Visitationszoner – en fråga om skydd mot brott eller kriminellas integritet?

Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.

OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86

Bankgiro 111-9072

Varmt tack för din gåva!

Tungt kravallutrustad polis kämpar mot gängvåldet.

TEXTEN HANDLAR OM:

Hur decennier av ansvarslös migrations- och kriminalpolitik till slut tvingar fram åtgärder som innebär ökad kontroll och även drabbar laglydiga medborgare.

 

Vilket väger tyngst i ett samhälle som gör anspråk på att kalla sig rättssamhälle – befolkningens rätt till skydd och trygghet eller kriminellas känslor av kränkthet och påståenden om diskriminering och etnisk profilering?

Frågan ställs på sin spets när svensk polis inom kort kan få rätt att införa så kallade visitationszoner – eller ”säkerhetszoner” som de ska kallas, för att det låter bättre.

Fortsätt läsa ”Visitationszoner – en fråga om skydd mot brott eller kriminellas integritet?”

En tjuv och bankbedragares död – polisen ber om hjälp

Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.

OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86

Bankgiro 111-9072

Varmt tack för din gåva!

 

I slutet av augusti 2023 hittas lämningarna av vad som en gång har varit en kropp. Fyndplatsen är ett skogsparti vid sidan av vägen ut mot Dalarö, sydost om Stockholm. Som så ofta är det en svampplockare som upptäcker lämningarna, dolda under ett träd.

Polisens utredning blir svår, eftersom kroppen har legat länge i skogen. Fem månader. Den är hårt åtgången av väder och vind, djur och förruttnelse. Tandavtryck och uppgifter om människor som anmälts som saknade är i stort sett det enda som kan ge ledtrådar om den dödes identitet.

Curt Sederström, 74, (mittenbilden) hittades mördad i augusti 2023. Då hade hans kropp legat i skogen i fem månader. Bilder: Polisen.

Polisens utredning ska visa att den döde är Curt ”Curre” Sederström, 74 år gammal och boende i Enskede. Han har varit försvunnen och anmäld som saknad sedan slutet av mars. Polisen konstaterar att han har blivit brutalt mördad och att mordet av allt att döma har utförts på fyndplatsen. Nu ber Stockholmspolisen allmänheten om hjälp att lösa mordet.

Fortsätt läsa ”En tjuv och bankbedragares död – polisen ber om hjälp”

Det handlar om identitet: om ett invaderat folks djupaste sorg

Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.

OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86

Bankgiro 111-9072

Det gör särskilt ont när vi ser en stad eller bygd där vi fötts och vuxit upp invaderas, förändras och förstöras.

Det handlar om identitet. Vi har införlivat staden eller bygden i oss själva. När omgivningen förstörs är det en bit av oss som går sönder.

Detta är ett invaderat folks djupaste sorg.

Gärdet i Bollnäs är ett av landets mest segregerade bostadsområden.

Jag minns.

Jag minns det som igår. 

Bollnäs läsåret 1964-65. Jag gick sista ring i gymnasiet och skulle ta studenten till våren. Eftersom det inte fanns något gymnasium i Sveg, där min familj bodde, hyrde jag ett rum hos tant Frida på Gärdet.

Gärdet i Bollnäs. Trevåningslängor från 1950-talet.

Tant Frida var en snäll och trevlig hyresvärdinna för flickan från Sveg. Turligt nog hade jag min älsklingsmoster och -morbror i stan och kunde äta middag hos dem varje kväll.

Fortsätt läsa ”Det handlar om identitet: om ett invaderat folks djupaste sorg”

Vårt byggnadsarv sjunger för den som vill lyssna

Överallt på den svenska landsbygden står de, ödehusen i olika stadier av förfall. Häromdagen åkte jag förbi ett av dem, mitt i den glesaste glesbygd, utan möjlighet att stanna. Det var ett litet enkelt hus i höggradigt förfall.

Någonting med huset fångade mig. Jag tänkte att jag måste återvända och ta kameran med mig. 

Långt ute i den glesaste glesbygd där nästan ingen bor står huset i långt framskridet förfall. Foto samtliga bilder: Julia Caesar

Som mina läsare kanske har noterat har jag en speciell förkärlek för gamla hus. Jag tycker om dem, fascineras av dem. De är besjälade och intressanta. De talar med mig, väcker min fantasi. Gamla hus har alltid någonting att berätta. Vårt vackra svenska byggnadsarv sjunger sin historia för den som vill lyssna.

