Vintern då levandet stod stilla

Det var vintern då snön och ett virus byggde våra fängelser. Det var vintern då vi var många som satt instängda och isolerade på grund av coronapandemin. Vi handlade all mat på nätet och fick den levererad av en rask ung man från Ica var fjortonde dag men såg i övrigt knappast några människor.

Fortsätt läsa ”Vintern då levandet stod stilla”

Vintern då snön och ett virus byggde våra fängelser

Det var vintern då snön och ett virus byggde våra fängelser.

Det var en ovanligt svår vinter.

Det var vintern då många satt instängda och isolerade på grund av coronapandemin. Vi som är riskgrupp och 70+. Det var vintern då vi handlade all mat på nätet och fick den levererad av en rask ung man från Ica var fjortonde dag och i övrigt knappast såg några människor.

Det var vintern då allting handlade om att uthärda.

3 februari 2021. Snön och vintern härskar. Foto samtliga bilder: Julia Caesar.

Det var vintern då snön gjorde vägarna hala och ofarbara. Det gick inte att få någon hjälp med snöskottningen, så vi satt insnöade i våra hus och kunde bara gå ut på trappan ibland och se att det fanns en värld därutanför, fast vi ibland tvivlade på det. En värld, men en otillgänglig värld.

Fortsätt läsa ”Vintern då snön och ett virus byggde våra fängelser”

5G – en brutalisering av vårt gemensamma luftrum

5G-systemet är igång. Master och antenner som ska bestråla omgivningen med systemets mikrovågor byggs för fullt och kommer inom en snar framtid att skjuta upp som svampar ur jorden i Sverige.

I USA byggs hundratusentals cell towers. Utbyggnaden drivs av telekomindustrin, som i praktiken styr den amerikanska tillsynsmyndigheten FCC (Federal Communications Commission) – på samma sätt som Ericsson, Telia och den övriga industrin styr svenska Strålsäkerhetsmyndigheten och Post- och telestyrelsen.

Här är en snabb överblick av den svenska 5G-utbyggnaden. Den visar att Telenor planerar utbyggnad på 36 orter i Sverige. Telia uppger att utbyggnaden av deras 5G-nät har pågått sedan maj 2020 och fortsätter över hela landet:

”I första skedet berör utbyggnaden främst stadskärnorna, där många människor är i rörelse samtidigt, men på sikt kommer vi även att rulla ut 5G utanför städerna.”

Telias mål är att 5G-nätet ska nå mer än 90 procent av befolkningen senast 2023.

Fortsätt läsa ”5G – en brutalisering av vårt gemensamma luftrum”

5G – det största hälsoexperimentet i människans historia

Uppladdningen för femte generationens trådlösa nätverk, 5G, pågår för fullt. Trots att forskare varnar för den nya tekniken och hälsoriskerna inte har utretts drivs 5G-systemet igenom av telekomindustrin och aningslösa politiker i en ödesdiger allians.

Det pågår en kapplöpning utan like för att hinna fram till de hägrande vinsterna. Det är det största hälsoexperimentet i människans historia. Sverige vill som vanligt vara först och bäst i världen.

 

5G innebär intensiv, pulserande strålning från mikrovågor. Effekterna på människors hälsa är inte utredda, men en ny rapport visar att 5G kan förvärra sjukdomsförloppet vid Covid-19.

Historiens största experiment med människors hälsa hör du inte talas om i gammelmedia, annat än i positiva termer av modernitet och snabbhet.

Självklart inte.

Inte syns mikrovågor för blotta ögat heller, så du är utlämnad till den information du själv kan få tag i.

Fortsätt läsa ”5G – det största hälsoexperimentet i människans historia”

Man kan vara insnöad på olika sätt

Media håller på att dö kvävningsdöden av insiktslöshet, egocentricitet och Stockholmsfixering. Deras ekokammare sträcker sig ungefär från tv-huset till Fältöversten vid Karlaplan, med utlöpare till Vasastan och Södermalm. Den intellektuella och ideologiska syrebristen är ett större hot än coronapandemin. 

Tisdagskvällens SVT Aktuellt innehöll ett inslag som på sin höjd slås av Grönköpings Veckoblad. Och då bör man minnas att Veckobladet är avsett att vara satir.

Lisa Nilsson talar ut i SVT Aktuellt om sin sexuella nöd under coronapandemin men verkar påfallande glad trots sina umbäranden.

Det är när jag ser ett inslag i SVT Aktuellt på tisdagskvällen (den 2 februari) som jag inser att man kan vara insnöad på olika sätt. Under dagen har jag gjort ett nytt försök att ta mig till brevlådan för att hämta posten och konstaterat att jag inte klarar det i dag heller. Halk- och fallrisken är alltför stor. Snö och rörelsehinder är ingen bra kombination. Jag är instängd i mitt hus. Bokstavligen insnöad.

