I det statliga Åtskillnadsverket vid den stålblanka citygatan visste alla, från den av erfarenhet ärrade generaldirektören till den allra yngsta receptionisten, att det var det bedrägliga lugnet före stormen som nu bredde ut sig. Verket stod sannerligen inför enorma utmaningar.

Under en följd av år hade Åtskillnadsverket gjort allt som stod i dess makt för att fullgöra den uppgift som klargjordes redan i Verkets namn, nämligen att hålla människor åtskilda och på alla sätt förhindra mänsklig samvaro, i synnerhet byggandet av personliga relationer. I Verkets avsiktsförklaring stod tydligt angivet att mänsklig samvaro utgör roten till allt ont och kan sätta mycket stora värden på spel, eftersom samvaro utgör grunden för människors möjligheter att hamna i samtal som kan väcka oönskade tankar och idéer av samhällsomstörtande karaktär till liv. Alla former av mänsklig kommunikation och idéutbyte måste därför bekämpas såsom samhällsfarliga.

Fortsätt läsa ”Åtskillnadsverket”