UNT, Upsala Nya Tidning, har i en rad artiklar avslöjat stora brister i äldreomsorgen. Det är bra. Täcket måste slitas loss från hur illa många gamla, inte bara i Uppsala, behandlas i den så kallade välfärd som de har arbetat ihop till under ett långt liv.
Läs min förra krönika, en sammanfattning av situationen i hemtjänsten.
Ett samhälles kulturnivå kan avläsas i hur man behandlar sina svagaste, mest utsatta medborgare.
I dagens Sverige är gamla människor generellt lågt värderade. I takt med nedvärderingen och det samtidiga vurmandet för massinvandring och mångkultur har äldreomsorgen inklusive hemtjänsten blivit en arena för grov kriminalitet. Samhällets allra svagaste och mest försvarslösa utsätts för grova våldsbrott och egendomsbrott. Skandalerna duggar tätt.
Bakom haveriet finns en lika naiv som missriktad politisk idé: politiker och tjänstemän, både på riksnivå och kommunal nivå, vill slå två flugor i en smäll genom att låta nyanlända invandrare arbetsträna på gamla och funktionshindrade människor.
Invandrares sysselsättning prioriteras före sköra människors behov av trygghet och omsorg. Intressekonflikten mellan de två kategorierna erkänns inte ens. Det kallas ”integration”. Men det är människomisshandel.
Har ättestupan funnits? Det finns inga historiska belägg för att vikingarna eller deras förfäder kastade ner sina gamla och sjuka från hög höjd. Men om man inte längre var en resurs för gruppen var man utlämnad åt dess godtycke. Precis som nu.
Nyheten sprids snabbt över hela världen och förvandlar Sverige till ett ännu starkare dragplåster för migranter.
2014-2015 flyttar en man med tre fruar och 16 barn in från vad de påstår vara Syrien och bosätter sig i tre bostadsrättslägenheter i Nacka med ett sammanlagt värde av cirka 14 miljoner kronor. En lägenhet till varje fru och hennes barn.
Kommunalrådet Mats Gerdau (M) shoppade bostadsrätter för 305 miljoner.
Fallet får stor uppmärksamhet i media hösten 2017. På mindre än två år från 1 januari 2016 shoppar Nackas kommunalråd Mats Gerdau (M) 94 bostadsrätter för 305 miljoner kronor av invånarnas skattepengar. Projektet är på orwellskt nyspråk döpt till ”Bostadsförsörjning för sociala behov”.
60-årige Ahmad Suliman har satt i system att söka försörjningsstöd för sig själv, sina tre fruar och 16 barn. Snart kan han söka Äldreförsörjningsstöd.
Men historien tar inte slut där. Familjen är bara toppen på isberget. Deras och andras anspråk på välfärden fortsätter med krav på att bli försörjda med bidrag, år efter år, och ständiga överklaganden i domstol när kraven avslås.
Den nu 60-årige Ahmad Suliman och hans harem med tre fruar och 16 barn är inte unika. Nya alarmerande siffror från Svenskt Näringsliv visar att bara drygt 30 procent av befolkningen försörjer sig själva. Denna tredjedel måste dessutom slita ihop pengar till att försörja de två tredjedelar av befolkningen som inte försörjer sig själva.