Fortsätt läsa ”Man kan vara insnöad på olika sätt”

Sista utposten mot havet och sjörapportens poesi

Den första december år 2020 är allting blyertsgrått. Himlen, havet, husen där människorna tillbringar varsin ensamhet, avskilda från varandra av ett virus – alltsammans glider samman i olika nyanser av grått.

I det lilla fiskeläget hukar raden av vindpinade utedass som en sista utpost mot havet.

Raden av utedass är den sista utposten mot havet. Foto: Julia Caesar

Termometern visar fyra plusgrader. Så här års försvinner det snålt tilltagna, flyktiga dagsljuset redan vid 15-tiden. Ingen gatubelysning tränger igenom mörkret. Om man vill fånga ljuset måste man ge sig ut till stränderna och landtungorna närmast havet där inga träd växer och stjäl ljuset.

Fortsätt läsa ”Sista utposten mot havet och sjörapportens poesi”

En mörk främling korsar mitt spår. Mötet med en katt

En dag finns den bara där. En svart katt kommer fram ur skogen.

Vad gör man när en katt plötsligt dyker upp från ingenstans och visar att den har utsett dig och ditt hus till sitt nya hem? Om det handlar min nya podd

Jag är fullständigt oförberedd. Jag har aldrig haft katt eller något djur över huvud taget och vet ingenting om katter eller vad de äter. Det oväntade mötet väcker tankar och känslor som handlar om existens och tillit.

Fortsätt läsa ”En mörk främling korsar mitt spår. Mötet med en katt”

Novembersol över uråldriga fiskelägen

Längst ute vid havet ligger fiskelägena. Uråldriga eller åtminstone tidlösa utstrålar de orubblighet när världen omkring dem blir alltmer kaotisk och förvirrad.

De vilar mot jorden i tillit. Som om de vill säga ”För all del, håll på med er vanvettiga turbulens. Oss rubbar ni inte.”

Från det amerikanska presidentvalets larm flyr jag till fiskelägenas orubbliga lugn.

 På pinnarna med klykor hänger fiskarna sina nät på tork. Foto samtliga bilder: Julia Caesar.

Från höstdagjämningen den 22 september har vi kommit mer än halvvägs på vår vandring mot vintersolståndet den 21 december, den dag på året då norra halvklotet befinner sig allra längst från solen. För varje dag tvingas vi nordbor allt längre in i mörkret. Det gäller att hitta ett förhållningssätt till mörkret, ett sätt att fånga flyende ljusrester varhelst de visar sig. Jag flyr till fiskelägenas flödande ljus och orubbliga lugn. Det händer att även november bjuder på soliga dagar. Dagar av nåd innan rullgardinen dras ner.

Fortsätt läsa ”Novembersol över uråldriga fiskelägen”

Övergivna byggnaders skönhet. En epok vittrar bort

Mitt framför våra ögon vittrar en månghundraårig epok bort: jordbrukarsamhället och dess övergivna byggnader, som ladugårdar och fodermagasin. Väder och vind äter dem, buskslyet klättrar in. I förfallet finns både vemod och skönhet. Snart rasar de övergivna byggnaderna ihop för alltid. En epok i Sveriges historia går mot sitt slut. 

Hur länge till håller sig den gamla ladan upprätt? Foto samtliga bilder: Julia Caesar.

Ödehus och förfallna byggnader har blivit en del av turistindustrin. Men de flesta övergivna hus vittrar bort i tysthet, tömda på innehåll och funktion, saknade av ingen. Många lägger inte ens märke till dem där de ligger på igenvuxna marker vid sidan av allfarvägarna.

Fortsätt läsa ”Övergivna byggnaders skönhet. En epok vittrar bort”

Mörk främling söker nytt hem

Vad gör man när en katt plötsligt dyker upp från ingenstans och visar att den har utsett dig och ditt hus till sitt nya hem? Jag lever mitt i ett drama och har ingen aning om hur det ska sluta.

Plötsligt finns den bara där, en svart katt som jamar enträget och visar alla tecken på att vara hungrig och törstig.

Jag har aldrig haft katt eller något djur över huvud taget. Jag vet ingenting om katter, deras vanor eller vad de äter. Det beror inte på att jag inte tycker om djur, tvärtom. Men att ta sig an ett djur är ett stort åtagande, och jag har inte tyckt att jag kan erbjuda vad ett djur behöver.

Så en dag finns den bara där. En svart katt som kommer fram ur skogen. Den första dagen stannar den på tjugo meters avstånd och betraktar mig medan den gör tveksamma rörelser med svansen. Jag pratar med den, försöker visa att den inte behöver vara rädd.

Fortsätt läsa ”Mörk främling söker nytt hem”