Få kan tvivla på att det som pågår runtom i världen just nu är en masspsykos, utlöst av coronapandemin. Varför bär sig annars normala människor åt som drogade zombies som förnekar fakta och inte är mottagliga för information?
I mer än ett och ett halvt år har jag undrat över varför annars förnuftiga människor låter sig luras av coronanarrativet, inklusive de experimentella injektionerna. Här hoppas jag kunna ge några svar.
Fenomenet är inte nytt. I själva verket går det att förutsäga. Om ett samhälle präglas av vissa faktorer kommer en masspsykos högst sannolikt att bryta ut och ta sig uttryck enligt förutsägbara mönster, bland annat utplånandet av vanligt sunt förnuft, en blint rusande maktelit och splittring av människor i diametralt olika läger utan förståelse för varandra.
Reiner Fuellmich.
Den tysk-amerikanske stjärnadvokaten Reiner Fuellmich, med stora framgångar i brottmål mot bland andra Volkswagen och Deutsche Bank bakom sig, förbereder tillsammans med ett stort antal jurister och andra specialister i ”The Corona Investigative Committee” åtal mot de ansvariga för brott mot mänskligheten i samband med coronapandemin, Nürnbergrättegången 2.
Vaccinpropagandan flödar dygnet runt i alla kanaler. Vår tids kättare bränns inte på bål. De tystas och utmålas som ”konspirationsteoretiker”. Kritiska och sakliga artiklar refuseras. Någon offentlig debatt förekommer inte. Det är bara en sida som får utrymme i media.
Hur blev det så här? Lyssna på diskussionen i podden ”Modiga människor”.
Zoia Zakariasdotter driver podden Modiga människor och är mamma till ett vaccinskadat barn. Här har hon tillsammans med Per Shapiro från Folkets Radio, med ett förflutet som SR- och SVT-journalist, bjudit in Sven Román, specialist i barn- och ungdomspsykiatri, och Sebastian Rushworth, AT-läkare, bloggare och författare till boken”Varför det mesta du vet om Covid19 är fel: en evidensbaserad utvärdering”.
Fascistisk uppfostrarnit mot gamla människor: läskedrycker stoppas från första maj på åtta äldreboenden i Gislaved. Ålderistiskt förtryck av gamla människor ska inte tolereras i något sammanhang.
Gislaveds äldre ska lära sig skilja på vardag och fest och inte dricka läsk när som helst. Det har den folkuppfostrande kostchefen Eva Kullenberg bestämt.
Eva Kullenberg, 58, beskäftig kostchef i Gislaveds kommun, anser att pensionärerna inte ska få dricka läsk annat än vid stora helger (jul- och nyårshelgen, påsk, midsommar och Alla Helgons-helgen). De gamla ska uppfostras att förstå skillnaden mellan vardag och fest.
Två decennier in på 2000-talet ses rätten till fri abort som en självklarhet. Trots tillgång till säkra och billiga preventivmedel gör varje år mellan 35 000 och 40 000 kvinnor abort i Sverige.
När någonting ses som självklart, tas för givet och ibland missbrukas, är nästa steg att glömma de villkor som har präglat kvinnors liv – men även mäns – i generationerna före oss. Ända fram till mitten av 1960-talet, när de första p-pillren kom, var kvinnor slavar under sin fruktsamhet. Illegala köksbordsaborter och änglamakerskor är en del av vår historia.
Det är en oförglömlig sommar. 2020 är året vi aldrig glömmer. Ett litet taggigt virus sätter våra liv på standby.
I mitt femte Sommarprogram pratar jag från min hemkarantän om liv och död och rädsla, och om deras motkrafter: kärlek och mod. Mod att våga stå för den man är och det man tycker – även när man går rakt emot flocken och en etablerad åsiktselit. Mod att hålla fast vid den man är och det man tycker, även om man förlorar vänner och blir uthängd på medias galgbacke.
Det finns nästan alltid en motkraft till de mörka krafterna, och ofta bär vi den inom oss själva. Vi vet bara inte om det, för vi har dragit ner rullgardinerna, låst dörren och kastat bort nycklarna.
Ur programmet:
Aldrig har jag njutit så mycket av trädgården som i år. Varje blomma är en gåva. Till och med ogräset får ett försonande drag och tillägnas en egen hyllning med låten ”Weeds and Wildflowers” med gruppen Parsonsfield.
Aldrig har jag älskat livet så mycket som den här sommaren, när jag nyss har varit nära att förlora det.
MUSIK OCH LJUDKLIPP I PROGRAMMET
1. Isaac Albéniz (1860-1909). Mallorca. Opus 202. Julian Bream, gitarr.
2. In the Summertime. Mungo Jerry. 1970.
3. Gustav Mahler (1860-1911). Symfoni N:o 5 i ciss-moll. Adagietto. Berliner Philharmoniker. Dirigent Herbert von Karajan (1908-1989).
