28-årige Ahmed i hemtjänstens nattpatrull i Uppsala står åtalad misstänkt för sexualbrott mot flera gamla kvinnor. Tre offer samma natt. Två är gravt dementa, en har Parkinsons.
Ytterligare en gravt dement kvinna utsatte han för grova sexuella övergrepp vid andra tillfällen.
Politikerna låtsas vara överraskade – men våldtäkterna i äldreomsorgen är en förutsebar följd av deras egna beslut.
Var finns de gamlas metoo-rörelse?
Rapporter om våldtäkter och andra sexuella övergrepp mot gamla kvinnor i äldreomsorgen i Uppsala och Stockholm chockar allmänheten. Det finns enligt Upsala Nya Tidning rapporter om sexuella övergrepp mot äldre i äldreomsorgen i 45 fall, och de gäller hela landet.
Få har kunnat föreställa sig att sköra, försvarslösa kvinnor i 75 – 95-årsåldern skulle bli utlämnade som villebråd till sexualbrott i sina egna hem. Brotten tystas ner – av politiska skäl. Mörkertalet är sannolikt stort.
Om du vill veta vart ett samhälle är på väg ska du titta på hur de svagaste medborgarna har det
Vad har Uppsala gemensamt med det lilla samhället Kilcock på östra Irland? Ovetande om varandra visar båda att en tidigare gräns i brottslighet har passerats. Ingen mänsklig kategori är längre fredad från sexuellt våld.
Den här krönikan handlar om hur gamla, sköra medborgare i 75-95-årsåldern, som behöver hjälp och stöd under sina sista år, utsätts för våldtäkt och andra övergrepp av personal i äldreomsorgen. En mur av tystnad omger brotten.
Det var samma år som S- och MP-regeringen med hjälp av Vänsterpartiet och Centerpartiet – i synnerhet Annie Lööf – drev igenom den så kallade Afghanamnestin i riksdagen. Niotusen unga afghaner fick uppehållstillstånd fast de inte hade några asylskäl.
De som ska ta hand om de allra sköraste och mest utsatta kan ha begått grova brott, men det har kommunen valt att inte informera sig om. Iställetskickas de av hemtjänsten, med egna nycklar, hem till utsatta och hjälpbehövande gamla människor. Riskerna för de gamla har inte värderats över huvud taget.
Hälften av anställda i hemtjänsten är män. En majoritet har utländsk bakgrund och talar bristfällig svenska. Vårdtagarna ses som integrationsverktyg för invandrare.
I Sverige blir vi itutade från födseln att alla människor är lika. Men om man tror att alla människor är lika lämnar man i praktiken ut de allra svagaste och mest försvarslösa – barn och gamla – till rovdjuren. Definition av rovdjur: människor som saknar moral och gränser.
Ett samhälles kulturnivå kan avläsas i hur man behandlar sina svagaste, mest utsatta medborgare.
I dagens Sverige är gamla människor generellt lågt värderade. I takt med nedvärderingen och det samtidiga vurmandet för massinvandring och mångkultur har äldreomsorgen inklusive hemtjänsten blivit en arena för grov kriminalitet. Samhällets allra svagaste och mest försvarslösa utsätts för grova våldsbrott och egendomsbrott. Skandalerna duggar tätt.
Bakom haveriet finns en lika naiv som missriktad politisk idé: politiker och tjänstemän, både på riksnivå och kommunal nivå, vill slå två flugor i en smäll genom att låta nyanlända invandrare arbetsträna på gamla och funktionshindrade människor.
Invandrares sysselsättning prioriteras före sköra människors behov av trygghet och omsorg. Intressekonflikten mellan de två kategorierna erkänns inte ens. Det kallas ”integration”. Men det är människomisshandel.
Har ättestupan funnits? Det finns inga historiska belägg för att vikingarna eller deras förfäder kastade ner sina gamla och sjuka från hög höjd. Men om man inte längre var en resurs för gruppen var man utlämnad åt dess godtycke. Precis som nu.
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.
OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
Varmt tack för din gåva!
Jag måste inleda den här texten med en brasklapp. Den som är eller har varit patient i sjukvården har sina egna utgångspunkter och erfarenheter. Varje människa är unik. Därför kanske du inte känner igen dig i det jag skriver. Ta till dig det som känns relevant för dig och lämna resten därhän.
