…därmed inget ont om grisar, är det säkrast att tillägga i detta kränkthetens tidevarv.
Det är debattören Henrik Jönsson som gör liknelsen mellan en sminkad gris och svenska kommuners vacklande ekonomi. Nu tvingas många av dem möta den osminkade verkligheten och ställs inför en ekonomisk kollaps. Åtta av tio kommuner tvingas till nedskärningar av den kommunala servicen. I Kramfors talar man om ”systemhaveri”.
”Om du vill hjälpa någon annan måste du även förstå att hjälpa dig själv.” Det är en självklar sanning för många, men inte för Sveriges riksdag och regering.
Genom att tillåta massinvandring av ointegreringsbara grupper och individer från jordens mest dysfunktionella länder och kulturer samt slösa bort miljarder i skattepengar på hopplösa integrationsprojekt har politikerna försatt Sverige i ett krisläge. De har uppenbarligen inte förstått att vem som helst inte klarar ett arbete på den kvalificerade arbetsmarknad som finns i Sverige.
En rad integrationsprojekt från 1996 och framåt har bara inneburit ett gigantiskt slöseri med skattepengar men inga mätbara resultat, redovisar PM Nilsson i Dagens industri.
Nu står många kommuner inför enorma ekonomiska problem och stora nedskärningar, i vissa fall kollaps. De tre senaste regeringarna (ledda av Göran Persson, Fredrik Reinfeldt, Stefan Löfven) har inte besvärat sig med att göra några konsekvensanalyser av vad deras mångkulturella drömmar, det vill säga migrationspolitiska beslut, skulle komma att innebära för de svenska skattebetalarna eller landet som helhet. Det har varit ”tuta och kör” som gäller.
Det visade en rapport från Riksrevisionen (RiR 2017:25) för två år sedan. Det har saknats ekonomiska analyser, trovärdiga skattningar av antalet asylsökande samt beskrivningar av hur förslagen påverkar människor, myndigheter, kommuner och landsting, enligt Riksrevisionen.
”Det är inte moraliskt att ta på sig kostnader som man inte kan bära. Det är inte godhjärtat att fatta beslut utan att förstå konsekvenserna. Det är inte acceptabelt att förneka en utveckling som kräver hårt arbete och djupgående förändring för att korrigeras.”
Det säger Henrik Jönsson i den faktaunderbyggda videon här ovanför. Han berättar också en sedelärande saga om två äppelodlare. Den ene vill vara godhjärtad och skänker bort hela sin skörd, medan den andre skänker bort delar men i övrigt planerar för framtid och återväxt.
Gissa vem som klarar sig längst!
Julia Caesar 