Är det en slump att den industriella revolutionen började i England? Kunde den kanske lika gärna ha startat i Uganda?
Är det en slump att de tio bästa hundrameterslöparna genom tiderna är svarta (fyra av dem kommer från Jamaica)?
Det är några av de frågor som Karl-Olov Arnstberg, professor emeritus i etnologi, ställer i den här texten, som jag har fått hans vänliga tillåtelse att publicera. Texten är ursprungligen publicerad på Arnstbergs blogg ”Invandring och mörkläggning”.
”Att förneka att det finns raser är inte fullt ut lika absurt som att förneka att det finns biologiska kön, men bra nära” skriver Karl-Olov Arnstberg. Som utgångspunkt har han Lundaprofessorn Dick Harrisons artikel i Svenska Dagbladet den 6 november i år, en recension av Ola Larsmos bok ”Lektion 11: en bok om rasbiologi” (Kaunitz-Olsson 2022). Dick Harrisson skriver:
”Låt oss konstatera det direkt: rasbiologin, med dess förutfattade grundmening att det är skillnad på olika mänskliga raser, är nonsens, vetenskapligt sett på samma nivå som astrologi.
Forskningen har övertygande bevisat att Homo sapiens utgör en synnerligen homogen art och att de variationer som finns i hudfärg inte på något vis återspeglar skillnader i våra tankemönster och beteenden. Det finns bara en människoras. Punkt slut.
Detta kan jag skriva i dag utan att riskera mothugg från andra än tokstollar på yttersta högerkanten.”
Julia Caesar 