Mitt händelselösa liv, del 8. Den ockuperade bygdegården

I den glesbygd där jag bor finns två bygdegårdar inom räckhåll. En i varje socken. Bygdegårdarna står för traktens kulturutbud för oss som bor långt från Kungliga Operan, Konserthuset och Berwaldhallen – men ändå betalar för deras verksamhet.

Den ena är liten, inte stort mer än en barack. Det är en snäll bygdegård där det ordnas knytkalas, yoga, syföreningsauktioner och informationsmöten om bredband och fiberkabel.

Gammelgarns bygdegård.

Den andra och större bygdegården, byggd 1939 av ungdomar i Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund (SLU, sedermera CUF), är ockuperad av kommunister.

Fortsätt läsa ”Mitt händelselösa liv, del 8. Den ockuperade bygdegården”

När utopierna faller och tolkningsföreträden brister

Det gör ont när utopier faller och tolkningsföreträden brister. Efter valet ser vi fantomsmärtorna och aggressiviteten hos det vänsterliberala etablissemang som i minst sex årtionden har hamrat fast sitt åsiktsmonopol och nu häpet ser sitt tolkningsföreträde hotat. De har tagit sig rätten att mobba, demonisera, stigmatisera och straffa ut människor som har andra åsikter än de själva.

En mycket lång period av demonisering av Sverigedemokraterna från media och 7-klövern går mot sitt slut. Sverige har förlorat minst 20 år som kunde ha använts till att lösa svåra problem. Innerst inne vet Socialdemokraterna att deras sekellånga epok vid makten är över för alltid.

Klyftan. Ännu tydligare efter valet.

Efter valet och med ett maktskifte på regeringstaburetterna känner åsiktskorridorens tillskyndare marken försvinna under fötterna. Det är en ovan och av allt att döma oförutsedd upplevelse. Den ohöljda häpnaden är påfallande.

Fortsätt läsa ”När utopierna faller och tolkningsföreträden brister”

Poliserna fruktade för sina liv Gärningsmännen utvisas inte

En muslimsk lynchmobb på 200-300 personer förvandlade Sveaparken i Örebro till en krigszon. I rättegångarna vittnar poliser om att de fruktade för sina liv. Stora stenar, bangers och takpannor haglade över dem. 

Bara i Örebro skadades mer än 70 poliser vid korankravallerna. I hela landet mer än 300. Polishundarna fick föras i säkerhet sedan tre av dem skadats av stenar och sparkar. Polisbilar värda miljontals kronor eldades upp i flera städer.

Nyheten försvann snabbt från mainstream-medias sajter och intressesfär. Nu kommer domarna. Jag återger de attackerade polismännens berättelser.

Dina skattepengar i brand. Polisbilar för miljontals kronor eldades upp vid korankravallerna i april. Bilden är från Örebro.

De krigsliknande scener som utspelade sig vid korankravallerna i flera städer under påsken markerar ett tydligt skifte i svensk historia: före. Och efter. Kravallerna visar med all önskvärd tydlighet att den svenska statens våldsmonopol har havererat. Polisen klarar inte att stå emot den här typen av organiserade, våldsamma massaktioner från en lynchmobb av religiösa/ideologiska fanatiker.

Fortsätt läsa ”Poliserna fruktade för sina liv Gärningsmännen utvisas inte”

Smärtbärarna

I alla tider har det funnits smärtbärare, människor som har en större känslighet än andra och som bär psykisk smärta åt dem som inte själva förmår härbärgera den. Coronapandemin har ställt fenomenet på sin spets. Har bärandet av andras smärta någonsin varit så utbrett som i dag? I Sverige är det ett fåtal, knappt 20 procent, som bär smärta åt en majoritet på drygt 80 procent.

Vi ser deras smärta, vi känner den – men vi kan, av olika skäl, inte tala om den. Tystnaden växer till en allt större klyfta mellan oss och dem. Vi är fångade i ett etiskt dilemma vars art och dimensioner åtminstone jag inte kan erinra mig ha upplevt tidigare.

Att identifiera och erkänna problemet kan vara ett steg på vägen mot en lösning. Men några garantier finns inte.

Den psykiska smärta du inte själv erkänner och förmår härbärgera överförs på andra, som får bära den åt dig.

Fortsätt läsa ”Smärtbärarna”

Corona utlöste en masspsykos – då har förnuftet ingen chans

Få kan tvivla på att det som pågår runtom i världen just nu är en masspsykos, utlöst av coronapandemin. Varför bär sig annars normala människor åt som drogade zombies som förnekar fakta och inte är mottagliga för information?

I mer än ett och ett halvt år har jag undrat över varför annars förnuftiga människor låter sig luras av coronanarrativet, inklusive de experimentella injektionerna. Här hoppas jag kunna ge några svar.