Texten är en maktanalys av sjukvården i termer av överordnad och underordnad, utifrån den kanadensisk-amerikanske sociologen och antropologen Erving Goffmans (1922-1982) teorier om totala eller totalitära institutioner.
Goffman beskrev bland annat hur man på sjukhusen på olika sätt skapar en auktoritet som får människor att acceptera det de blir utsatta för. Yttre signaler, som personalens speciella yrkeskläder – de vita rockarnas magi – och användandet av ett medicinskt fackspråk som patienterna inte förstår signalerar kompetens och ger klara besked om vilka som befinner sig på ena sidan av skiljelinjen mellan överordnad och underordnad, och vilka som befinner sig på den andra.
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.
OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
Hur mycket får en människofientlig ideologi kosta i mänskligt lidande?
I skolan används barnsom verktyg för en omöjlig integration. Det senaste exemplet är Sandviken.
I äldreomsorgen utsätts gamla människor för vanvård, bedrägerier, psykisk misshandel och våldtäkter i sina egna hem eller på äldreboenden. Övergreppen mot samhällets svagaste måste stoppas och ansvar utkrävas av dem som låter det ske.
Barn är sköra. De befinner sig i en känslig utvecklingsfas och ska inte utsättas för tvångsintegration för att uppfylla en politisk ideologi.
Som psykisk misshandel räknar jag att inte förstå eller kunna göra sig förstådd med personal som man som vårdtagare är beroende av och som inte talar svenska. Gamla människor tvingas in i en språklig isolering, ett psykiskt skadligt vacuumtillstånd. Att kunna kommunicera på sitt eget språk är ett grundläggande mänskligt behov.
Rädslan för svaghet, som den norske moralfilosofen Harald Ofstad skrev om i sin bok ”Vårt förakt för svaghet”1972, handlade i hans beskrivning i första hand om nazismen. Men föraktet för svaghet är givetvis inte begränsat dit. Rädslan och föraktet för svaghet finns spridd överallt, i de djupaste, omedvetna skikten hos de flesta människor, ofta bakom en mask av humanism och godhet, värdegrund och problemförnekelse. I den här krönikan vill jag visa hur utbrett föraktet för svaghet är i praktiken, bakom beslutsfattarnas blanka fasader och myndigheternas svällande HR-avdelningar.
Övergreppen mot samhällets svagaste sker i mångkulturens namn. De måste stoppas om Sverige vill göra anspråk på humanitet.
I min hall, alldeles innanför ytterdörren, ligger en förpackning munskydd. Dyrt betalda (500 kronor för 50 stycken) ur min egen ficka. Ingen får komma in i huset utan att ta på sig ett munskydd. Saken är inte förhandlingsbar. Det gäller livet.
Det här blir en lång text som kommer att vindla hit och dit, mellan personligt och allmängiltigt. Det kommer att handla om vem som har rätt att leva, om etisk härdsmälta, om obefintliga munskydd i hemtjänsten, äldreomsorgen som det perfekta sparobjektet, huruvida döden har svarta Fantomentrikåer och om skräck och rädsla som effektiva verktyg att styra människor.
Ett samhälles kulturnivå kan avläsas i det sätt på vilket man behandlar sina svagaste, mest utsatta medborgare.
I dagens Sverige är gamla människor i strykklass, ett folk på undantag. Det här är en maktanalys av hemtjänsten. Hem-o-tjänsten är en mer adekvat beteckning.
Hemtjänsten sedd ut personalens synvinkel. Men hur har de så kallade brukarna det? Det hör vi sällan något om. Bild: Anja Park.
Partiledarna i 7-klövern svarar alla ja på frågan om SD är ett homofobt parti som de inte kommer att samarbeta med. Mötet var arrangerat av RFSL och ingick i Prideveckan i början av augusti. Sverigedemokraterna var inte inbjudna. Istället hade RFSL tagit med en leksakselefant.
Den här bilden är symbolisk och redan klassisk. Den har potential att avgöra valet. Egentligen är det inte så svårt att förstå – om man inte är politiker, vill säga. Valet 2018 kommer att handla om moral. Eller avsaknaden av moral.
Har moral med politik att göra? Självklart. Jag kan inte tänka mig ett område där moral hör mer hemma än i politiken. Politik är moral på samhällsnivå, den infiltrerar allt i våra liv.