Vem bestämmer vem som ska få leva?

I min hall, alldeles innanför ytterdörren, ligger en förpackning munskydd. Dyrt betalda (500 kronor för 50 stycken) ur min egen ficka. Ingen får komma in i huset utan att ta på sig ett munskydd. Saken är inte förhandlingsbar. Det gäller livet.

Det här blir en lång text som kommer att vindla hit och dit, mellan personligt och allmängiltigt. Det kommer att handla om vem som har rätt att leva, om etisk härdsmälta, om obefintliga munskydd i hemtjänsten, äldreomsorgen som det perfekta sparobjektet, huruvida döden har svarta Fantomentrikåer och om skräck och rädsla som effektiva verktyg att styra människor.

Fortsätt läsa ”Vem bestämmer vem som ska få leva?”

Liv och död och det mångkulturella samhällets sårbarhet

Kasta upp ett antal floskler och etablerade ”sanningar” i luften. Pröva dem sedan ur ett coronaperspektiv. Kommer de att hålla? Vilka faller platt till marken?

I skuggan av en katastrof vänds allt som vi trodde var säkert och nästan evigt uppochner: politiska beslut, normer, värderingar, etik och moral. Det händer nu. Och det går snabbt. 

Nu diskuterar politiker, myndigheter och sjukvård vilka som ska få leva och vilka som ska dö. Nya etiska riktlinjer blev offentliga på fredagen. Och jag hör ingen som drar paralleller till 1930-talet.

Coronapandemin avslöjar också det mångkulturella samhällets sårbarhet. Förmågan att ta till sig information är livsavgörande.

Plötsligt och brutalt kastas vi in i centrum av de stora livsfrågorna: liv och död. Vem har möjlighet att överleva med eller utan intensivvård, och vem har det inte? När det handlar om liv eller död i en akut krissituation finns ofta ingen tid för eftertanke. 

Sex somaliers död i Stockholm visar det mångkulturella samhällets sårbarhet. Att kunna läsa och förstå information kan ha en avgörande roll för överlevnad.

Fortsätt läsa ”Liv och död och det mångkulturella samhällets sårbarhet”