Fenomenet är inte nytt. I själva verket går det att förutsäga. Om ett samhälle präglas av vissa faktorer kommer en masspsykos högst sannolikt att bryta ut och ta sig uttryck enligt förutsägbara mönster, bland annat utplånandet av vanligt sunt förnuft, en blint rusande maktelit och splittring av människor i diametralt olika läger utan förståelse för varandra.

Reiner Fuellmich.

Den tysk-amerikanske stjärnadvokaten Reiner Fuellmich, med stora framgångar i brottmål mot bland andra Volkswagen och Deutsche Bank bakom sig, förbereder tillsammans med ett stort antal jurister och andra specialister i ”The Corona Investigative Committee” åtal mot de ansvariga för brott mot mänskligheten i samband med coronapandemin, Nürnbergrättegången 2.

Fortsätt läsa ”Corona utlöste en masspsykos – då har förnuftet ingen chans”

Satir: Åtskillnadsverket – nu som podd

I ett välordnat samhälle är det en angelägen uppgift för staten att ha kontroll på medborgarna och förhindra att människor kommer samman och upplever gemenskap.

I Åtskillnadsverkets avsiktsförklaring stod tydligt angivet att mänsklig samvaro utgör roten till allt ont och kan sätta mycket stora värden på spel, eftersom den utgör grunden för att hamna i samtal som kan väcka oönskade tankar och idéer av samhällsomstörtande karaktär till liv.

Vårsammanträdet i Åtskillnadsverket-K var en veritabel prövning. ”K” stod för kärlek och utgjorde den snabbast växande avdelningen inom verket. Den allmänna hotbilden och den i hast framrusande våren gjorde annars sansade handläggare nervösa som kapplöpningshästar.

Fortsätt läsa ”Satir: Åtskillnadsverket – nu som podd”

Ingen planterar bananträd i Vilhelmina

Ingen planterar bananträd i Vilhelmina. Ingen skulle ens komma på tanken. Vem som helst förstår att de inte skulle överleva.

Men i stor skala planteras människor från ett av jordens mest våldsamma och underutvecklade länder, Sydsudan, i bland annat Vilhelmina – en liten kommun med 6 668 redan hårt beskattade invånare. 

Sydsudan är ett av jordens mest våldsamma och underutvecklade länder med ständiga strider mellan olika stammar och klaner.

Cirka 500 sydsudaneser har redan flugits till Sverige, och fler är på väg. I samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR har det duktiga världssamvetet Sverige tagit emot så kallade kvotflyktingar sedan 1950. Sedan 1995 har antalet enligt Migrationsverkets statistik legat omkring 1 900 per år.

Fortsätt läsa ”Ingen planterar bananträd i Vilhelmina”

Pedofilen och mamman som inte märkte någonting

När jag nyligen läste och skrev om domen mot Fredrick Federleys (C) före detta sambo och käresta, ”I huvudet på en pedofil” – pedofilen Jonas Lind, 42, (numera Almqvist) för grova sexualbrott mot barn – var det särskilt en fråga som framstod som ett mysterium: varför märkte ingen i de utsatta barnens omgivning vad som pågick?

Jonas Lind dömdes för 22 grova våldtäkter, sexuellt ofredande och 38 fall av barnpornografibrott. Mamman till de två utsatta små flickorna märkte ingenting.

Jonas Lind dömdes 2014 till nio års fängelse för bland annat ett stort antal grova våldtäkter på barn och 38 barnpornografibrott. I januari 2020 släpptes han fri villkorligt. I maj fick han kontakt med Centerpolitikern Fredrick Federley på en sexkontaktsajt och flyttade snabbt in hos Federley och hans nioåriga dotter på Federleys gård i Björbo i Dalarna.

Fredrick Federley /C) och hans före detta sambo Jonas Lind (nu Almqvist), dömd för bland annat 22 grova våldtäkter på barn.

Fredrick Federley har kallat Jonas Lind ”den finaste person jag har träffat”.

Fortsätt läsa ”Pedofilen och mamman som inte märkte någonting”

Callis Amid: De 166 ledamöterna vet inte vilka afghanerna är

Callis Amid.

Callis Amid kom till Sverige från Iran 1986. Han är marinbiolog, konsult i Försvarsmakten och har bland annat engagerat sig i frågan om uppehållstillstånd för Försvarsmaktens afghanska tolkar. Han kandiderar för liberalerna i riksdagsvalet. Här återger jag ett inlägg som han har publicerat på Facebook om amnestin för 9 000 afghanska män utan asylskäl.

Fortsätt läsa ”Callis Amid: De 166 ledamöterna vet inte vilka afghanerna är”