Svenska berättelser del 5: Mormor – en kärlekshistoria

För att vi ska behålla markkontakten inför valet återpublicerar jag under rubriken ”Svenska berättelser” en serie poddar om det Sverige som var; landet som vi har lämnat bakom oss men som har format oss till de människor vi är.

Den här berättelsen handlar om svenskar långt in i Järvsös finnskogar i norra Hälsingland, fem mil från Järvsö kyrkby och långt bortom allfarvägar och bebyggelse. Hit nådde aldrig den industrialisering som under 1800-talet börjar växa fram i bondesamhället Sverige.

Huvudpersonen i berättelsen är min mormor Matilda Ahlström, född Lind (1896-1950). En av alla de kvinnor som byggde Sverige men aldrig har fått några minnesord skrivna över sig.

Trots läget långt ute i vildmarken har människorna här, mot alla odds och med obeskrivlig möda, under århundraden byggt en civilisation. Tillsammans har de skapat en av miljarder små mikroceller i samhällskroppen Sverige.

Hur fångar man en nations själ? Kanske genom att undersöka vår historia?

Mormors föräldrar, Helena, född Andersdotter (1869-1944), och bonden och handelsmannen Olof Johansson Lind (1859-1945).

Sveriges historia är människornas historia, och jag vill berätta om människor som levde för bara någon generation sedan men som i många fall redan är glömda.

Det förflutna är en spegel där vi kan betrakta oss själva.

 

Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.

SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072

Varmt tack för ditt stöd!

Fortsätt läsa ”Svenska berättelser del 5: Mormor – en kärlekshistoria”

Svenska berättelser del 4: Flickan och tuberkulosen

För att vi ska behålla markkontakten inför valet återpublicerar jag under rubriken ”Svenska berättelser” en serie poddar om det Sverige som var; det land som vi har lämnat bakom oss men som har format oss till de människor vi är.

Under 1950-talet är tuberkulos den vanligaste dödsorsaken i Sverige, näst efter åldersdödligheten. Sanatorier finns över hela landet.

Det här är berättelsen om en flicka som insjuknar 1952. Hon har en osannolik tur. Hennes liv räddas av mediciner som uppfanns ungefär samtidigt som hon föddes, i mitten av 1940-talet.

OBS! Rätt Swishnummer är 123 519 92 86.
Bankgiro 111-9072

 

Fortsätt läsa ”Svenska berättelser del 4: Flickan och tuberkulosen”

Svenska berättelser del 3: Utan Gud i Östersund. Bitar av en barndom

För att vi ska behålla markkontakten inför valet återpublicerar jag under rubriken ”Svenska berättelser” en serie poddar om det Sverige som var; det land som vi har lämnat bakom oss men som har format oss till de människor vi är.

För bara 70-75 år sedan fanns verklig fattigdom i Sverige. Jag har upplevt den. Det här är min berättelse om bitar av en barndom i Östersund på 1940-talet.

OBS! Rätt Swishnummer är 123 519 92 86.
Bankgiro 111-9072

 

Fortsätt läsa ”Svenska berättelser del 3: Utan Gud i Östersund. Bitar av en barndom”

Svenska berättelser del 2: Porträtt av en älskad farmor

För att vi ska behålla kontakten med verkligheten inför valet publicerar jag under rubriken ”Svenska berättelser” en serie poddar om det Sverige som var. Det land som vi har lämnat bakom oss men som har format oss till de människor vi är.

Hon hette Maria Elisabet men kallades aldrig annat än Lisa. Hon var en alldeles vanlig svensk kvinna, född i Bollnäs den 2 november 1902. En sådan som aldrig får några minnesord skrivna över sig. Hon var en av dem som i tysthet byggde Sverige, och hon var min älskade farmor.

I mitt hjärta och mitt minne lever hon starkt och tydligt, och hon förtjänar att bli omskriven som den fina människa hon var. På hennes födelsedag i november tänder jag varje år ett ljus för henne.

Fortsätt läsa ”Svenska berättelser del 2: Porträtt av en älskad farmor”

Svenska berättelser del 1: Min farfar växte upp på fattighuset

För att vi ska behålla markkontakten inför valet återpublicerar jag under rubriken ”Svenska berättelser” en serie poddar om det Sverige som var; landet som vi har lämnat bakom oss men som har format oss till de människor vi är.

Det förflutna finns bara så länge som någon kan berätta – och någon vill lyssna.

Minnen lever inte för evigt. Snart finns ingen kvar som kan berätta. Vi som lever i nuet har ofta glömt.

Den här berättelsen handlar om min farfar Hugo (1898-1974). När han var tre år gammal dog hans mor, och han och hans sex syskon blev moderlösa. Barnen ackorderades ut bland släktingar, men farfar och en av hans bröder kom till fattighuset i Bollnäs.

Sju år gammal är pojkpalten. En liten linlugg som tusentals andra. Nu står han framför en enorm vit byggnad med en oro som stångas och hamrar i bröstet. Det stora vita huset är socknens fattighus. Där lämnas pojken för att tillbringa resten av sin barndom.

Det här är berättelsen om min farfar. 

 

Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.

SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072

Varmt tack för ditt stöd!

Fattighuset i Bollnäs, ritat av arkitekt Ferdinand Boberg. Färdigställt 1906.

 

Fortsätt läsa ”Svenska berättelser del 1: Min farfar växte upp på fattighuset”

Mitt Sommarprogram 2026

Välkommen att lyssna på mitt Sommarprogram på Swebbtv!

Programmet finns också på YouTube.

Dags för ett nytt Sommarprogram, mitt elfte sedan 2016 och det sjätte som jag har gjort för Swebbtv. Det är årets roligaste jobb i ett format som tillåter att man går utanför de vanliga nyhetsramarna och kan blanda in kultur, historia, personliga berättelser – ja lite vad som helst som kan intressera en bred publik.

Fortsätt läsa ”Mitt Sommarprogram 2026”