Fortsätt läsa ”Vårt byggnadsarv sjunger för den som vill lyssna”

Mitt händelselösa liv, del 9. Att sätta upp en torkvinda

Alla ni som bor i lägenhet och aldrig har behövt lyfta ett finger för att åstadkomma en torkanordning för er tvätt – ni kommer aldrig att förstå.

Låt mig för all del inte hindra er från att leva i lycklig okunnighet resten av era liv. Men skänk gärna en empatisk tanke till oss som själva tvingas köpa, montera, resa och underhålla en torkvinda.

Den nya torkvindan är uppenbart uppochner och felmonterad.

Lättare än man tror kan en torkvinda – precis som man själv och världen i övrigt – hamna uppochner. Lättare än man tror tar såna här praktiska trivialiteter sakta men säkert livet av en. Men ni behöver som sagt inte tänka på det.

Fortsätt läsa ”Mitt händelselösa liv, del 9. Att sätta upp en torkvinda”

Mitt händelselösa liv, del 1. Att flytta hem till sig själv

En världsbild präglad av hysterisk superaktivitet. Nej tack, jag orkar inte. Om någon säger ”Nu kör vi!” i hurtig ton en gång till skriker jag högt. Miljoner svenskar lever stillsamma liv där inget särskilt händer. Jag vill ge röst åt dem som i likhet med mig lever ett händelselöst liv.

Det finns många skäl, frivilliga och ofrivilliga, att leva ett liv där inte mycket händer. Jag bor ensligt i skogen för att jag måste. På grund av en arbetsskada, orsakad av de första högstrålande bildskärmarna på 1980-talet, är jag elöverkänslig.

Finlands vita ros blommar som vackrast.

För nästan 20 år sedan byggde jag mig en liten elsanerad stuga på två rum och kök längst ut i den yttersta glesbygden på en ö, långt från mobilmaster. I mitt hus är alla elledningar skärmade med aluminium och avger inga elektromagnetiska fält.

Värmepannan står i ett uthus, och därifrån leds varmvatten i en kulvert under marken in i huset. Spisen går på gasol. Jag har två eldstäder som eldas med ved.

Jag kan inte resa längre. Istället flyttar jag ”ut på landet”, till min egen gäststuga

På grund av sjukdom och funktionshinder kan jag inte resa någonstans. Jag kan inte gå mer än några meter. Jag är bunden till mitt specialanpassade hus och är tacksam för att jag har kunnat bygga det, helt på eget bevåg och för egen plånbok. Men sommartid flyttar jag ”ut på landet” och blir gäst i min egen gäststuga. Gäst hos verkligheten.

Fortsätt läsa ”Mitt händelselösa liv, del 1. Att flytta hem till sig själv”

Facit av 90 års välfärd: hela systemet måste göras om från grunden

Mikael Ribbenvik, då rättschef på Migrationsverket, gav 2013 alla syrier rätt till asyl och PUT i Sverige.

Den 2 september 2013 fattar Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik – alltså en icke-folkvald tjänsteman – beslutet att alla som påstår sig komma från Syrien ska få asyl och dessutom permanent uppehållstillstånd (PUT) i Sverige.

Nyheten sprids snabbt över hela världen och förvandlar Sverige till ett ännu starkare dragplåster för migranter.

2014-2015 flyttar en man med tre fruar och 16 barn in från vad de påstår vara Syrien och bosätter sig i tre bostadsrättslägenheter i Nacka med ett sammanlagt värde av cirka 14 miljoner kronor. En lägenhet till varje fru och hennes barn.

Kommunalrådet Mats Gerdau (M) shoppade bostadsrätter för 305 miljoner.

Fallet får stor uppmärksamhet i media hösten 2017. På mindre än två år från 1 januari 2016 shoppar Nackas kommunalråd Mats Gerdau (M) 94 bostadsrätter för 305 miljoner kronor av invånarnas skattepengar. Projektet är på orwellskt nyspråk döpt till ”Bostadsförsörjning för sociala behov”.

I krönikan Nackafallet – en svensk värdekollaps skrev jag i oktober 2017 om polygamifamiljen och deras utnyttjande av den svenska välfärden.

60-årige Ahmad Suliman har satt i system att söka försörjningsstöd för sig själv, sina tre fruar och 16 barn. Snart kan han söka Äldreförsörjningsstöd.

