Ett mer praktfullt fiasko för social ingenjörskonst än ”Gift vid första ögonkastet” i SVT 1 är svårt att tänka sig. Inte ett enda av de ihopmatchade paren vill leva tillsammans.
Samtidigt pågår andra människors liv och verklighet i det tysta, långt från tv-kameror. Skilda perspektiv ger relief åt varandra. Jag försöker spegla båda.
Skogsgallring. Här röjs för att få luft och ljus. Foto: Julia Caesar.
Sista avsnittet sänds torsdag 8 april i SVT1 klockan 21.00.
Hur skall det gå? Hur skall det bliva? Skall unga hjärtans längtan stillas, eller skola ljuva förhoppningar ända i utgjutande av besvikelsens bittra tårar?
Enligt uppgift anmäla sig tusentals giftaslystna för att bliva utvalda till programserien. Tre män och tre kvinnor träda in i det äkta ståndet första gången de möta varandra, oavsett huruvida tycke uppstår eller ej. Att de äro främlingar för varandra och således kunna vänta sig omfattande överraskningar utgör själva programkonceptet. I livets stora lotteri veta vi ju heller icke vem som drager vinstlotten.
Johan, 31, och Susanna, 32
Grävmaskinisten Johan, 31, och socionomstuderanden Susanna, 32.
Den hederlige grävmaskinisten och genuine landsortsbon Johan, 31, gifter sig med Susanna, 32, som är starkt jämställdhetsinriktad och ännu vid 32 års ålder inte har avslutat sina socionomstudier, på vilken grund hon hoppas kunna förändra världen i mer progressiv riktning.
Julia Caesar 