4. Ich bleib zu Haus. Max Raabe, Palast Orchestra.
5. Weeds and Wildflowers. Parsonsfield.
6. Giovanni Pierluigi Palestrina (1525-1594). Missa Brevis. 1570. Agnus Dei.
7. Jóhann Jóhannsson (1969-2018). Flight from the City. 2016.
8. J S Bach (1685-1750). French Suite N:o 2 ciss-moll, BWV 813. Motoki Hirai, piano.
9. Zbigniew Preisner. Piotr.
10. I Will Survive. Lyrics by Freddie Perren, Dino Fekaris. Gloria Gaynor, sång. 1978.
11. We’ll Meet Again. 1943. Vera Lynn (1917-2020).
12. Döden spelar schack. Klipp ur Ingmar Bergmans film ”Det sjunde inseglet”. 1957. Max von Sydow, Bengt Ekerot.
13. Arvo Pärt. Spiegel im Spiegel. Leonhard Roczek, cello, Herbert Schuch, piano.
14. Du säger att ditt hjärta är kallt.
15. Lars Gullin. Danny’s Dream. 25 maj 1954. Lars Gullin, barytonsaxofon, Rolf Berg elgitarr, Georg Riedel kontrabas, Robert Edman, trummor.
Nu tar jag en välbehövlig sommarsemester! Jag önskar er alla en bra sommar.
————————————————————————–
Uppskattade du det här Sommarprogrammet? Sätter du värde på fri och oberoende journalistik? Jag skriver och gör podcasts om ämnen som gammelmedia inte tar upp.
Ditt stöd behövs för att jag ska kunna fortsätta mitt arbete. Jag är tacksam om du vill stödja det jag gör genom en donation, stor eller liten. Du kan donera på olika sätt:
Swish 073 594 52 69
Bankgiro 111-9072
Från utlandet: IBAN-nummer SE 89 9020 0000 0902 4239 4290
Den höga dödligheten bland äldre som får omsorgsinsatser är coronapandemins största misslyckande. Det är alla överens om. Men varför blev det så? Och vad kan vi lära oss av misstagen?
I sammanhanget är det värt att påminna om en gammal tumregel. Den lyder ungefär så här:
”Ett samhälles kulturnivå kan avläsas i hur man behandlar sina svagaste invånare.”
Med utgångspunkt från coronapandemin och de många döda i gruppen äldre uppvisar Sverige en mycket låg kulturnivå.
Totalt 2 586 personer i Sverige har hittills avlidit av Covid 19. Nu börjar berättelserna från dem som arbetar i den främsta frontlinjen mot coronaviruset; sjukvårdspersonal och personal inom äldreomsorgen, nå ut till allmänheten.
De skickas fram i främsta ledet och utkämpar en ibland dubbel kamp, en mot viruset och en mot överordnade som inte tillåter tillräckliga skyddsåtgärder.
Leonardo da Vincis berömda muralmålning ”Nattvarden” eller ”Den sista måltiden”, utförd omkring 1495-1498 i klostret Santa Maria delle Grazie i Milano. Här parafraserad med läkare och sjuksköterskor i coronapandemins tid.
I min hall, alldeles innanför ytterdörren, ligger en förpackning munskydd. Dyrt betalda (500 kronor för 50 stycken) ur min egen ficka. Ingen får komma in i huset utan att ta på sig ett munskydd. Saken är inte förhandlingsbar. Det gäller livet.
Det här blir en lång text som kommer att vindla hit och dit, mellan personligt och allmängiltigt. Det kommer att handla om vem som har rätt att leva, om etisk härdsmälta, om obefintliga munskydd i hemtjänsten, äldreomsorgen som det perfekta sparobjektet, huruvida döden har svarta Fantomentrikåer och om skräck och rädsla som effektiva verktyg att styra människor.
Sverigedemokraterna klättrar starkt uppåt mot en position som Sveriges största parti. Det visar flera opinionsundersökningar som gjorts i oktober. I en undersökning av LO-medlemmars partisympatier från Sifo/Expressen är SD till och med något större än Socialdemokraterna och aspirerar alltså på platsen som Sveriges största parti.
I Sifo/Expressens senaste opinionsmätning är Sverigedemokraterna större än Socialdemokraterna bland LO-medlemmar.
Socialdemokraterna får 30,6 procent och SD får 31 procent i Sifos undersökning. I en väljarbarometer som SVT/Novus presenterade på torsdagen är Sverigedemokraterna återigen större än Moderaterna och därmed största oppositionsparti. SD har 20,5 procent och Moderaterna 19,5.
Små barn ända ner till ett års ålder ska användas som försökskaniner för en teknik som kan skada deras hälsa och utveckling. Det är innebörden av regeringens och Skolverkets beslut att digitalisera skolan och förskolan.
Barn ända ned till ett års ålder ska ha ”digital kompetens”. Det har regeringen och Skolverket bestämt.
Vart fjärde spädbarn (0–1 år) i Sverige använder internet dagligen. Bland ettåringarna vart tredje barn. Bland fyraåringarna i stort sett alla.
Föräldrarna är de som kan och ska skydda barnen. Men många föräldrar är själva fast i ett skärmberoende och är omedvetna om eller vägrar se riskerna för barnen.
Regeringens och Skolverkets beslut om digitalisering av skola och förskola innebär att barn ända från bebisstadiet upp till vuxen ålder tvingas in i en teknik vars konsekvenser för deras hälsa och utveckling inte är utredda.
Julia Caesar 