Men historien tar inte slut där. Familjen är bara toppen på isberget. Deras och andras anspråk på välfärden fortsätter med krav på att bli försörjda med bidrag, år efter år, och ständiga överklaganden i domstol när kraven avslås.

Den nu 60-årige Ahmad Suliman och hans harem med tre fruar och 16 barn är inte unika. Nya alarmerande siffror från Svenskt Näringsliv visar att bara drygt 30 procent av befolkningen försörjer sig själva. Denna tredjedel måste dessutom slita ihop pengar till att försörja de två tredjedelar av befolkningen som inte försörjer sig själva.

Fortsätt läsa ”Facit av 90 års välfärd: hela systemet måste göras om från grunden”

Vi bygger våra egna fängelser. En bildsatt podd om frihet och fångenskap, om rädsla och förtröstan

En podd – OBS! med bildspel! – om frihet och fångenskap, om rädsla och förtröstan.

Om nödvändiga fängelser för kriminella personer och de onödiga fängelser vi själva bygger åt oss av politisk korrekthet och rädsla för att stötas ut ur flocken.

Podden handlar också om vårt behov av tillit och förtröstan.

Med utgångspunkt i en kritisk granskning av i stort sett obruten socialdemokratisk politik sedan 1932 tar jag upp den bolsjevikinspirerade kampen mot kärnfamiljen och den likaledes Sovjetinspirerade utplåningen av genuin bebyggelse i våra städer under 1950-70-talen.

Under den så kallade ”Norrmalmsregleringen” på 1950-70-talen revs de gamla Klarakvarteren och nedre Norrmalm i Stockholm och förvandlades till en gigantisk krater.

Ett övergrepp på hela svenska folket som försvagade vårt psykiska immunförsvar mot nästa övergrepp, massinvandringen.

Fortsätt läsa ”Vi bygger våra egna fängelser. En bildsatt podd om frihet och fångenskap, om rädsla och förtröstan”

Linda V hittade flickan i skogen: ”Jag är arg på mig själv för att jag inte gjorde mer”

Den 7 juli råkade Linda V och hennes dotter Emilia komma förbi den plats där nioåriga Luna låg svårt skadad och medvetslös i skogen vid Morö Backe i Skellefteå. Det ändrade deras liv. Linda var den som ringde 112.

Här skriver hon om det som hände den 7 juli och framför sitt varma tack för det stöd hon får – inte från samhällets instanser, utan från människor som är berörda och skakade över de brister som fallet Luna avslöjar.

I den här tätvuxna, snåriga skogsterrängen försökte Abushi Shamse Kamal, 15, mörda nioåriga Luna genom att misshandla henne, strypa henne och binda fast henne vid ett träd. Foto: Erica Sundén, Sveriges Radio.

(Jag har tidigare kallat brottsoffret Josefin, men hennes familj har nu gått ut med hennes rätta namn, Luna).

Luna utsattes för grov våldtäkt och mordförsök med strypvåld av 15-årige Abushi Shamse Kamal. Den 14 december dömdes han till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

Abushi Shamse Kamal, 15, våldtog och försökte mörda nioåriga Luna genom att strypa henne med hennes skosnören.

Det var tvåbarnsmamman Linda, 37, som gick in i skogen och hittade Luna. Det var Linda som ringde 112 och därmed räddade Lunas liv. Upplevelsen blev ett trauma som Linda och hennes dotter Emilia, jämnårig med Luna, fortfarande inte har fått någon hjälp att bearbeta. För att försöka förstå har Linda skrivit ner sin berättelse och låtit mig ta del av den.

Fortsätt läsa ”Linda V hittade flickan i skogen: ”Jag är arg på mig själv för att jag inte gjorde mer””

Rapport från gränsen – har någonting förändrats på tio år?

För tio år sedan, 2012, skrev jag krönikan ”Rapport från gränsen”. Nu publicerar jag den igen, med några små uppdateringar.

För vad har egentligen förändrats? Har någonting förändrats? Finns det mindre anledning i dag att känna den vanmakt och förtvivlan över utvecklingen i Sverige som jag kände då?

Vi befinner oss vid en gräns. Vi är på flykt från ett land som inte längre finns. Vi är många, och vi blir hela tiden fler.

Fortsätt läsa ”Rapport från gränsen – har någonting förändrats på tio år?”