och förhindra att människor kommer samman och upplever gemenskap.

I Åtskillnadsverkets avsiktsförklaring stod tydligt angivet att mänsklig samvaro utgör roten till allt ont och kan sätta mycket stora värden på spel, eftersom den utgör grunden för att hamna i samtal som kan väcka oönskade tankar och idéer av samhällsomstörtande karaktär till liv.

Vårsammanträdet i Åtskillnadsverket-K var en veritabel prövning. ”K” stod för kärlek och utgjorde den snabbast växande avdelningen inom verket. Den allmänna hotbilden och den i hast framrusande våren gjorde annars sansade handläggare nervösa som kapplöpningshästar.

Fortsätt läsa ”Satir: Åtskillnadsverket – nu som podd”

Ingen planterar bananträd i Vilhelmina

Ingen planterar bananträd i Vilhelmina. Ingen skulle ens komma på tanken. Vem som helst förstår att de inte skulle överleva.

Men i stor skala planteras människor från ett av jordens mest våldsamma och underutvecklade länder, Sydsudan, i bland annat Vilhelmina – en liten kommun med 6 668 redan hårt beskattade invånare.

*Sydsudan är ett av jordens mest våldsamma och underutvecklade länder med ständiga strider mellan olika stammar och klaner.*

Cirka 500 sydsudaneser har redan flugits till Sverige, och fler är på väg. I samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR har det duktiga världssamvetet Sverige tagit emot så kallade kvotflyktingar sedan 1950. Sedan 1995 har antalet enligt Migrationsverkets statistik legat omkring 1 900 per år.

Fortsätt läsa ”Ingen planterar bananträd i Vilhelmina”